Tre kronor i Jönköpings och Malmöhus läns vapen

Magnus Bäckmark har i Heraldisk Tidsskift nr 98:200x skrivit en artikel om hur de tre kronorna från lilla riksvapnet kom att ingå i Jönköpings och Malmöhus läns vapen. Han bygger sin redogörelse på brevväxling från 1770–1771 som finns bevarad i Riksarkivets samling Acta miscellanea.

Under 1700-talets senare hälft började svenska länsstyrelser använda egna vapen i sigill. Tidigare hade landshövdingarna endast sina privata sigill. De flesta län valde att använda landskapsvapnet eller en anpassad version av det. Jönköpings och Malmöhus län valde en annan lösning genom att införliva de tre kronorna från lilla riksvapnet.

Jönköpings län kombinerade residensstadens vapen med de tre kronorna i sigill redan år 1766. Malmöhus län införde samma kronor 1769, där skölden delades i två lika stora fält. Senare fick även Jönköpings läns vapen samma delningsform. Detta var en avvikelse från den vanliga modellen för länsvapen.

Daniel Tilas reaktion 1770

Den 8 maj 1770 skrev riksheraldikern Daniel Tilas till landshövding Johan Cronhielm i Malmöhus län. Tilas ansåg att det nya sigillet bröt mot heraldiska regler på flera punkter:

  • Det fanns inget kungligt tillstånd för landshövdingar att använda riksvapnets tre kronor i ämbetssigill.
  • Det var olämpligt att placera ett annat vapen i samma fält som riksvapnet.
  • Serafimerordens kedja runt skölden ansågs för högtstående för en landshövdinges ämbete.
  • Den slutna kungliga kronan över skölden hörde inte till ämbetet.

Tilas krävde att sigillstämplen skulle skickas in till kanslikollegiet för att förstöras. Magnus Bäckmark citerar brevet i sin helhet och förklarar varför Tilas ansåg att sammanställningen var oacceptabel.

Landshövdingens svar och försvar

Cronhielm svarade den 18 juni 1770. Han förklarade att länet tidigare hade använt privata sigill och att ett offentligt sigill nu behövdes. Han menade att det var naturligt att markera länets tillhörighet till riket genom att använda en del av riksvapnet. Han påpekade också att flera andra myndigheter och regementen använde de tre kronorna tillsammans med Serafimerordens kedja utan att det hade väckt invändningar.

I ett senare brev bad Cronhielm att saken skulle betraktas som avslutad när stämpeln var förstörd. År 1771 meddelade han att stämplarna hade förstörts och bad om en ny ritning enligt Tilas anvisningar.

Daniel Tilas avled hösten 1772. Någon ny ritning skickades aldrig, och länsstyrelserna fortsatte att använda vapnet med de tre kronorna. År 1939 fick Malmöhus läns vapen kunglig fastställelse, och 1942 gjordes motsvarande för Jönköpings län. Vid dessa tillfällen ändrades sköldens delning till en ginstam med kronorna placerade bjälkvis.