Etikettarkiv: boråsiania

Vapensköld

Kvadrering har inte alltid funnits

Arms of Stenbock, count no 12 att House of nobility in Sweden
Arms of Stenbock, count no 12 at the House of Nobility in Sweden

Läs en heraldisk handbok och du ser snabbt att man har kvadrering av sköldar som en självklarhet för högadlig heraldik. Och så är det från 1561, men hur var det innan dess?

Den nordiska högadeln har kvadrerat sina släktvapen sedan 1561-talet då Erik XIV skapade de första grevliga och friherrliga ätterna. Han lät dessutom dessa få en hjärtsköld i mitten av huvudskölden, precis som man gjort på riksvapnet sedan Erik av Pommerns tid.

Hjärtskölden är därefter av sed och vana ett högadligt privilegium, men kvadrering kan alla göra.

 

Den medeltida högfrälseätten Stenbock
Arms of Stenbock, 15th century

Stenbock var först

Det första släktvapnet som kvadrerades i Sverige var emellertid Stenbock, egentligen den yngre ätten Stenbock som är densamma som Drake av Intorp.

Arvid Knutsson (Drake av Intorp) gifte sig med och Anna Gustafsdotter (Stenbock), som saknade bröder. Deras son Olof, riksråd och herre till Torpa valde då som främste arvtagare till både Drakarna och Stenbockarna att slå samman sina föräldrars vapen till ett. Var han fick idén ifrån är omöjligt att veta. Detta skedde någon gång under tidigt 1500-tal. Hans son samt sonson upphöjdes båda till friherrar av Erik XIV, och som nära släkt till kungahuset var de också samtidens största innehavare av förläningar.

Namnet Stenbock är känt först från 1560-talet.

Gustav Vasas gemål, drottning Katarina Stenbock, förde endast stenbocken i sin hjärtsköld som drottning, inte den kvadrerade varianten.

Vapensköld

Lek mer heraldik

Manuskript från äldretid hittat i furstendömet Lorenzburg
Manuskript från äldretid hittat i furstendömet Lorenzburg

Heraldik är inte bara på allvar. Ibland är det bara en lek som allt annat här i världen.

De senaste åren har en mängd Mikronationer sett dagens ljus. Mest känd (och ganska trist till sin idé) är Lars Vilks Ladonien. Andra är Mosebacke monarki, republiken Jämtland och Morokulien.

Jag vill slå ett extra slag för svenska furstendömet Lorentzburg som är i särklass flitigast på heraldikens område.  För den som funderar på att bli kung eller något annat kul är det här en bra start. Kanske kan man starta ett eget mikrorike.

Drottningriket Knallelands orden kring Jespers sköld.
Drottningriket Knallelands orden kring Jespers sköld.

Därför säger jag:

Sju härolder utropar riket Knalleland

Men, Knalleland finns ju redan, tänker ni. Visst gör det, men nu kanske det kan få en egen kung. 

Knalleland är nu det inte längre bara en plats för handlare. Nu är det ett mikrorike med huvudstaden Saxstad. Eller ska den heta Boråsiania i Boråsianien?

Dessutom kan man inkorporera lillfurstendömmet Tygriket med dess centrum Tvåköping i det lilla imperiet.

 

 

 

Vapensköld

Vad betyder korsen i saxarna?

Jourhavande heraldiker

Coat of arms of the city of Borås, Sweden
Coat of arms of the city of Borås, Sweden

 

FRÅGA: För ca 2 år sen flyttade jag in i en lägenhet på Kungsgatan i Borås. Utanför vårt sovrumsfönster vajar den vackra stora Borås flaggan. Varje gång jag tittar ut så blir jag irriterad för att ingen kan svara mig på varför det är två kors på ullsaxarna och vad dom står för…?! Funderar även på varför korsen bara finns på vissa vapen/flaggor och inte andra.

Dagens fråga till Jourhavande heraldiker kommer från Borås.
Och som boråsare har jag själv funderat på just dessa kors som frågeställaren tar upp.

De förekommer inte i dagens officiella framställning av kommunvapnet, men de finns med i den teckning som dåvarande riksheraldikerämbetet gav till staden mellan 1930-53. Jag gissar att konstnären var Brits Grep, men kan inte säga det med säkerhet.

