Etikettarkiv: boktips

Engelska efternamn utforskade

Boktips

Var betyder ditt efternamn? För oss svenskar är det oftast en enkel fråga men för engelsmännen är det mer komplicerat. 

Nu har ett forskarlag i Bristol utökat den tidigare listan och förklarat över 60 000 namn. Visste du till exempel att Cameron kommer från ett skotskt smeknamn och betyder ungefär krokig näsa?

Boken som har med alla dessa namn är The Oxford Dictionary of Family Names in Britain and Ireland och den kommer ut idag. Tyvärr kostar den 400 pund men den finns även på databas. Tyvärr igen måste du gå till ett brittiskt allmänt bibliotek för att ha en chans att komma åt den databasen.

Läs mer om projektet här

Kung Alexander och Bo Jonsson Grip

Boktips

Omslag till boken Kung Alexander
Omslag till boken Kung Alexander

Fantastiskt Sven-Bertil Jansson har gett sig på och presenterat ett nytt verk från 1300-talet – Konung Alexander. En svensk roman jag helt hade missat.

Den svenska litterära historien från medeltiden är plågsamt okänd. Visserligen finns Erikskrönikan och Karlskrönikan, men inte mycket mer. Resultatet är att även flertalet historiker (som jag) inte reflekterar över hur mycket mer som finns i våra arkiv. Tur då att såna som Sven-Bertil Jansson och föreningen Runica et Mediævalia finns.

1300-talsromanen Konung Alexander finns endast bevarad i en enda handskrift, från 1420-talet, och här samsas den med andra skrifter. Det kan få den bäste att tro att det är en liten skrift men det rör sig om en bok på 11000 versrader (mer än Erikskrönikan).

Romanen bygger på en utländsk förlaga men är kraftigt omarbeted och det gör att den är mycket spännande för en idéhistoriker och därför ska jag nu sätta mig ner och börja läsa den.
Och just det. Det är B0 Jonsson Grip som är meceanaten bakom romanen.

 

Redaktör: Sven-Bertil Jansson
Titel: Konung Alexander. En svensk roman från 1300-talet
Tryck: 2015
Förlag: Runica et Mediævalia

Köp en bok – Medeltidens härold

Bokomslag för boken Medeltidens härold av Jesper Wasling
Bokomslag för boken Medeltidens härold av Jesper Wasling

Medeltidens härold av Jesper Wasling är föreningens andra bok i skriftserien. I boken förklaras hur härolderna verkade i Skandinavien under medeltiden och för att ge en förståelse för deras verksamhet ges parallella förklaringar av hur det var i övriga Europa.

Pris: 70 SEK (medlem i SHF betalar 40 SEK) + porto

Köp boken idag

English resume

”Medeltidens härold”  (The herald in medieval Scandinavia) shed new light on the development of the functions of the earliest officers of arms (heralds) i Scandinavia, from 1300 to 1530. The book is based on the authors essay for the master degree in history at Gothenburg university in 1998. 88 pages.

Price: 70 SEK + shipping

Buy the book today

Jesper Wasling presenterar sin bok Medeltidens härold i Borås tidning
Jesper Wasling presenterar sin bok Medeltidens härold i Borås tidning

 

 

Stort intresse för vår SVK-bok

Boktips

Annons för Svenska Vapenkollegiets bok.
Annons för Svenska Vapenkollegiets bok.

Intresset är större än förväntat för vårt bokprojekt. Ett tiotal beställningar och vi har precis skickat ut första annonsen om förhandsbeställningar till våra medlemmar.

Svenska Heraldiska Föreningens bokprojekt om Svenska vapenkollegiets första 200 registrerade vapen (www.heraldik.se/svk) ser ut att bli lyckat.

På årsmötet i Stockholm kommer jag att kort presentera vårt arbete och boken ska finnas klar för leverans 1 juni 2016. Vi kommer att ha ett releaseparty i/kring Göteborg den 11 juni dit alla kommer att vara välkomna,

 

Årets julklapp 2016

Boktips

Bokserien Riddarhusets vapensköldar
Bokserien Riddarhusets vapensköldar

Jag säger det redan nu – Det här är ÅRETS JULKLAPP 2019.

Det är nästan tre år kvar, men jag längtar redan efter Riddarhusets nya spännande bokserie – Riddarhusets vapensköldar.

