Randig svensk flagga med kanton

Svensk flagga från 1648.
Svensk flagga från 1648. Färgerna är felaktiga och bara med för att förtydliga bilden.

Denna randiga flagga med kanton från 1648. Har den funnits?

Den här flaggan känner jag mig skeptisk till. Det är den den enda som konstnären avbildar för att visa att det är svenskarna som tågar in, så den visar med all sannolikhet inte någon enskild truppenhets fana. Eller – konstnären har nog inte valt att medvetet avbilda en truppenhets fana eftersom betraktaren ska förstå att det är den svenska delegationen som är på plats.

Men det finns ingen motsvarighet till denna i någon annan källa jag har sett.

Det som gör den till svensk är att den är tvärrandig – vilket ligger i linje med de flesta flaggor till lands och havs sedan 1500-talets mitt. Dessutom har den raka linjer, vilket också det är något som används av trupperna till land.
De vågade linjerna har jag endast sett i samband med flottan, så någon hade humor redan då.

Jag minns inte konstnären, men han är inte nordbo och därför inte bekant med de svenska baner som användes till vardags.

Detalj ut svenska intåget till fredsförhandlingarna i Nürnberg 1648.
Detalj ut svenska intåget till fredsförhandlingarna i Nürnberg 1648.

 

Svenska intåget till fredsförhandlingarna i Nürnberg 1648.
Svenska intåget till fredsförhandlingarna i Nürnberg 1648.

En dansk version av Sveriges flagga

Sveriges flagga är blåvitgul randig enligt Rudolf van Devetner 1585
Sveriges flagga enligt Rudolf van Devetner 1585

Den danske belägringsexperten Rudolf van Deventer tecknade 1585 en blå-vit-gul-randig version av den svenska flaggan.

Den här versionen, tolkningen, av den svenska flaggan finns endast i denna bild av tygmästaren van Deventer. Ändå är den svår att vifta bort eftersom han dels var en etablerad officer, dels faktiskt var på plats när flaggan användes. Det skiljer den faktiskt från många andra avbildningar under 1500- och tidigt 1600-tal.

belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer.
belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer. Teckning från 1585.

I bilden visas svenskarnas belägring av Narva 1581. Det är några år innan bilden ritas vilket gör att det ändå inte kan sägas att han avbildar exakt vad han ser.

Men jag tar ändå denna bild för intäkt för att den svenska flaggan på land (men inte till sjöss) var tvärrandig med mellan fem och nio fält samt i färgerna blått och gult eller möjligen blått och vitt. Däremot sannolikt inte blått och gult och vitt på samma gång.

 

Visst är heraldiken snofsig

Logotyp för bloggportalen Finest
Logotyp för bloggportalen Finest

Är du tveksam på din status, tryck dit en vapensköld. Så ungefär måste modevärlden resonera.

Bloggpotalen Finest.se (se bild ovan) är bara ett exempel bland många på företag inom mode och media som använder heraldikens formspråk för att verka elegant.

Visserligen är heraldiken alltid fel men jag gillar ändå att de använder den för det håller begreppet heraldik levande.

Jag tror till och med att det är bra att de är så usla som de är, annars hade vi heraldiker behövt ta ställning till mängder av tveksamma men fullt möjliga nya vapensköldar med oklar ägare. Nu kan vi enkelt vifta bort dem.

På instagram ska jag försöka fånga exempel på vad jag menar.

WaslingMedia på Instagram

WaslingMedia på instagram

WaslingMedia på instagram

Du har kanske märkt att jag har ett instagram-konto? 
Om inte så heter det just @waslingmedia. Hälsa gärna på.

Mitt Instagramkonto är en snabb överblick över den heraldik jag möter i min vardag. Det kan vara vapensköldar på hus,  vapen som jag har gjort, något jag läser i en bok eller annat som jag tycker är värt att uppmärksamma. Allt för att visa hur mycket heraldik som finns runt omkring oss.

Däremot är det sällan speciellt avancerade resonemang som förs där. Eftersom Instagram dessutom är så mycket bilder har jag valt att skriva mina korta texter på engelska.

 

Järn och koppar i kommunvapen

Sveriges rikedom byggdes på metall. Inte konstigt då att så många kommuner har järn- och kopparmärket i sina vapen.

Dessa metall-märken finns förstås i de områden som har präglats av metallindustrin, antingen genom gruvor eller som bearbetare av metallen, som stålverk och gjuteriet.

De märken som syns här nedan, som alla är gjorda av Lokal Profil och för det är jag tacksam.