Korsen saknar betydelse

Korsen har ingen symbolik alls och har egentligen inget med stadsvapnet att göra heller. Det var den enskilda konstnären som fick för sig att rita in korsen i saxarna. Om det var av religiös nit eller för att hen (ev Brita Grep) gillade den kantiga symmetrin som kontrast till de rundade men spetsiga saxarna vet jag inte, men något med sköldens heraldiska framställning har det inte att göra.

Inte fel med detaljer

Det är alltså inte fel att som heraldisk konstnär lägga till små detaljer i en enskild framställning av en vapensköld, men dessa behöver/ska inte upprepas av andra och detaljerna får inte vara så stora att de får en symbolisk betydelse och blir ett bitecken. Jämför hur en krona ser ut i riksvapnet tre kronor. Här kan man välja att ha rena kronor eller ha dem smyckade med rubin och smaragd. Kronan kan även ha klöverbladsdekoration eller vara kantig.

Men man får inte lägga ett klöverblad intill kronan (=bitecken) eller ersätta en rubin med ett kors eller ullsax eftersom dessa symboler aldrig annars finns på kronor. Den i Sjuhärad så välkända, och med ullsaxar dekorerade, Toarpskronan räknas inte eftersom det är en ljusstake.

 

Vapensköld

Knallen i heraldiken

Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).
Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).

 

Kan människor vara med i heraldiska vapen?
Klart att de kan, men det kan vara svårt att beskriva dem. Därför brukar man numera föreslå att inte använda människor i nya vapen.

Det är svårt att beskriva en människa eftersom heraldiken ska tåla att stiliseras. Så vad skiljer en modern hipsters ansikte från en renässnasädlings, sett ur en 1700-talsmänniskans perspektiv?
Inget.

Och hur definieras utseentet på en gårdfarihandlare, när deras verksamhet varit igång i många hundra år.
Inget där heller.

Alltså måste man använda attribut. En figur som dykt upp på sistone är den västgötske gårdfarihandlaren, knallen.

Vapen för familjen Claesson från Borås.
Vapen för familjen Claesson från Borås.

 

Knallen finns nu i vapnet för Högskolan i Borås och i familjen Claéssons vapensköld. Han finns dessutom i hjälmprydnaden för familjen Werner, nämnd av Arvid Berghman redan 1949.

De attribut som återkommer är fässingen (en tygsäck för att förvara varor), en alnstav för att mäta tyget, och en speciell hatt med breda brätten av 1600-talssnitt. Detta för att det finns en gammal bild som visar just en sån knalle. Klockan är också ett föremål som förknippas med knallarna medan vågen faktiskt inte alls har att göra med deras verksamhet. Vågen hos Claéssons har istället en innebörd som refererar till deras yrkesverksamet.

Arms of the city of Borås.
Arms of the city of Borås.

Knallens ullsaxar

Ullsaxen som finns hos både Claéssons och högskolan samt i Borås stadsvapen har mycket att göra med knallarna men inget att göra med textilindustrin. De syftar istället på den smidesindustri som fanns i Sjuhärad förr och som jämte träsnideri var knallarnas ursprungliga varor. Textilen kom först på allvar på 1700-talet och kom att dominera totalt under 1800-talet. Då hade knallarna varit ett skattetekniskt problem i flera hundra år.

Vapensköld

Symboler för högskolor och universitet

Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).
Coat of arms of the University of Borås (Högskolan i Borås).

Vad använder universiteten för symboler och varför?

Jag har funderat lite på frågan med anledning av att Borås högskola i min hemstad har ett vapen. Nu var inte Borås högskola min plats för högre studier, jag gick på Göteborgs universitet (ingen värdering i det, jag läste bara kurser som inte fanns i Borås). Därför kan jag utan att känna mig partisk säga att Borås högskola har Sveriges bästa märke för skolor inom högre studier.

Coat of arms of the University of Skövde (Högskolan i Skövde).
Coat of arms of the University of Skövde (Högskolan i Skövde).

