Japans motsvarighet till vår heraldik är det cirkelformade mon-tecknet, eller kamon. Geometriska figurer som oftast har ett växt eller fågelmotiv och är svåra att beskriva heraldiskt, men som alltid är gjorda enligt ett bestämt system. Det finns idag omkring 200 grundmon och 4000 varianter på dessa.

En besökare i Japan ser dem överallt. Att föra en mon är inget tecken på privilegier eller japanskt adelskap. Varje släkt kan ha en egen mon. De traditionella japanska märkena är unika grafiska symbolerna och djupt rotade i den kulturella miljön. De flesta familjer har ärvt sina mon under generationer och de förs vidare på spinnsidan. Det är ett kvinnligt privilegium för kvinnor att få använda sina mödrars mon.

Kamon uppkom på 1100-talet

Den första gång som mon nämns är under 1100-talet då kejsaren sägs föra en. Bruket spred sig under följande århundraden när samurajerna fick allt större inflytande under shogunen. Precis som i Europa överfördes snart en mon från stridens slagfält till fredens juridik och utsmyckning. De blev ett tydligt identifikationsmärke för familjerna. Under 1600-talet började rika köpmän att använda mon som firmamärken och på arbetsdräkterna. På 1800-talet kunde så varje familj skaffa sig en egen mon.

Det är inget dött kulturellt arv. Släkternas kamon fortsätter att spela en stor roll trots att deras juridiska betydelse har upphört. I det japanska samhällets komplicerade historia är det fortfarande viktigt med rötter och traditioner. Många mon används fortfarande som firmamärken eller som blickfång i affischer.

Bärs på kimonon

I fredliga tider har mon burits som den fortfarande görs, placerad på kimonon. Hur en mon är applicerad på en kimono är tydligt reglerat. Den ska synas fem gånger. En syns på ryggen, en på varje ärm och en på var sida av bröstet. Ibland kan antalet vara begränsat till tre platser på kimonon, och det är då ryggen och ärmarna som pryds. Kvinnor och män använder samma typ av kimono med samma typ av utsmyckning. Förr brukades mon också till att märka föremål i familjens ägo som vagnar (rickshaws), resväskor mm. Men viktigaste av allt var nog ändå svärdsfästet.

Val av motiv

Mest känns av alla mon är den 16-bladiga krysantemum som föra av den kejserliga familjen. Krysantemum räknas som den ädlaste blomman i Japan och den är japans nationalblomma. Andra växtmotiv är körsbärsblommor, plommonblommor, ek, bambu m fl. Bland fåglarna är tranan populärast. Fjärilen förekommer i flera upplagor, rent geometriska figurer används också. Solkorset, solskivan och hakkorset är vanliga.

Freden efter andra världskriget innebar slutet för det gamla japanska familjesystemet. Med det försvann från den sociala arenan många av de seder som hade haft stor betydelse. Användandet av mon är bland de få som faktiskt överlevde, mycket tack vare det konstnärliga värdet som låg i de grafiska utsmyckningarna, men också tack vare bruket av stämplar som än idag används som bekräftelse på namnunderskriften.

Europeisk variant

Visst går det att göra om en heraldisk sköld till en kamon. Åtminstone om du har en enkel sköld och gärna med en eller två allmänna bilder.