Verket ska visa varje enskild sköld som hänger i Riddarhussalen. Det är 2 331 vapenplåtarna så boken blir i sanning magnifik. Det blir första gången hela samlingen kommer att visas och det sker genom att varje sköld får sin egen berättelse.

Banden kommer att bli illustrerade med nytagna bilder av fotografen Gabriel Hildebrand. Texten till vapensköldarna skrivs av heraldikern Magnus Bäckmark. Böckerna innehåller även fördjupande och intresseväckande artiklar av specialister inom adel och heraldik. Ett oumbärligt referensverk för såväl den allmänt släkt- och historieintresserade som den heraldiske kännaren.

Nu kan du förhandsbeställa

Bokverket kan nu beställas till specialpriset 1 500 kr vilket inkluderar en exklusiv kassett i begränsad upplaga. Ordinarie pris är 2 100 kr. Frakt om 100 kr tillkommer.
Erbjudandet gäller enbart under perioden 20 februari – 30 juni 2016.

Utgivningen planeras till februari 2019.

Hemming Gadh – vasatidens gudfader

Boktips

Bokomslag till Hemming Gadh, av David Lidén
Bokomslag till Hemming Gadh, av David Lidén

Snart kommer den, boken om svensk senmedeltids kyrkliga värsting. Eller helt enkelt av en missförstådd maktspelare.

Boken Hemming Gadh har skrivits av historikern David Lidén. Eftersom jag vet att Lidén är en duktig skribent förväntar jag mig en läsvärd bok.

Men jag är lite förvånad över undertiteln Vasatidens gidfader. Trots allt avrättades han av Christian II 1520 i efterspelet till Stockholms blodbad. Hemming Gadh hade varit en av sturepartiets främsta företrädare så den domen kom nog inte som en överraskning för samtiden efter det som hänt i Stockholm månaden tidigare.

För övrigt är Wikipediaartikeln om Hemming Gadh skriven av en amatör.

 

Ett ohyggligt fadersmord

Boktips

Utdrag ur boken Vapenlikhetsfällan (2015)
Utdrag ur Kaj Janzons Vapenlikhetsfällan (2015)

I veckan fick jag äntligen hem Kaj Janzons Vapenlikhetsfällan. Det är en genomgång av Jan Ranekes Svenska medeltidsvapen. Och vilken genomgång det är.

Kaj Janzon har gjort en fantastisk genomgång av felaktigheter i Jan Ranekes stora verk och funnit väldigt många fel. Det är en stor insats som gör att Ranekes verk blir mer tillförlitligt.

Visserligen har jag i mina många samtal med genealog-heraldikern Kenneth Wulcan diskuterat flera misstänkta fel redan tidigare, men Kaj Janzon visar på betydligt fler än jag trodde fanns.

Metoden brister

Men viktigare är Janzons genomgång av Ranekes metod. Det visar sig att Raneke i första hand använt sig av andrahandskällor istället för att gå direkt till sigillen. Full förståligt eftersom sigillen först nu, i projektet Det medeltida Sverige, börjar bli kända. Men ändå är det synd att så många fel kommit med.

Det finns c:a 30 000 bevarade sigill från medeltiden men så väl undanhållna forskningen att endast specialisterna får se dem (och tyvärr har de sedan Emil Hildebrands tid varit minst sagt usla på att visa upp dem).

Nu vet vi att det inte går att lita på Raneke fullt ut. Det fadersmordet var trots de hårda orden en fantastisk insats av Janzon. Samtidigt tycker jag att Ranekes system och verk ändå håller påfallande bra och det har gett medeltidshistoriken ett ramverk som forskare utan större anstängning skulle kunna utveckla.

Det låter som ett kommande projekt, att få in hela Ranekes verk i någon form av öppen wiki-databas.

En mer seriös recension av Kaj Janzons bok Vapenlikhetsfällan kommer i Vapenbilden 105:2016 (februari).

 

Adelskalendern 2016 har anlänt

Omslaget till 2016 års adelskalender
Omslaget till 2016 års adelskalender

Boktips

Så är den här igen. Adelskalendern. vart tredje år kommer detta verk som tar med alla personer som på ett eller annat sätt kan räknas som medlemmar i Riddarhuset.

2016 års upplaga av Sveriges Ridderskap och Adels kalender är den 107:e i ordningen sedan den första matrikeln över den svenska adeln började ges ut år 1854.

Av de över 3000 introducerade ätterna finns 663 ännu kvar i Sverige, och dessa finns också med i Adelskalendern 2016. De fördelar sig på 47 grevliga, 131 friherrliga samt 485 adliga ätter och presenteras med vapen, historisk inledning och personbestånd.

