Låt mig säga det på en gång. Jag gillar SCA. Det är en kul förening med många goda idéer. Men tyvärr – allt är inte så bra. 

Ett problem är deras heraldik. De vill så gärna vara medeltida men kommer allt som oftast fel. Varför vet jag inte, men jag ser två tänkbara skäl.
Det ena är att de grundar sig för mycket på brittisk heraldik så som den har beskrivits i heraldiska verk från tidigt 1900-tal. Det kan verka lärt men dessa böcker lider av en påfallande brist på källkritik.
Det andra är att de har ett regelverk som bygger på 1900-talets tänkande översatt till en fiktiv medeltid.

Konsten får styra heraldiken

Det gör att de till exempel behöver belägg från konsten för att godkänna nya motiv i heraldiska vapen utan att inse att den medeltida konsten är fantasifull och nästan alltid religiöst färgad (dvs motiven kan ofta anspela på en händelse eller beskrivning ur bibeln).
Heraldiken å andra sidan är för att vara medeltiden påfallande sekulär. De motiv som finns i heraldiken är aldrig (vad vi vet) religiöst färgade utan har helt andra bakgrunder. Lek med ord kopplade till plats, hjältedåd eller helt vanlig praktisk enkelhet för slagfältet är de tre huvudtankar bakom ett vapen.
Rebusvapen är ytterst ovanliga, likaså komplicerade

Konsekvensen av detta tänk blir att man skapar heraldiska vapen som på bilden här ovan. Varje enskild detalj må kunna beläggas i en medeltida källa men endast ett (Irisko Aranyas, kolumn 1, rad 3) kan sägas motsvara ett medeltida vapen. Alla andra är hopplöst daterade till barock eller nutid.

Sällskapet för kreativ anakronism har verkligen ett talande namn, men med det namnet bör man nog fundera på om man vill vara en medeltidsförening (och då vara extremt strikt i sitt regelverk) eller leka som man gör nu och skippa reglerna helt och hållet. Som det är nu känns det som om man vill vara reenactment fast man egentligen leker Games of thrones.