Här samlar jag allt jag vet om djupare forskning kring vetenskapen heraldik. Allt från doktorsgrad ner till kandidatuppsats finns med men inte lägre eftersom jag då inte räknar med att det då finns någon egen forskning. 

Heraldiken är inget prioriterat ämne inom svenskt universitetsväsende. Något eget ämne har det egentligen aldrig varit och i modern tid (1900-tal och framåt) har det endast varit ett område inom olika discipliner. En enda doktorsavhandling inom ämnet skrevs under hela 1900-talet, Jan Ranekes om Bergshammarvapenboken.

Notera att den här sidan långt ifrån är komplett. Jag tar gärna emot tips om fler uppsatser och andra akademiska insatser för syftet med den här sidan är att visa på att det finns ”akademiska heraldiker” och att det är mer värt att fråga dem om heraldiska spörsmål än att gå omvägen via en historiker som ändå på omvägar citerar någon av nedanstående.

 

Jan Raneke

Fil. dr inom heraldik vid konstvetenskapliga institutionen. Jan är den enda heraldiker i modern tid om doktorerat på heraldik.
Det går att ifrågasätta hans arbeten på olika områden men det går inte att komma ifrån att han är den enda som vågat och lyckats skriva en avhandling inom ämnet.

Raneke, Jan; Bergshammarvapenboken (Lunds universitet, doktor)

Davor Zovko

Skrev sin magisteruppsats om heraldisk pedagogik och tog där upp flera andra heraldiker som då hade skrivit om heraldik på universitetsnivå.

Eric Bylander

Hans ”Kommunvapenrätt” (1998)  var en kandidatuppsats som tog fasta på  de offentliga vapnens rättsliga ställning. Och den var inte så god som kommunerna trodde och ännu tror.

Bylander, Eric; Kommunvapenrätt (Uppsala universitet 1998, magister).

Johanna Hellström (då Arnell)

Skrev sin kandidatuppsats för lärarlinjen om fabeldjur inom svensk medeltidsheraldik och klassificerade bruket utifrån ett konsthistoriskt perspektiv.

Torbjörn Bolling Landtblom

Skrev 2014 en kandidatuppsats ”Släktvapenrätt – om dess ursprung och framväxt i Sverige” vid Lunds universitet.

Jan-Erik Olsson

Skrev en kandidatuppsats om Heraldik i Eksjö stad utifrån ett konsthistoriskt perspektiv.

Elsa Fagerholm

Skrev 2004 om Kommunala vapen i varumärken (Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå) vid Lunds universitet/Juridiska institutionen.

Fagerholm, Elsa; Kommunala vapen i varumärken (Lunds universitet 2004, Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå)

Claus Berntsen

Skrev 2007 en kandidatuppsats i Lund (Centrum för teologi och religionsvetenskap) om heraldik i Svenska kyrkan, närmare bestämt timbrering av det tredelade ämbetets vapen och följde upp den med en annan uppsats 2018.

Berntsen, Claus K; Det moderna biskopsvapnet i svenska kyrkan (Lunds universitet 2018, kandidat)

Vladimir Iserell

Skrev 2011 en kandidatuppsats om släktvapenrätt : Det rättsliga skyddet för släktvapen i Sverige Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle i Luleå

Jesper Wasling

Skrev 1998 en magisteruppsats i Göteborg (Historiska institutionen) som tar upp häroldsämbetets utveckling i Norden under främst Kalmarunionens tid. Tesen är att härolder under 1400-talet blev en del av statsförvaltningen som ceremonitjänstemän och övervakare av adliga privilegier samt sändebud under riksråds nivå, men samtidigt att de inte nödvändigtvis hade något med framtagningen av heraldiska vapen att göra. Uppsatsen har ett socialpolitiskt perspektiv.

Wasling, Jesper; Vår medeltida härold (Göteborg universitet 1998, magister)

Uppsatsen är i reviderad form utgiven av SHF med titeln Medeltidens härold (2008)

 Martin Sunnqvist

Skrev 2001 uppsatsen ”Släktvapenrätt – en jämförande studie av den historiska och nutida, engelska, tyska och svenska rättsliga regleringen av släktvapen och dess förhållande till varumärkesrätten” (Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå) vid Lunds universitet/Juridiska institutionen
Detta är en klassiker som ligger till grund för alla efterkommande studier i ämnet