Extra kul för heraldiker

För första gången i kalenderns historia redovisas sköldarna med alla dess attribut såsom rangkronor, hjälmprydnader och sköldhållare.

Beställ den här: https://www.riddarhuset.se/produkt/adelskalendern-2016-2/

101 heraldiska inspirationer

Boktips

Bokomslag 101 historiker av Knut Prange
Boken 101 historiker av Knut Prange

Mats Persson recenserar i kommande nummer av Vapenbilden Knut Pranges bok ”101 historikere”.
Jag blev så inspirerad att jag beställde den på en gång.

Och nu har den kommit. Det är en dejlig liten bok på drygt 200 sidor. På dessa sidor klämmer Prange en anekdotiska minnen om de heraldiker och historiker som han har haft förmånen att arbeta tillsammans med på ett eller annat sätt.

Och det är kul att läsa om dessa möten. Eftersom jag själv har mött många av personerna, både heraldikerna och historikerna, är det extra spännande att se vad någon annan tyckte och tänkte om dem. Det är inte elakt skvaller utan bara beskrivningar av möten. Därför känns boken inte snaskig på något sätt, även om en och annan av de beskrivna säkert skulle se sig mer vördnadsfullt beskrivna.

 

Författare: Knud Prange:
Titel: 101 historikere – som jeg oplevede dem
Förlag: Det Kongelige Bibliotek & Statens Arkiver (2013)
ISBN: 978-87-7023-124-4

(med frakt från Danmark kostar boken omkring 250 SEK)

Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning

Boktips

Nu är det 300 år sedan drottning Hedvig Eleonoras dog. Det uppmärksammas i boken Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning från Kungl. Husgerådskammaren.

Den karolinska epokens kvinnor har genom nyare forskning alltmer fått träda fram i ljuset. Drottning Hedvig Eleonora var en av många som drev gods och gårdar, ägnade sig åt kulturell verksamhet, uppfostrade barn samt upprätthöll familjens nätverk och den kulturella verksamhet som anstod familjens samhällsställning. Samtidigt hade hon som drottning och kungamoder naturligtvis en särställning vad beträffar rang, inflytande och förmögenhet: under drygt 60 år var hon Sveriges mäktigaste och rikaste kvinna, högt ärad av sin son, den enväldige Karl XI. Redan under sin livstid tilldelades hon den unika titeln Riksänkedrottningen.

Hedvig Eleonora var född prinsessa av Holstein-Gottorp och uppvuxen vid ett kulturellt mycket framstående hov, där vetenskap och konst också hade en politisk funktion. 1654 ägde bröllopet med den svenske kungen Karl X Gustav rum, och sex år senare blev hon änka. I sitt nya hemland satte hon sin prägel på hovkulturen och blev sin tids på många sätt mest betydande byggherre, med Drottningholms och Strömsholms slott som främsta skapelser. I bl.a. Kungl. Husgerådskammarens och Nationalmuseums samlingar finns många spår av Hedvig Eleonora, från dyrbara samlarföremål till enkla bruksting som bolster och lakan.

Arkivmaterialet är överflödande rikt och har bara delvis utforskats. Där hittar vi affärskvinnan Hedvig Eleonora och vi anar hennes fortsatta engagemang för hertigdömet Holstein-Gottorp och de varma banden till familjen. Bevarade noter berättar om hovets musikliv, och många dokument finns också om såväl scenkonst som fromhetsliv. Utifrån arkivalierna kan vi rekonstruera försvunna miljöer som orangerier med högt skattade växter eller porslinskök prydda med eftertraktad keramik från Kina och Europa.

Hedvig Eleonora hanterade skickligt kulturella medel för politiska och dynastiska syften, vilket utgör en viktig del av den hovkultur hon skapade. Slott, trädgårdar, festligheter, påkostade begravningar och andra ceremonier manifesterade kungahusets allt starkare ställning men synliggjorde också Hedvig Eleonoras självuppfattning och den roll hon gav sig själv i det svenska samhället. Denna visuella retorik riktade sig till hennes samtid, men också till eftervärlden Hedvig Eleonora har avsiktligt lämnat ett budskap om sig själv och sin tid till oss idag.

Merit Laine (redaktör):
Hedvig Eleonora – den svenska barockens drottning
Husgerådskammaren och Votum Förlag
Utkom 2015