Etikettarkiv: Magnus Bäckmark

Även solen har sina fläckar

Ifrågasätt mig – jag gör det själv hela tiden.

En fågel viskade i mitt öra rörande artikeln om auktoriteter att jag borde se över det inledande kapitlet till ”Heraldiken i Sverige”.

Och hen har rätt. Boken ”Heraldiken i Sverige” av mig och Magnus Bäckmark har fel. Detaljerna är nog så rätt, och helhetsgreppet också. Men det finns tankegångar som bör rättas till.

Så ska också ske, även om jag inte haft tid till det än. Men fram till dess ber jag er att läsa boken med ett öppet sinne och fundera på om det kan finnas alternativa tolkningar till den äldsta heraldikens historia.
Jag har själv en del, som kommit till mig med ny kunskap.

Ögonblickets vapenbok

Boktips

Allegoriska framställningar av värdstaden för kongressen, Brugge, och provinsen Flandern

Liber amicorum Brugensis är något så ovanligt som en heraldisk ögonblicksbild från kongressen i Brügge den 6 till 11 september 2004. Författaren tar oss med till kongressen genom sin vapenbok där han samlat deltagarnas vapen och namnteckningar.

De medverkande personerna är ordnade efter deras hemland. Sköldarna är ritade för hand och är mer snabba skisser, färglagda med akvarellpennor, än sirligt dekorerade målningar och det gör vapnen levande. All text är på engelska så det finns möjlighet att häftet når en internationell publik.

Magnus Bäckmark
Liber amicorum Brugensis (2006)

Referensverk om kyrkliga vapen

Boktips

Kyrkans märken ger en näst intill komplett bild över de vapen, stämplar, sigill och emblem som används eller har använts inom Svenska kyrkan. Boken visar på den emblematiska och heraldiska kulturskatt som finns på området.

Det märks att författarna har brottats med materialet men att de gjort det framgångsrikt. Boken har en kärnfull inledning som mycket bra beskriver såväl källäget som urvalsprinciper och kyrkans emblemhistoria. Därefter följer en uppställning där samtliga församlingar med emblem presenteras stiftsvis. Dessutom finns det upplysande faktarutor.

De märken som de kyrkliga församlingarna har använt sig av säger oss mycket om deras brokiga historia, med sammanslagningar och splittringar. Boken fångar denna historia och författarna gör en stor insats genom att berätta om bygden och samtidigt visa på hur denna återspeglas i märkets motiv.

Det är först från sent 1800-tal, långt efter heraldikens och sigillografins glansdagar, som församlingarna på allvar börjar använda sig av församlingsmärken. Tyvärr blev uppsvinget för sådana märken inte ett uppsving för emblematiken. De nyskapade emblemen är i regel anonyma i den bemärkelsen att de inte kan ses som en unik symbol för en viss församling. Författarna har valt att avstå från att ta med många av dessa bilder, som kan visa församlingskyrkan eller ett kors i kombination med församlingens namn, därför att de inte är att betrakta som vare sig emblem eller vapen. Det är ett urval som jag har full förståelse för. På senare år har heraldiken gjort ett (åter-) inträde på den kyrkliga arenan. Det började med stifts- och biskopsvapen för att senare följas upp med församlingsvapen.

Heraldiska vapen finns framför allt i Östergötland, ett resultat av Per Anderssons insatser, något som författarna uppmärksammar. För en heraldiker är avsnittet om Linköpings stift det mest spännande eftersom man här i brist på gamla märken införde nya heraldiska vapen i församlingarna, vapen som också används av hembygdsföreningarna.

Boken skrevs just innan Svenska Heraldiska Föreningen drog igång sitt hembygdsvapenprojekt som möjligen kan leda till att betydligt fler församlingar antar eller börjar föra vapen.

Kyrkans märken är ett referensverk och en katalog som är ovärderlig för en heraldiker. Man kan bara hoppas att den får uppföljare som tar upp andra sektorer i samhället.

 

Magnus Bäckmark och Marcus Karlsson
Kyrkans märken – vapen, stämplar, sigill, emblem (2006)
Förlag: Historiska Media.
ISBN 91-85377-58-9

Släktvapen är …

I dagens nyhetsfixerade värld kan det kännas tryggt att luta sig mot något stabilt, och vad är väl mer stabilt än den 900 år gamla läran om heraldik? Att det dessutom är en form av varumärken som stått sig över tid gör det inte hela sämre. Eller vad sägs om släkten Natt & Dag som har haft samma familjelogotyp sedan 1313 och den fungerar än idag.

