Målning av framtida stjärna.
Här ses en målning målad i guache. Jag låter konstnären vara okänd ett litet tag till men kan säga att hen är definitivt en blivande svensk stjärna inom heraldiken.
Mer information om denna konstnär och andra kommer att finnas/finns redan på heraldik.se
Du vet väl att vem som helst får ta sig ett släktvapen. Du behöver inte vara adlig eller ens ha en adlig anfader. Det är bara att sätta igång och komponera ditt vapen.
Men hur ska jag göra?, tänker du.
Det är väl det som är det kluriga.
Mitt tips är att under menyfliken HERALDIK här ovan för att få lite tips och inspiration.
Ett annat tips är att läsa artiklarna under ”Mitt vapen” på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida. Där berättar några heraldikintresserade hur deras vapen kom till.
Läs mer via den här länken.
På Svenska Heraldiska Föreningens hemsida, heraldik.se, finns även flera artiklar om hur du ska gå tillväga rent praktiskt. Vilka regler finns det som man ska följa? Vilka bilder får man ha? Hur ser en sköld och hjälm egentligen ut (men det vet du nog, annars hade du inte varit här).
Titta gärna under ”Medlemmarnas vapen” för att få inspiration. En gyllene regel bland heraldiker är att ha få bilder och få färger så att det inte blir plottrigt.
Lycka till med ditt vapenskapande.
Eftersom det är min födelsedag idag så hyllar jag mig själv.
Varför ser vårt släktvapen ut som den gör? Vad betyder symbolerna? Här är berättelsen om min vapensköld.
Någon gång i mitten av 80-talet fick jag upp ögonen för heraldiken. Det tog inte lång tid innan jag tänkte att jag skulle göra en vapensköld men det tog lång tid innan den blev klar. Flera år faktiskt, och efter närmare 50 helt olika idéer som ritades upp för hand och färglades.
Claus Berntsen har ett fantastiskt projekt. Han intervjuar personer och frågar dem om deras vapen. Det om något ger en bra väg in i heraldiken.
Intervjuerna publiceras med rätt jämna mellanrum på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida. Än så länge finns här bara en handfull, men fler kommer.
Jag har varit med i en intervju och är omnämnd i en annan (Bragesjö) – och det känns ju bra för egot, men jag vet från Claus att fler vapen kommer att presenteras och fler okända vapenbärare kommer att vara med. Okända inom heraldikens värld.
Läs gärna dessa intervjuer så får du höra att det inte bara var du som hade beslutsångest inför vapenantagandet.
Vapen jag gjort
I min serie “Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Johansson, för Claes Johansson, Lammhult. Vapnet kom att registreras som SV-95.
Det här vapnet fångar fyra element som var viktiga för Claes – scoutrörelsen, den religiösa tron, fascinationen för späckhuggare och det koreanska ursprunget.
Tron och scouterna bildade en gemensam enhet både i livet och i vapnet genom att de tillsammans blir hjälmprydnaden.
När jag tog fram vapnet såg jag inga problem med späckhuggaren, trots att den har en fläck på magen som skulle skapa några problem. Det är trots allt bara en form av beväring och man bör inte överdriva regeln om tinkturmöte. Det orsakade dock en viss diskussion inom Svenska vapenkollegiet och även inom Nationalkommittén för Genealogi och Heraldik innan alla var övertygad om att en späckhuggare funkar även i svensk heraldik.
Vad som däremot orsakade än mer diskussion var Johanssons taiji-symbol. Denna symbol är klart inte kristen, och det var svårt för flera att acceptera detta i kombination med tinkturmötet. Nu kunde detta lösas genom språkliga finesser där vi ersatte ordet ”taiji” med det inte fullt så romantiska men funktionella ”övre hälften av en röd rundel nedtill avgränsad av ett essnitt över undre hälften av en blå rundel ovantill avgränsad av ett essnitt”.
Notera att redan originalet hade en till heraldiken anpassad taiji-symbol där det röda och det blå fältet inte låg mot varandra.
SVK kom därmed att till 100 % godkänna det ursprungliga vapnet men ändrade i blasoneringen. Att törnekronan har ändrat tinktur från silver till guld var något som som gjordes av vapentagaren själv.
Processen var lång. Claes sände in sin ansökan 2007 (Ansökan 2007:42) men vapnet registrerades inte förrän 2010. 2007 var också året då jag gjorde vapnet tillsammans med Claes.
Sköld: I guld en hoppande blå späckhuggare med teckning av silver åtföljd nedan av övre hälften av en röd rundel nedtill avgränsad av ett essnitt över undre hälften av en blå rundel ovantill avgränsad av ett essnitt.
Hjälmtäcke: Blått och rött fodrat med guld.
Hjälmprydnad: På en upprest törnekrona av guld sju liljor ställda två, tre och två, där de tre ginbalksvis ordnade liljorna är röda och de fyra övriga är blå.
Sköld: I fält av guld en hoppande blå späckhuggare med vit teckning ovan en taiji-symbol i rött och blått och något särslagen.*
Blått hjälmtäcke fodrat av guld.
