När Lund växte fram som stad under 1000- och 1100-talet var det inte bara kyrkliga institutioner och borgare som satte sin prägel på stadsbilden. Nya forskningsrön pekar på att även aristokratin spelade en viktig roll i det urbana landskapet och att de gjorde det på ett sätt som påminner om landsbygdens stora herrgårdar.

Historikern Kenth Hansen har i en uppsats granskat förekomsten av aristokratiska gårdskomplex i det medeltida Lund. Hans utgångspunkt är ett välkänt fenomen från landsbygden: hur adelsmän uppförde stora gårdar med tillhörande privatkyrkor, något som signalerade både makt och fromhet. Men förekom detta även i en stad som Lund?

En runsten väcker frågor

En runsten från 1000-talet, funnen i Lund, innehåller den ofullständiga men talande inskriften: ”Toke lät kyrka bygga och…”. Vem denne Toke var är okänt, men att han uppförde en kyrka tyder på en person med inflytande och resurser kanske en lokal storman. Hansen ser denna inskrift som en möjlig ledtråd till förekomsten av privatkyrkor även i det urbana rummet.

Gård och kyrka sida vid sida

Med hjälp av arkeologiskt material, kartor och skriftliga källor har Hansen identifierat fyra stadskvarter, S:t Botulf, S:t Mårten, S:t Stefan och S:t Andreas, där det funnits både exklusiva stenhus och kyrkor i nära anslutning till varandra. I flera fall tycks det röra sig om just den typ av gårdskyrkokomplex som annars är kända från landsbygden.

Krognoshuset vid Mårtenstorget är ett av de tydligaste exemplen. Det medeltida stenhuset har länge kopplats till den inflytelserika Krognosätten, och inte långt därifrån låg S:t Botulfs kyrka. Källor visar att Krognosätten hade patronatsrätt över kyrkan, det vill säga rätten att tillsätta prästen. Ett mönster som påminner starkt om hur makten manifesterades ute på adelsgods.

Tecken på fler gårdar

Liknande indikationer finns i andra delar av staden. I kvarteret S:t Mårten har man funnit lämningar av ett stort stenhus samt spår efter en kyrka. I S:t Stefan pekar ett medeltida dokument på förekomsten av ytterligare en aristokratisk gård. Och i S:t Andreas har fyndmaterial tolkats som spår av en angloskandinavisk herrgårdsmiljö ett möjligt tecken på internationella kontakter redan under Lunds tidiga historia.

Från privatkyrka till patronatsrätt

De aristokratiska gårdarna i staden skiljde sig markant från det enkla trähusbebyggelsen som annars dominerade. De låg ofta på stora tomter, hade trädgårdar och ekonomibyggnader, och uppfördes i sten ett byggmaterial som signalerade både status och permanens. Kyrkan låg ofta på eller intill gårdsplanen, vilket förstärkte sambandet mellan världslig och andlig makt.

Med tiden förändrades både gårdarna och deras kyrkor. De privata kapellen blev ofta patronatskyrkor, öppna för fler men fortfarande under starkt inflytande av gårdsägarna. I takt med att Lund växte och förändrades försvann många av dessa gårdar, men lämningar i murverk, tomtstrukturer och skriftliga källor vittnar om deras tidigare existens.

Ett urbant maktcentrum

Kenth Hansens arbete visar att aristokratins makt inte begränsades till landsbygden. Även i en stad som Lund etablerade sig stormän med gårdskomplex och kyrkor, och på så vis påverkade de stadens struktur och sociala liv. Det urbana landskapet speglade alltså i viss mån landsbygdens hierarkier men i en mer förtätad och komplex miljö.

Att vandra genom dagens Lund är att röra sig genom ett landskap av lager. Under gator, torg och husfasader döljer sig spår av stadens första aristokrater de som byggde i sten, lät resa kyrkor och satte sitt avtryck på en stad som fortfarande bär deras mönster.

Läs mer

Kenth Hansen:”Toke lät kyrka bygga och …”. Lunds universitet (2013)