Heraldik är läran om vapensköldar, släktvapen eller familjevapen – kärt barn har många namn.
Enligt berömda myter på Flashback och andra pålitliga källor så har endast adliga rätt till heraldiska familjevapen. Det är fel idag och det var fel förr. Det har faktiskt alltid varit fel.

Vapen har i alla tider förts av adel, präster, borgare och bönder. Fram till sent 1200-tal användes vapen bara av stormän (ungefär detsamma som ättlingar till vikinga-hövdingarna, inklusive tillägget att de hade en egen mindre armé) men kring sekelskiftet 1300 spred sig bruket till vanliga frälsemän liksom till präster, borgare och bönder. Faktiskt är det så att de första bevarade vapensigillen för dessa grupper framträder under samma generation mellan 1290 och 1310.

Så du som funderar på att ta dig ett vapen men känner att det bara är för andra, för fint folk, kan tänka om nu.

Du kan också göra ett vapen

Självklart kan du ta dig ett eget familjevapen. Antingen på egen hand eller så kan du vända dig till en heraldisk konstnär.

Du hittar flera namn på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida, men får om jag ska rekommendera några svenska heraldiker så är det namnen Thomas Falk, Magnus Bäckmark och Davor Zovko som du ska hålla koll på.

Tillsammans står de för en syn på heraldiken som präglas av lika delar respekt för historien och lekfullhet i utförandet.

Ett ämne så gammalt som heraldiken behöver utövare med självdistans för att kunna tas på allvar. Genom att bryta mot sedvanans regler när det är passande vill vi visa att heraldiken är så mycket mer än adlig prakt. För det är en folklig kultur.

Läs mer om heraldik

Gröna stubbens DNA

Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark
Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark

 

Heraldikern Magnus Bäckmark har börjat engagera sig i DNA-genealogi. Men låt inte lura er, han kan fortfarande skapa fantastiska heraldiska vapen.

Bilden här ovan tecknade Magnus till mig för mina barns räkning. Det är ett alliansvapen med sköldarna för Wasling och Mutka som hålls av en korp, som är en del av Waslings hjälmprydnad.

Magnus har sedan mitten av 90-talet gjort mängder med heraldiska vapen för släkter, företag och organisationer. Han är också en mycket kunnig genealog som sedan 2001 är redaktör för Svenska släktkalendern.

http://gronastubben.se/wordpress/

Två nya och en halvny

På lördag stärker vi Svenska Heraldiska Föreningens styrelse.

Årsmötet den 21 innebär både en början och ett slut. Tre personer lämnar vår styrelse och tre träder in.

De är Magnus Bäckmark, Marcus Karlsson och Pontus Hedberg som lämnar efter ett antal år i heraldikens tjänst, och de har tjänstgjort med den äran.

Mest känd är Magnus Bäckmark som varit redaktör för Vapenbilden i över tio år, men även Marcus Karlsson har varit en del av den redaktionen (och är så fortfarande) och Pontus har bistått i styrelsen.

Men nu kommer Kim Dohm-Hansen, Sami Nahas och  Pontus Rosenqvist in. Kim är idag den som tecknar de nya vapensköldarna för föreningens medlemmar och Pontus är en av skaparna av Vapenbildens nya look. Sami kommer att vara den stockholmske tänkaren och teoretikern.

Det blir ett bra heraldiskt 2015!

Exlibris i Exlibriscirkuläret

Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.
Daniel Anderssons Exlibris av Magnus Bäckmark.

Blev glatt överraskad  när jag kom hem idag och möttes av senaste numret av Exlibriscirkuläret. Här fanns min senaste – och första – artikel om exlibris. Ämnet var Svenska Heraldiska Föreningens projekt från för några år sedan då vi lät trycka 64 olika exlibris samtidigt för att göra det så billigt som möjligt.

Jag hoppas att vi snart kan göra om projektet eftersom det ger fler möjligheten att få se sitt vapen i verkliga livet.

Årsmöte för Exlibrisföreningen

Jag passar på att göra lite reklam för Exlibrisföreningen. De har årsmöte i Stockholm den 1 april, kl 18.30 i Östermalms föreningsråd, Valhallavägen 148.

 

English resume:

Got home and found the latest issue of Exlibriscirkuläret from the Swedish bookplate society in my mailbox. They had published my article about the Swedish Heraldy Societies bookplate project.