Nya universitet har heraldiska vapen

Heraldiska vapen för lärosäten är något helt nytt i Sverige. Det finns egentligen bara två (Borås och Skövde) samt ett lite halvt (Umeå) bland de högre lärosätena. Och alla är tillkomna de senaste tjugo åren. Intressant nog för nya universitet/högskolor, de som saknar längre traditioner (vilket, måste jag säga, är fullständigt irrelevant för ett universitet men kan vara en kul grej)

Coat of arms of Mitt-University of Umeå.
Coat of arms of Mitt-University of Umeå.

 

Coat of arms of University of Lund.
Coat of arms of University of Lund.

Gamla lärosäten har sigill

De gamla, eller de som verkligen vill verka gamla (=Göteborgs universitet) har istället sigillbilder inom eller utan en ram. Det beror på att man vid tiden för deras tillblivelse, och med det menar jag att de blev riktiga universitet, inte någon form av högskoleförberedande institut såg sigill som betydligt ”fräckare” och ”modernare” än medeltida vapensköldar. Därför använder Lund en bild som tillkom på 1600-talet och detsamma gäller Uppsala.

Coat of arms of the University of Göteborg.
Coat of arms of the University of Göteborg.

Coat of arms of KTH Royal Institute of Technology, Stockholm.
Coat of arms of KTH Royal Institute of Technology, Stockholm.

Coat of arms of the University of Chalmers (Chalmers tekniska högskola)
Coat of arms of the University of Chalmers (Chalmers tekniska högskola)

Även tekniska universitet som KTH och Chalmers har sigillbilder, men gärna inom en lagerkrans som var en nyhet när dessa institut ville utveckla sitt varumärke.

Vapensköld

Ryssnässläkten som inspiration

Ryssnässläktens vapensköld
Ryssnässläktens vapensköld

Borås mest kända släkt är Ryssnässläkten. För heraldiker är de bra att hålla koll på för deras vapen har spritt sig.

Ryssnässläkten är en svensk bondesläkt som finns dokumenterad från tidigt 1600-tal. Släkten har sitt ursprung i Ryssnäs utanför Borås och har ca. 23 000 medlemmar varav 16 000 är i livet. Större delen av släkten finns fortfarande bosatt i och i närheten av Borås men delar finns även utspridda över resten av Sverige och hela världen, inte minst Amerika.

Bragesjös vapensköld
Bragesjös vapensköld

Bragesjö och Holm

Thomas Bragesjö antog för några år sedan ett vapen för sig och sin släkt. På morssidan härstammar han från Ryssnässläkten så därför finns deras vapensköld med som hans hjälmprydnad.

Fredrik Holms frimuraresköld
Fredrik Holms frimuraresköld

Fredrik Holms sköld som frimurare innehåller både Ryssnässläktens vapenbild och Borås ullsaxar.

Vapensköld

Släktvapen i Sjuhärad – Koerffer

Koerffer family coat of arms
Koerffer family coat of arms

 

I serien Släktvapen i Sjuhärad har turen kommit till Koerffer.

SV-64 Koerffer (Ulricehamn)

Vapnet registrerat i Svenskt vapenregister 2009-07-18..
(Ansökan 2008:9)

Sköld: I blått ett lejon av guld med röd beväring hållande en korg av guld varur två uppskjutande korslagda pilar av guld, samt däröver en av en tinnskura bildad ginstam av guld.

Hjälmtäcke: Blått fodrat med guld.

Hjälmprydnad: Ett lejon av guld med röd beväring uppstigande ur en korg av guld och i höger tass hållande två korslagda pilar av guld med röda fan.

Ulricehamnsfamiljen Koerffer har gjort sig känd för att leverera fantastiskt goda bakverk till Ulricehamnare och kungafamiljen.

 

Vapensköld

Släktvapen i Sjuhärad – Lundström

Lundström family coat of arms
Lundström family coat of arms

I serien Släktvapen i Sjuhärad har turen kommit till Lundström.

SV-32 Lundström

Vapnet registrerat i Svenskt vapenregister 2008-08-27.
(Ansökan: 2007:20)

Sköld: Delad i silver, vari i posten tre gröna kopplade trekanter ställda två över en, och grönt, vari i ginposten tre kopplade trekanter av silver ställda två över en, av en av vågskuror bildad bjälke av silver ovan avgränsad med en grön vågskuresträng. 
  
Hjälmtäcke: Grönt fodrat med silver. 
  