Arms of Avesta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Avesta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Borläng. Creative commons: Lokal profil
Arms of Borläng. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Boxholm. Creative commons: Lokal profil
Arms of Boxholm. Creative commons: Lokal profil

Boxholms vapen innehåller grevarna Stenbocks vapen.

Arms of Degerfors. Creative commons: Lokal profil
Arms of Degerfors. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Falun. Creative commons: Lokal profil
Arms of Falun. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Fagersta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Fagersta. Creative commons: Lokal profil

Fagersta vapen. Övre delen visar det bevingade hjulet, symbolen för järnvägstrafik.

Arms of Finspång. Creative commons: Lokal profil
Arms of Finspång. Creative commons: Lokal profil

Finnspngs vapen innehåller grevarna de Geers vapen i det nedre fältet.

Arms of Hällefors. Creative commons: Lokal profil
Arms of Hällefors. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Karlskoga. Creative commons: Lokal profil
Arms of Karlskoga. Creative commons: Lokal profil

Inom Karlskoga fanns ingen gruva men väl metallindustri, bland annat kanontillverkning.

Arms of Laxå. Creative commons: Lokal profil
Arms of Laxå. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Ljusnarsberg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Ljusnarsberg. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Norborg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Norborg. Creative commons: Lokal profil

Norborgs vapen. Det nedre fältet är en version av Engelbrekt Engelbrektssons vapen, vars sigill visar samma uppställning av halva liljor.

Arms of Vansbro. Creative commons: Lokal profil
Arms of Vansbro. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Åtvidaberg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Åtvidaberg. Creative commons: Lokal profil

 

Hästen och trädet

Arms of the noble family Breitholtz
Arms of the noble family Breitholtz

Hästen och trädet har haft en speciellt dragning på äldre tiders heraldiker. 

Varför det är så vet jag inte. Det är underligt för det leder nästan ofelbart till besvärliga tinkturmöten. Men det är klart. Hästen var dåtidens motsvarighet till dagens bil och skulle vi släppa loss oss idag skulle sköldarna säkert översållas av bilar och liknande.

Fundera gärna på fler sköldar som dessa, som tillhör släkten Breitholtz respektive staden Horsens, Danmark. Att Breitholtz häst är en enhörning ska nog inte tas för allvarligt. Det är hästen som är det centrala.

Horsens stadsvapen
Horsens stadsvapen

 

Skandinavismens eviga undergång

Göticismen och skandinavismen följer historieromantiken och är en förutsättning för densamma. Kanske för att romantik förutsätter något som inte finns, något som inte är vardagligt. 

Napoleonkrigen kom att förändra för alltid. Sverige förlorade löstra landsdelen och därigenom skapades grunden till nationalstaten Finland. Danmark förlorade landsdelen Norge – som de facto bara var ett dansk län – till Sverige som genom unionen kom att lägga grunden för nationalstaten Norge. Av två länder hade det blivit fyra. Och detta i ett 1800-tal som var präglat av två idéströmningar: nationalism och framtidsoptimism (för första gången i världshistorien såg man framtiden som något bättre än dåtiden).

Sverige efter 1809

Förlusten av Finland var ett trauma för Sverige och det ledda raskt till en statskupp och en ny författning. Men frågan är hur stort trauma det var. Visst präglade den 1810-talet, men redan 1820-talet tycks man ha förlikat sig med det och man såg inte heller med samma fiendskap på Ryssland som man ändå hade gjort allt sedan medeltiden. Något hade hänt och jag tror att idé om framtidsoptimismen förklarar en hel del.

För nationalisterna vid denna tid kom fokus att läggas på att romantisera det forntida, vari Finland inte hade någon plats. Göticismen handlar om vikingar och i viss, liten, mån om ridderliga korståg i öst. Göticismen handlar däremot inte om revanschlusta.
Och det intressanta är att vi kan se ungefär detsamma i Norge och Danmark. Dessa tre länders intellektuella betonar nu de egna språken och den egna folkkulturen och upptäcker som av en slump att de tre är som syskon i världen och att det inte finns någon annan som är som dem.
Här skapas skandinavismen där vi söker kulturella allianser hos varandra mot tyskar, fransmän, ryssar och engelsmän. Det hade aldrig hänt tidigare då vi i våra krig riktade svärden mot varandra med stöd av utomstående allierade.

