Waslings vapen, sista resan

Coat of Arms of Wasling family, by Tor Flensmarck
Vapen Wasling av Tor Flensmarck

Från oklarhet till klarhet tog det mer än fem år. Det är kanske onödigt lång tid men jag hade svårt att få till den riktiga känslan i vapnet. Tills jag fick en uppenbarelse! 

Innan du läser vidare, här kan du hitta de andra artiklarna i serien om tillkomsten av Vapen Wasling.

  1. Waslings vapensköld, de första 38
  2. Waslings vapensköld, de 20 kommande 
  3. Waslings vapen, sista resan (här är du nu)
  4. Släkten Waslings vapensköld

Eller för att vara ärlig. Jag fick uppenbarelsen tillsammans med Tor Flensmarck och det var också han som tecknade vapnet här ovan. Som synes redan 1989, vilket är tidigare än vissa andra tankar som jag hade och skälet var att jag först hade svårt att ta till mig det hela.

Visst, jag gillade formen. Men nu hade jag ju först ägnar en tid åt att ta fram ett vapen med en vase för att sedan få veta av äldre heraldiker att dessa inte kunde godta att en vase antogs av en vanlig ofrälse släkt. Ännu på 80-talet förknippades vasen helt klart av alla heraldiker jag stötte på med kungahuset och Sverige som stat. ”Ursurpation!” var ett ord jag hörde av inte en utan två mycket välkända svenska heraldiker.
Bland dagens heraldiker, även de äldre som var med då, är stämningen lite mildare.

För mig 1989/90 innebar detta emellertid att jag först hade en klar idé, sedan fick se den spolierad och därefter få ett förslag som i allt väsentligt är en vase. Klart jag som ny, ung (ännu bara 22 år) heraldiker blev förvirrad. Men tiden gick och jag vande mig vid tanken samtidigt som inte av de äldre hade något emot bilden. Se där, en annan lärdom. Äldre heraldiker ser (ofta) igenom utseende i en viss teckning och fokuserar på blasoneringen.

1994 visade jag upp två versioner av släktvapnet i Vapenbilden. Det ena var en kärve och det andra denna ”wasse” (döpt efter ett smeknamn som förekommer i släkten).  Kärven var för släkten och wassen presenterades som min personliga brisering. Så var det faktiskt flera år till innan kärven fasades ut.

Grönt och gult var däremot en färgkombination som hittills bara jag tyckt om så den ersattes snabbt av svart och gult som representerar Västergötland. Grönt och gult symboliserar för mig den svenska sommaren och jag tycker om den svenska sommaren. Därför behåller jag grönt och gult trots att det är en hopplös modefärg och inte utstrålar den makt och rikedom heller.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia