Den här artikeln publicerades första gången 5 juni 2015, som en del av artikeln "Sveriges flagga genom historien, del 1". Juni 2020 bröts den ut till en egen artikel.
Svenska flaggan –
En 800 år lång kärlekshistoria
6 juni är vår nationaldag och Svenska flaggans dag. Runt om i Sverige vajar den gulblåa fanan. Men hur gammal är den? Och varför ser den ut som den gör? Och har den alltid sett ut så?
Här tittat vi på födelsen av vår nuvarande gulblå flagga.
På 1620-talet händer något med svensk flaggning till sjöss. Den randiga flaggan ersätts till sjöss av korsflaggan, som samtidigt får tre tungor istället för två. Armens flaggbruk ändras däremot inte.
Härens baner
1544 gavs en instruktion om hur härens baner skulle se ut. En blå flagga med vitt kors. Sådana flaggor har också sytts upp för en tygbeställning finns bevarad. [KÄLLA]
Flottans flaggor
En målning från 1626 visar ett svenskt skepp 1663 utges den första förordningen om örlogsflaggan, där det sägs att den ska ha tre tungor och det har den än idag. Några mått anges inte. De kommer först i Thomas Rajalins ”Nödig underrättelse om Akiepz-Byggeriet” från 1730. Om kungens flagga sägs det att den är: ”En blåå Flagga med gult Kårss heel igenom och 3 spetzar eller tungor, brukas 2 gånger så lång som den är bred ...” (Cederholm, s 14)
Under stormaktstiden börjar även handelsflottan att använda en flagga för att visa på hemland. Någon egentlig handelsflagga fanns inte före 1663 (enligt förordningen från samma år, se ovan) utan man använde sin hemmahamns flagga eller kanske någon neutral variant. Handelsflaggan kallas för Coupvardie-flaggan.
Västindiskakompaniet fick tack vare sina långväga resor rätt att föra den svenska örlogsflaggan, men de var ett undantag. Ostindiska kompaniet hade en egen flagga.
Armen hade en egen flotta som gick under namnet Skärgårdsflottan. Den fick 1761 en egen tretungad helblå version av den svenska flaggan. Här kan man alltså säga att de tre tungorna och den blå färgen var det som utmärkte Sverige, inte det gula korset. Skärgårdsflottan uppgick 1813 i marinen och därmed försvann även deras flagga.
Unionen med Norge
Unionen med Norge kom till 1815 efter Napoleonkrigen. För flaggans del innebar det att man skapade en unionsflagga där det blå fältet i övre vänster hörn ersattes av ett rött fält med vitt andreaskors, som då var Norges flagga. Norge kom snart att byta flagga med Andreaskorset fick vara kvar till kung Karl XIV Johans död 1844..
1844 skapades den gemensamma unionssymbolen som vardaglig kallas sillsallaten. Även den placerades i flaggans övre vänstra hörn och flaggan var gemensam för både Norge och Sverige.
Marinen behöll sin tretungade version medan handelsflottan den rakt avskurna. Ännu 1844 använde endast krigsmakten och handelsflottan, inklusive Ostindiska kompaniet, flaggan. Ingen annan institution än använde flaggan varför den fortfarande inte kan kallas Sveriges flagga.
Övergången till nationsflagga
Franska revolutionen innebar startskottet för det vi idag kallar nationalism. Ett folk, ett språk, ett land var idealet även i Wienkongressen 1815. Men samma kongress gav också Norge till Sverige vilket innebar ett problem för den svenska nationalismen. En norsk nationalism kom visserligen igång men samma period såg också födelsen av en historieromantisk rörelse
Oscar II stiger upp på tronen
När Oscar II blir kung tar den nya »När jag besteg tronen sågos få svenska flaggor till. Inne i landet kände skolbarnen icke ens huru de sågo ut, ja, underligare ändå, för landssoldaterna voro de alldeles obekanta! Flaggan ansågs uteslutande tillhöra sjömännen! Huru annorlunda nu. Huru mycket bättre. Ingen skulle nu vilja se den blågula kungsflaggan nedhalad från Stockholms kungaborg. Men då jag första gången lät våra svenska färger svaja ut högt över Leijonbacksporten, då genljöd Norrbro av klandrande röster!» Så skrev Oscar II i sina memoarer (del I, s. 289, fotnot) om det av honom i november 1873 införda bruket att hissa flaggan på Stockholms slott som beteckning för konungens hemmavaro.
Skansens firar flaggan
Unionsupplösningen 1905
När unionen med Norge upplöses 1905 kan Sverige inte längre använda unionsflaggan. Att det ska vara en gulblå korsflagga är självklart men ska det vara den tretungade eller ska det vara den rakt avskurna? Det första alternativet var de konservativas förslag, det andra liberalerna. Socialdemokraterna stod utanför eftersom de tog avstånd från hela flaggandet så länge deras medlemmar inte hade rösträtt.
Till slut blev det en kompromiss. Den tretungade förbehölls krigsmakten som helhet och kungahuset medan nationen och staten fick den rektangulära.
Flagglagen kom 1906 och där fastslås för första gången färg och form och lite till.
Inga bokstäver på flaggan
För alla fotbollsfans och andra anhängare av entusiastisk nationalism vill jag citera följande rader ur flagglagen:
”6 §. Den, som brukar tretungad flagga, där sådan icke må föras, eller använder flagga, därå obebörigen anbragts märke, bokstaf eller annat tecken, eller till salu håller flagga, hvilken till färgen uppenbarligen skiljer sig från hvad i 3 § föreskrifves eller som icke håller de i 4 § bestämda inbördes mått, böte från och med 10 till och med 100 kronor.”
Sammanfattning
- Sverige har haft drygt 10 olika flaggor för bruk till lands och till sjöss – ibland flera stycken samtidigt.
- Färgkombinationen gul-blå med inslag av vitt har funnits med hela tiden, från 1220-tal.
- Flaggan symboliserade först makten, sedan landet och först på 1900-talet folket
- Ett medeltida baner motsvarar i symbolik dagens flagga, inte ett modernt baner eller flagga.
Kort om Sveriges tungor
I vapnet för Egentliga Finland förekommer den svenska tvåtungade flaggan för första gången. Därefter är korsflaggan tvåtungad i varje avbildning fram till sjöslaget vid Kolberger Heide 1644 och en tid därefter. Med kung Karl X skapades den tretungade flaggan som är känd från 1658 eftersom målaren Willem van de Velde avbildade den så, med tre kronor i korsmitten. Av målningarna att döma är kronorna blå.
I förordningen om örlogsflaggan från 1663 nämns inget om kronorna så de bör ha tagits bort efter att endast ha använts under en kort tid.
Läs mer om Sveriges flagga
- Cederblom, Harald; Vår flagga (1918)
- Stiftelsen Läckö institutet; Flaggor: Från fälttåg till folkfest (1993)
- Törnquist, Leif; Svenska flaggans historia