Hjälmprydnad: Tre från samma punkt uppväxande grankvistar av silver överlagda med tre gröna kopplade trekanter ställda två över en.

Antagaren Gustav Lundström är uppväxt i Fristad i Borås kommun. Fristad var en egen kommun 1952 till 1973 och hade ett eget kommunvapen. Detta vapen anspelar på tälten på Fristad hed, föregångaren till Älvsborgs regemente fram till tidigt 1900-tal.

När vi ser Fristads kommunvapen så förstår vi hur vapnet kom till.

Coat of arms for municipality of Fristad 1952-73
Coat of arms for municipality of Fristad 1952-73
Vapensköld

Knallarna Claésson

Vapen för familjen Claesson från Borås.
Vapen för familjen Claesson från Borås.

I senaste numret av Skandinavisk vapenrulla finns Knallarna Claésson med som nummer 752/2015. Vapnet är även registrerat som SV-138 i Svenskt Vapenregister.

Vapnet är antaget av Peder och Michael Claésson från Borås men släkten härstammar från Dannike i Kinds härad (och i nuvarande Borås kommun). Förr ägnades mycket kraft åt knalleverksamheten och det syns nu i vapnet. Motiven är en knalle och en ullsax, som båda är de mest framträdande symbolerna för Sjuhäradsbygden.

Claéssons använder även vapnet som varumärke för det gemensamma bolaget Claésson Konsult och Värdering i Borås AB. Notera att knallen i det vapnet är vänd in mot sidan, i courtisie.

Vapnet är komponerat av Peder Claésson och Jesper Wasling samt tecknat av Thomas Falk.

Vapensköld

Varför Bollebygd har en kanna i sitt kommunvapen

Bollebygd härad vapen av Lokal_Profil. Licensierad under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons
Bollebygd härad vapen av Lokal_Profil. Licensierad under CC BY-SA 2.5 via Wikimedia Commons

Bolle betyder kanna eller skål, och i Bollebygd har man varit känd för att tillverka fina träskålar. Därför har Bollebygd en kanna i sin vapensköld. Eller?

Bollebygds äldsta bevarade sigill är känt från 1564. Redan då hade häradet en kanna eller skål samt tre blommor. Samma motiv finns i ett sigill från 1700-talet. Den här typen av märke är inte ovanlig den tidens heraldik. Tvärtom tillhör en skål med eller utan blommor ett av de vanligare motiven från renässansen fram till rokokon. Det gäller inte minst inom den ofrälse vapengruppen dit släktvapen förda av präster, borgare och bönder hör.

Varför man i Bollebygd valde just det här märket kan vi inte veta, men troligen tänkte de på 1500-talet likadant som nu – att likheten mellan namnet Bollebygd och ordet ”bolle” måste betyda att det var frågan om samma ord.

Men varför de boende en gång bestämde sig för att kalla sitt hem för Bollebygd vet vi inte. Kanske kommer namnet från fornsvenskans ”Bald” (modig, stark) och är en anspelning på Storån?? som rinner genom bygden? Kanske så är det mansnamnet Bolle?? som är ursprunget.

En sak kan vi vara säkra på och det är att de människor som någon gång under sen järnåldern började kalla sitt hem för Ballabo eller liknande tänkte att deras ättlingar flera hundra år framåt i tiden skulle börja tillverka träskålar och bli kända vida omkring för sitt kunnande.

Frågan är om ens de som på 1500-talet valde urnan som symbol för sitt härad anade den betydelse som träslöjden skulle få för trakten genom knallarnas verksamhet.

Blommor som bitecken har ingen heraldisk innebörd utan ska främst ses som utsmyckning.
Dessutom gör blommorna att kannan inte förväxlas med timglaset, ett annat av tidens vanliga motiv.

Ett vapen, många brukare

Bollebygds vapen representerar inte bara Bollebygds kommun. Det var också kommundelen Bollebygds vapen, liksom landskommunens och häradet visar genom sina sigill att även de har rätt till detta vapen. Dessutom skulle man även kunna anse att socknen Bollebygd har detta vapen även om detta lämnar Björketorps och Töllsjö socknar vapenlösa. Socknar är i regel vapenlösa i vår del av landet för de representerades bildmässigt av kyrkoherdens sigill.

Men det är en brist som kommande generationer kan åtgärda.