Deras utformning och innehåll
Det medeltida samhället följde alltid en viss bestämd form när de upprättade rättsliga dokument.
Att avvika från formen var lika allvarligt då som nu, även om formen idag ser något annorlunda ut.
Ett medeltida brev som har uppställts som ett juridiskt dokument kallas diplom. Diplomet består av en inledning (protokoll), huvudinnehåll (text) och en avslutning (eskatokoll).
Protokollet innehöll uppgifter om brevutfärdarens namn och titel (intitulatio). Utfärdaren var sällan densamme som brevskrivaren. Att skriva brev var redan under medeltiden ett sekreteraryrke.
Texten innehöll en kungörelse (promulgatio) där ärendet presenterades. Därefter följde huvudstycket (dispositio) och vilka förutsättningar (narratio) som gällde och sist ett eventuellt inblandande av tredje man (interventio).
Eskatokollet innehöll sigilleringen och dateringen.
Sköldebrevets utformning
I ett svenskt sköldebrev anges förutsättningarna för frälset direkt efter kungörelsen, följt av beskrivningen av vapnet med hjälmprydnad. Här finns också hänvisningen till eventuell bild av vapnet.
De sköldebrev som har undersökt saknar i regel en bekräftelseformel (corrboratio) men innehåller ett straffhot (sanctio). De exakta utformningen variera men utvecklingen går hela tiden mot en allt fastare form.
Motiven i sköldebrevens vapen
I stort sett alla vapen har naturmotiv. Häroldsfigurerna är få, likaså monster och föremål. En granskning av teckningarna visar också att inte två vapen har avbildats av samma konstnär. Det är ett faktum som talar emot ett svenskt häroldsväsende under 1400-talet.
Motiven i de medeltida vapensköldarna
Fåglar: orrtupp, svala, stare. Påfågelfjädrar.
Djur: hjort (Skumme), råbockshorn (Tysk), björn, lejonhuvud, hästhuvud oxhuvud / tjurhuvud
Fisk. Gädda (Gädda),
Växt: grankottar x2 (Johan Johansson, Peter Gudersson), ekollon, björklöv.
Himmel:
Häroldsfigurer: bjälke, strålar.
Tretalen var vanliga. Däremot följde de sällan tinkturreglerna varför dessa inte kan anses giltiga för 1400-talets nordiska heraldik. Det är också tveksamt om nordiska härolder var inblandade i skapandet av sköldebreven.
Litteratur
- Svenska sköldebrev från medeltiden, uppsats av Per-Axel Wiktorsson. ur boken ”Individ och historia. Studier tillägnade Hans Gillingstam” (Sthlm 1989)