Göticismen grundas 1811

Redan innan förlusten av Finland hade forntidsromantiken börjat. Ja, den märks redan under tidigt 1700-tal, men svagt. 1811 sker däremot ett språng då skalden Erik Gustaf Geijer tillsammans med vänner blir förgrundsgestalterna i det nygrundade Götiska förbundet. Man ville två saker: skapa litteratur och vara fosterländsk enligt en romantiserad historiebild (vi ser den nu igen i ett visst politiskt part). Som litterära män (och dåtidens motsvarighet till dagens marknadsförare) ser de att berättelsen är det viktiga och den kräver en hjälte. Det är därför nu, återigen en nyhet i tankevärlden, man lyfter fram vissa historiska personer som katalysatorn i historien (innan var det möjligen Gud, om någon, som hade den rollen. Aldrig människor för de är Guds redskap). Och man tokhyllar våra vikingar. Esaias Tegnérs stora epos Frithiofs saga brukar anges som någon som blev känt i varje svenskt hem, men den sålde faktiskt inte speciellt bra. I Växsjö såldes första året ett (1) ex, och det köptes av Tegnér själv. Vilhelm von Brauns ironiserade lyriksamling, där han gick hårt åt Göticismen, såldes däremot i åtta exemplar i samma stad vid samma tid. (Källa: Vilhelm von Braun-sällskapets årsbok).

Klart är att Göticismen var betydelsefull, men kanske mer för akademiker än för folket. Och den var därmed viktig för skandinavismen.

Skandinavismen

1829 brukar räknas som skandinavismens födelseår. Då, vid en promotionsceremoni i Lund, satte Esaias Tegnér en lagerkrans på den danske skalden Oehlenschläger huvud och uttalade orden: ”Söndringens tid är förbi”.

Skandinavismens var en pannationell rörelse som utgick från de kulturella, geografiska och historiska banden som ansågs ha funnits mellan de skandinaviska länderna. Under 1800-talet första hälft påverkade den starkt Sveriges, Norges och Danmarks politik. Denna kulturella rörelse utvecklades vid seklets mitt mot en politisk nationalism – skandinavismen – om än starkast blad studenterna. Man menade att eftersom de tre länderna hade en gemensam historia, gemensam kultur och gemensamt språk borde de utgör en naturlig nationell enhet. Man talade högstämt om de nordiska brödrafolken. Man ordnade nordiska studentmöten.

Den avgörande politiska frågan blev Schleswig-Holstein. När tyska styrkor 1848 tågade in i Jylland anslöt sig några hundra frivilliga svenskar till den danska hären. Men det blev inget svenskt stöd och Danmark förlorade kriget. Skandinavismen var bara en litterär produkt.

Den som vill kan fundera på vilka paralleller som vi ser idag. Vilka pratar högt om nationalism? Vilka pratar romantiskt om samarbete? Kommer dessa verkligen att hålla det som de lovar om det blir allvar? Jag tvivlar. De som allra högst pratar om det fosterländska, mannamod och forntida hjältar kommer säkerligen – precis som deras forntida hjältar – att fly fältet om deras tal blir allvar.

De första sköldhållarna

Lejon som Sveriges första sköldhållare, från 1483
Sveriges första sköldhållare, från 1483

Redan i den första bok som trycktes i Sverige, Dyalogus creaturarum moralizatus – Skapelsens sedelärande samtal, finns Sveriges äldsta kända sköldhållare.

Boken trycktes 1483 och producerades av  franciskanernas, gråbröderna, kloster på Riddarholmen. Boktryckaren var tyske Johann Snell som hade utbildat sig i Rostock och förde med sig sitt tryckeri från land till land runt Östersjön.

I boken finns 122 sedelärande samtal mellan olika fabeldjur som ska hjälpa läsaren att skilja på rätt och fel, ont och gott. Inget av dem berör heraldiken men vi fick i alla fall med oss sköldhållarna och en version av Sveriges dåtida riksvapen tre kronor.

Vapnet under är Johan Snells, tror jag.

Bilden slängde jag in via min telefon, som synes.

Engelska efternamn utforskade

Boktips

Var betyder ditt efternamn? För oss svenskar är det oftast en enkel fråga men för engelsmännen är det mer komplicerat. 

Nu har ett forskarlag i Bristol utökat den tidigare listan och förklarat över 60 000 namn. Visste du till exempel att Cameron kommer från ett skotskt smeknamn och betyder ungefär krokig näsa?

Boken som har med alla dessa namn är The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland och den kommer ut idag. Tyvärr kostar den 400 pund men den finns även på databas. Tyvärr igen måste du gå till ett brittiskt allmänt bibliotek för att ha en chans att komma åt den databasen.

Läs mer om projektet här

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia