Hur berättar man en historia med bara ett ansikte? I sin uppsats En ikonologisk analys av nitton porträtt av kända 1600-tals män försöker Johanna Karlsson svara på just det. Hon har tittat närmare på en samling ovanliga porträtt som i dag hänger i biblioteket på Skoklosters slott, målningar som först såg dagens ljus på Salsta slott, beställda av greve Nils Bielke under 1600-talet.

Porträtten är målade på sågade träpannåer, figurskurna efter huvud och axlar, och föreställer ett urval framstående män från både Sverige och Europa. Det handlar inte bara om att visa upp viktiga personer. Här finns en tydlig koppling till tidens adliga ideal, lärdomsintresse och bildningskrav. Med hjälp av konsthistorikern Erwin Panofskys ikonologiska metod där man går från det yttre till det djupare symboliska – visar Karlsson hur porträtten speglar makt, status och ett visst sätt att vara man på 1600-talet.

Det som gör uppsatsen särskilt intressant är att den inte bara handlar om målningarna i sig. Den sätter också in dem i en större kulturhistorisk kontext: varför hängde de i biblioteket? Vad säger de om synen på böcker, kunskap och självpresentation i en tid då Sverige var en stormakt? Och varför just de här männen? Alla de frågorna tas upp, och många besvaras med både omsorg och noggrannhet.

Huvudbudskapet är att dessa porträtt var en del av ett större spel – där bildning, dygd och representation gick hand i hand. De är inte bara bilder av personer, de är bilder av ideal. Karlsson visar på ett övertygande sätt hur konst användes för att skapa ett adligt jag, ett slags visuell CV-vägg för en elit i en tid då böcker, konst och slott var verktyg för identitet och makt.

Om du är nyfiken på porträttens roll i vår historia eller bara vill förstå varför vissa ansikten fick en självklar plats bland böckerna  är den här uppsatsen väl värd att läsa.

Läs mer

Karlsson, Johanna: En ikonologisk analys av nitton porträtt av kända 1600-tals män ()