Hjälmprydnad: På en upprättstående törnekrona av silver sju liljor ställda 2 över 3 över 2, där de tre balkvisa liljorna är röda och de fyra andra är blå.
I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Andersson.
Tillsammans med Jonas Andersson gjordes år 2010 detta något annorlunda vapen. Kronan på toppen är egentligen ingenting alls. den var bara en lek med mönster och inspirerad av en brittisk keltisktinspirerad sköld.
Däremot är den runda sköldformen vald för att visa på vikingastil. jag är själv rätt glad i den leken med former men det ju att det handlar om just en lek. Vapnet finns förstås även uppritat i en normal version.
Även innehållet i vapnet är vikingasymboler, eller vad vi anser vara vikingasymboler. Här finns Tors hammare Mjölner och Odens spjut Gungner, för säkerhets skull två gånger.
Sköld: I svart en torshammare åtföljd av två inåtvända spjut, allt av silver.
Svart hjälmtäcke fodrat av silver.
Hjälmprydnad: En torshammare åtsöljd av två utvända spjut, allt av silver.
Valspråk: Styrka – Intelligens – Ärlighet
Vapen jag gjort
I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Fredriksson.
Det här vapnet är personlig (vad jag vet) och gjordes till en vän. Symboliken är inte det minsta religiös utan stämmer snarare ihop med Petras fria sätt att vara. Tinkturerna är också de hennes, det var i dessa toner som både hon och hennes hem gick i.
Ett heraldiskt vapen kan alltså anspela på en helt annan symbolik än den högtravande officiella i samhället. Symboliken kan vara helt fri och privat.
Jag skulle till och med våga mig påstå att heraldiken när den är sån här bättre än den moderna konsten fångar det moderna konstbegreppets kärna att det i varje verk finns en avsändare, ett meddelande och en nottagare – och att det är mottagaren som avgör om det är konst. I vårt fall om det är en giltig symbolik för den person/släkt/organisation som ska identifieras av bilden/vapenskölden.
Sköld: I fält av guld en röd bård av moln och inom det ett rött bevinngat hjärta med gröna vingar.
Hjälmtäcke: Rött hjälmtäcke fodrat av guld.
Hjälmprydnad: Ett XXXXXX uppstigande ur ett rött moln (Hjälmprydnaden blev faktiskt inte klar, så nu är det ett moln som saknar följeslagare).
Vapen Wasling av Thomas Falk 2016.
Heraldiske konstnären Thomas Falk har slutfört en tolkning av vapen Wasling och den har en roligt tvist.
Thomas Falk är välkänd för dig som följer den här bloggen. Vi har tillsammans gjort ett flertal heraldiska projekt och det hade blivit än fler om vi hade haft tiden.
Denna gång har han skapat en ny version av mitt släktvapen. Lägg märke till det vridna hjälmtäcket. Jag har aldrig sett en liknande lösning (men det finns säkert, det är svårt att hitta på något nytt under solen) och det ger vapnet en extra dimension.
Hela teckningen är också medvetet kantig och det har han fått ihop bra. Kantigheten hänger förstås ihop med hjälmens form där de små byglarna gör att hela vapnet får en annan struktur än vanligt.
Den här typen av hjälm ska inte ses som en ranghjälm för adelskap utan mer som en fri tolkning av den medeltida tunnhjälmen. Designen uppkom vid förra sekelskiftet i England och har därefter använts av den tyske konstnären Walter Leonard och av såväl Jan Raneke som Christer Bökwall i vapen publicerade i Skandinavisk vapenrulla.
Thomas har både en hemsida och en Facebook-sida. Båda är värda ett besök.
I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Claesson.
Släkten Claesson är knallar från Sjuhärad. Därför valdes knallen som symbol. Motivet är ovanligt men finns även i släkten Werner och Borås Högskolas vapen, som båda hör samman med Borås.
Peder Claesson som jag gjorde vapnet tillsammans med, jobbar tillsammans med sin bror med värderingar. Det är det som symboliseras av vågen. Ullsaxen är bara en ytterligare betoning av kopplingen till Borås.
Claéssons använder även vapnet som varumärke för det gemensamma bolaget Claésson Konsult och Värdering i Borås AB. Notera att knallen i det vapnet är vänd in mot sidan, i courtisie.
Jag har tidigare skrivit om just detta vapen här.
I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Westfalk från Borås. Ett av de första jag komponerade.
Johanna Westfalk är en gammal vän till mig och vi gjorde det här vapnet omkring 1992. Vapnet är självklart en falk. Att den råkar vända sig mot vänster (väst) har däremot inget med symboliken att göra utan är vanlig heraldisk återgivning. Familjen Östfalk, om denna finns, skulle ha sin falk på samma sätt.
Att det är en falk och inte en örn syns på bjällrorna. Endast klar har dessa och det hänger ihop med falkjakt.
Hjälmprydnanden syftar på London, där Johanna bodde under några år. Vapnet får föras av Johanna, hennes syskon och deras ättlingar.
Hela schablonen och innehållet har använts med Jan Ranekes tillåtelse.