Etikettarkiv: vapenbok

Tinkturer i 1400-talets heraldik

Tinctures in Traité du blason
Tinkturerna i vapenboken Traité du blason.

Traité du blason, som nämndes igår, är ett monumentalverk inomeuropeisk teoretisk heraldik. 

Därför är det spännande att göra en djupdykning i olika detaljer. Som falska vapen igår och tinkturer idag.

Traité du blason visar två metaller (guld och silver), fem färger (blått, rött, svart, grönt och purpur- vilket var ordningen på hur vanliga de var) och fem pälsverk (två hermelin, två gråverk/ekorre och en päls).

Dessa tinkturer var reella giltiga färger (minns Clément Prinsaults utläggningar om falska vapen pga tinkturfel).  Dessa färger fanns alltså i en heraldikers verktygslåda omkring 1500.

Vad heraldikern sedan valde och varför, det får jag återkomma till. Men det är värt att tänka på att detta är detsamma som gällde omkring 1200 och som i hela världen utom (ibland av några i Sverige) gäller idag.

Heraldiken är både väldigt statisk och väldigt föränderlig på samma gång.

Källa

  • Clément Prinsault; Traité du blason

 

Äkta och falska vapen

Traité du blason av Clément Prinsault,
”Traité du blason” av Clément Prinsault,

Redan under medeltiden var man tvungen att försöka skilja på äkta och falska vapen, med vilket i regel avsågs falska verifikationer av adelskap. 

I en vapenbok, Traité du blason av Clément Prinsault, tas det här problemet upp. Det viktigaste att känna till här är att ett falskt vapen bryter mot tinkturreglerna (rött på blått eller guld på silver).

Detta var en heraldikers åsikt på 1400-talet. Problemet med det är då att nämnde  Clément Prinsault skulle få det besvärligt att genomdriva sina teser i samtida Kalmarunionen, där allt för många nyskapade vapen givna av kronan till nyadlade bryter mot tinkturreglerna och en hel del annat.

Med detta sagt. Ta medeltida vapenböckers, och andra källors, uppgifter med en nypa salt. Verkligheten som de beskriver kanske mer är som de vill att de ska vara än hur det faktiskt är.

Här finns en fin genomgång av den heraldiska läroboken Traité du blason.

Vapenbok klar i mars

Den nya Vapenboken ska vara klar i mars. Därför sitter jag nu på lediga stunder och översätter blasoneringar till engelska och sätter ihop bild och text till något vackert – hoppas jag.

Så klart är jag inte ensam. Jag har några tappra medhjälpare och andra mer perifera assistenter som tillsammans med mig genomför detta projekt. Speciellt tack redan nu till Chris Green.

Vapenboken kommer att vara volym ett i en serie som tar med de vapen som registrerats av Svenska Vapenkollegiet i Svenskt vapenregister (www.heraldik.se/svk). Att vi gör det till en bok fast det finns på nätet beror förstås på att böcker är eviga på ett annat sätt och därmed mer betydelsefulla. Samt en tydligare tidsstämpel, för vem vet om något ändras när det är på nätet.

Om detta projekt kommer jag att skriva mer om under de kommande månaderna.

Kom till Göteborg imorgon

Arms for Heraldry society of Göteborg, drawing by Kim Dohm-Hansen.
Arms for Heraldry society of Göteborg, drawing by Kim Dohm-Hansen.

 

Glöm inte lördagens utsvävningar i vapenböcker! Flera rariteter utlovas.

Allt händer den 12:e september. Vi samlas kl 14 i entrén till universitetsbiblioteket.
Ciceron: Jens Christian Berlin

Efter  förevisning blir det generalförsamling där det ska väljas en ny styrelse till  Göteborgs Heraldiska Sällskap. Jag är en av kandidaterna, liksom ovannämnda Jens Christian + ett gäng anda kunniga heraldiker från Västsverige.

Lär om Vapenböcker i Göteborg 12 september

11143625_1017859094914972_828515263944236067_n

Lördagen den 12 september anordnar Göteborgs Heraldiska Sällskap ett besök på Göteborgs universitetsbibliotek.

Det kommer att göras nedslag i den heraldiska litteraturen med tyngdpunkt på svenska vapenböcker.

Besöket följs av en extra ordinarie generalförsamling för Göteborgs Heraldiska Sällskap.
Förutom mig själv är Jens Christian Berlin, Stefan Bede och Marko Arosilta de mest drivande i detta sällskap, men vi blir gärna fler.

Därefter finns det möjlighet till ett avrundande besök på något lämpligt kafé för de som så önskar.

Göteborgs Heraldiska Sällskap
Göteborgs Heraldiska Sällskap

Hitta din digitala vapenrulla

Hitta digitala vapenböcker genom Heraldica Nova. 

