Tunn- och kittelhjälmen är den klassiska riddarhjälmen, och de har använts i Sverige i både heraldiken och på riktigt.  

Den här artikeln är inte en djupanalys av skillnaden mellan en tunnhjälm och en kittelhjälm. Det finns helt klart betydande militära skillnader. Heraldiskt finns det däremot inga alls utan konstnärer avbildar dem som vore de en och samma.

Tunnhjälmen tillhör 1200-talet och saknar ofta hjälmprydnad. Kittelhjälmen, som är något mer konisk, har däremot en hjälmprydnad och orsaken är sannolikt den att man med denna nya hjälmtyp också kom på ett sätt att fästa dessa föremål.

Tunga var de. En kittelhjälm vägde mer än fem kilo. Hjälmprydande ovanpå vägde dessutom 1,5 kilo även om den inte användes i stod utan endast i tornerspel och motsvarande ceremoni. En svensk kittelhjälm är bevarad. Den tillhörde marsken Torgil Knutsson och hittades i 1916 ruinerna efter hans borg Aranäs, Västergötland. Torgil avrättades 1305 så hjälmen bör vara tillverkad kring sekelskiftet 1300.

Hjälmen längst upp är endast en begravningshjälm i trä. Den var vid dess tillverkning, kring 1440, inte längre militär utan får här ses som en rent heraldisk hjälm. den har tillhört Erengisle Nilsson av Hammersta-ätten.