När jag hittade heraldiken under 1980-talet var det ont om heraldiska referensverk. Få böcker fanns tillgängliga och det tog år att skapa ett heraldiskt referensbibliotek.

Bristen kan lätt ses i de artiklar som skrevs på den tiden. De är genomgående tämligen ytliga.

Dagens digitaliserade värld är en befrielse för oss heraldiker (och alla andra). Nu kan man snabbt få information som det förr tog månader att hitta. Ibland gick de bara inte att hitta, hur mycket man än försökte.

Vapenböcker är ett sådant område. Men numera finns det mängder med vapenböcker på nätet tack vare bibliotekens fantastiska arbete.

Besök Heraldica Nova och ta del av dem där

Grünenbergs vapenbok äntligen tillgänglig

Ett av heraldikhistoriens verkliga praktverk finns nu tillgängligt digitalt. Det är Conrad Grünenbergs över 700 sidor tjocka vapenbok från 1493 som givits ut digitalt.

Conrad Grünenberg var en betydelsefull borgare i Konstanz som var medlem i magistratet från 1454 (och flera gånger borgmästare). Han kom att adlas 1468 för sina heraldiska insatser efter det att han och hans broder Johan fick tjänst hos kejsar Fredrik III.

Trots att familjen var betydelsefull vet vi inte när han föddes. Han förekommer första gången i källorna 1442 och är redan då vuxen och har fått ett uppdrag som byggmästare. Han dog 1494. Men det är inte som byggare han är mest känd, utan som skapare av en fantastisk vapenbok som numera också bär hans namn. Det handskriva originalet har fått flera avskrifter så redan samtiden förstod att uppskatta detsamma.

Speciellt en avskrift har en så hög kvalitet att det nu finns tillgängligt digitalt. Det tillhör Bayerns statsbibliotek. Steen Clemensen har publicerat en grundlig genomgång av Grünenbergs vapenbok som i detalj beskriver innehållet. Grünenbergs vapenbok tar inte bara upp samtida vapen tillhörande härskare, fria stater och städer, torneringssällskap och högadel.
Här finns också fantasivapen för historiska hjältar, kejsare av Romarriket, utomeuropesiska kungar och legendariska personer. Conrad Grüneberg skrev även en resebok om sin pilgrimsresa till det heliga landet.

Vapenboken kan laddas ner här:
www.wdl.org/en/item/8928 Steen Clemensens arbete kan laddas ner här: www.armorial.dk/german/Grunenberg.pdf

Idag är det styrelsemöte

Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk
Svenska Heraldiska Föreningens vapen. Teckning: Thomas Falk

Svenska Heraldiska Föreningen håller styrelsemöte idag den 24 maj. Telefonmöte som vanligt.

Det blir förstås lite om sommaren. lite om Vapenbilden, lite om hemsidan och lite ekonomi.

Men det roligaste att fundera även är dels vår kommande utställning, dels vårt filmprojekt. Mer än så kan jag inte säga än, men det är en liten fingervisning om vad som komma ska.

En annan sak som är värd att ta upp är vår kommande vapenbok som bygger på de vapen som har registrerats av Svenska vapenkollegiet. Claus Berntsen är vår redaktör som nu arbetar med att översätta 250 blasoneringar till engelska. Lättare jobb kan man ha.

 

Keysers vapenbok i ny utgåva

Vapensköld för Johan Adler Salvius.
Vapensköld för Johan Adler Salvius.

 

Jens Christian Berlin har startat en intressant blogg om Keysers vapenbok – Sveriges första tryckta vapenbok! Besök den gärna!

Läs mer om Heinrich Keysers vapenbok.

Jag citerar direkt från Berlins hemsida om vapenbokens tillkomst:

”Keysers supplik 1650

1650 skulle drottning Christina krönas och samtidigt inkallades en riksdag, den så kallade kröningsriksdagen. Riksdagen 1650 har framför allt gått till historien för de öppna strider som förekom mellan de fyra stånden samt för att det var vid denna riksdag som drottningens kusin, pfalzgreven Karl Gustav valdes till arvfurste, något som lade grunden för den pfalziska ätten på Sveriges tron 1654–1720.

Ur Keysers supplik 1650
Ur Keysers supplik 1650

Vid riksdagen 1650 inkom Henrich Keyser med en ny supplik till Ridderskapet och adeln. Boktryckaren förklarade att vapenboken var till största delen färdig, men att han behövde täckning för gjorda utlägg. Vapenboken skulle i så fall kunna vara färdig inom tre veckor. Någon färdig vapenbok visades dock inte upp på riskdagen. Det första exemplaret skulle i stället komma att överlämnas till drottningen i samband med hennes födelsedag i december 1650.