Etikettarkiv: wasling

Fel i min egen bok

2001 gav jag och Magnus Bäckmark ut ”Heraldiken i Sverige”. Det är en på alla vis bra bok som jag är stolt över, men vissa saker vill jag nu revidera.

Sidan 10

Jag skriver här att härolderna var kunniga i heraldik eftersom ämnet fått namn efter dem. Det var de säkert också, men faktum är att under heraldikens första 100 år är det väldigt svårt att koppla ihop sköldar med härolder.

Under nordiskt 1400-tal, då vi bevisligen har ett organiserat häroldsväsende underordnat unionskungen, här härolderna inte haft något med sköldarnas komposition att göra. Alternativt har de det men då har härolderna saknat grundläggande fackkunskap.

Sidan 19

Här tar jag upp att riddarna var dolda och att heraldiska tecken därför behövdes. Problemet med det här argumentet är att under den tid som riddarna var som mest dolda bakom järn (1380-1520) verkar heraldiska vapen inte förekomma alls, varken på sköldar (de användes inte längre) eller på vapenrockar utanpå rustningarna (de hade också blivit gammalmodiga.

Däremot användes heraldiska vapen på fanor som vägledde de stridande.

Sidan 19

Korstågen. Jag har i mina forskningar inte stött på något som antyder att dessa krigståg varit bärare av den heraldiska kulturen. Visst förekom heraldik i korstågsrikena, men det var arv från hemländerna – såvitt jag kan se.

Tanken (ehj framförd i min bok) att riddarna genom korstågen skulle ha kommit i kontakt med lejon och andra exotiska djur bygger på en grov misstolkning av hur mycket man runt medelhavet kände till om varandras kultur och natur.

Sidan 26

Vapenkonstens nedgång. Jag tar avstånd från detta uttryck. Varje heraldisk period har sin tjusning, och ska man vara ärlig så har det romantiska skimret allt för mycket fördunklat vår syn på medeltida heraldik. Den är ofta lika felaktig som senare tiders men betydligt sämre utförd, sett till hantverksskickligheten.

Har du hittat fel i min bok?

Du är då välkommen att komma med rättelser. Boken blir ju inte bättre för att felen hålls hemliga, men blir de kända höjer vi kvalitet på den kunskap som finns mellan pärmarna.

International heraldry day 2015

Jesper Wasling at Par Bricole in Borås
Jesper Wasling at Par Bricole in Borås

 

A guide through the heraldry of Par Bricole

Par Bricole is a order/society like the Free masons, but with a humorous touch hence it celebrates the memory of the famous 18:th century poet, songwriter, composer and performer.

Par Bricoles HQ are in Stockholm but have lodges in Göteborg, Malmö, Jönköping, Sundsvall, Borås and Vänersborg.

The society was founded in at the end of the 18:th centyry as a kind of Bacchanalia secret society. And from the beginning the society used heraldic shields for its members from grade 10 and up. The society still use heraldry.

At the international heraldry day 2015, Thomas Falk guided us though the heraldry of the society in Borås. Thomas Falk is the orders local herald and painter of the shields.
The society has more than 800 members in Borås alone. Almost 50 of them have a shield on the wall.

The oldest plates in Borås dates back to late 19:th century. The heraldry then was not as good as it is today, as you can see at the end of this article (I won’t even try to understand what it is).

Thank you Thomas, for an interesting and funny evening. 

(part of) the Wall och Shields at the house of par Bricole in Borås
(part of) the Wall och Shields at the house of par Bricole in Borås

 

 

 

An old Coat of arms for one of the members of Par Bricole
An old Coat of arms for one of the members of Par Bricole

En heraldisk ordbok snart här

 Jag skriver på en heraldisk ordbok och hoppas att den snart ska vara klar Saknar dock en illustratör, men det löser sig nog.

Funderar dock på vad den ska vara bra för. Ska den vara en bok eller ska den göras digital. Det finns klara för- och nackdelar med båda.

Det jag däremot med säkerhet vet är att den ger de mest genomtänkta och fördjupade definitioner på heraldikens 2000 vanligaste begrepp som någonsin skrivits ner på något nordiskt språk, även om det säkert finns invändningar att göra.

Klart det finns det. Trots allt så har jag ju skrivit boken därför att jag tycker att alla andra ordböcker och andra sammanställningar vägt lite för lätt.

 

Så lyckas du med en heraldisk förening

Hur ska man få folk att bli aktiva i en heraldisk förening?
Börja med en fest så folk blir vänner. Därefter kan du börja prata heraldik. 

I helgen visade det sig att Lunds heraldiska sällskap (lokalavdelning till SHS/SHF) är Nordens mest aktiva heraldiska förening. Och det ska de ha all cred för, deras insatser är fantastiska.

Lund

Men om vi ser bortom aktiviteterna och försöker förstå varför de lyckas så är det inte så lätt. De i Lund är idag ett sammansvetsat gäng killar i ungefär samma ålder, med ungefär samma bakgrund och jobb. De har med andra ord mycket gemensamt utanför heraldiken. Dessutom var de alla mer eller mindre aktiva i Svenska Heraldiska Föreningen innan de bildade detta lokalsällskap. Då är det ganska lätt att få tid över till gemensamma luncher eller eftermiddagsträffar om heraldik.

Borås

När Borås Heraldiska Förening bildades var det ungefär likadant, fast de som var med var yngre (och delvis samma personer). Den föreningen bildades 1990 av Stefan Bede, Magnus Persson och Jesper Wasling och där ingick snart även Per Ladenvall (tidigare revisor i SHF) och Henric Åsklund samt Henrik Sjövall. Föreningen upplöstes 95 på grund av att alla medlemmar (nästan) flyttade till universitet för att plugga. BHF återbildades 2000 och omvandlades 2014 till sällskapet Sju härolder/Seven heralds.

Under sin första tid hölls fler aktiviteter än SHF åstadkommer, samt gjordes två rätt stora utställningar, större än vad SHF hittills lyckats producera.  Men det var lätt ordnat eftersom alla som var med kände varandra väl sedan gymnasietiden.

Grästorp

Ett tredje exempel är Grästorp. Denna lilla ort var Sveriges heraldiska centrum under 70- och 80-talet, vad än andra försöker hävda. Här fanns eldsjälarna Carl-Axel Rydholm och Alf Djerf och de drog med sig Bengt-Göran Lundkvist och Kenneth Wulcan, med flera vanliga medlemmar.

Återigen blev det ganska lätt att samordna den heraldiska aktiviteten eftersom gruppen redan gjorde så mycket tillsammans i andra sammanhang.

Det gemensamma

I alla dessa grupper är att de först kände varandra, sedan byggde upp en heraldisk aktivitet. Då har verksamheten blomstrat. När det fungerat tvärtom har det krävt mycket mer energi och kraft för att lyckas, samt att allt ständigt måste ha ett tydligt syfte för att locka besökare.

Heraldiken själv lockar tyvärr inte – ännu – massorna på det sätt vi heraldiker skulle önska.

 

 

 

 

 

 

Gröna stubbens DNA

Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark
Alliansvapen för Mutka-Wasling. Teckning: Magnus Bäckmark

 

Heraldikern Magnus Bäckmark har börjat engagera sig i DNA-genealogi. Men låt inte lura er, han kan fortfarande skapa fantastiska heraldiska vapen.

Bilden här ovan tecknade Magnus till mig för mina barns räkning. Det är ett alliansvapen med sköldarna för Wasling och Mutka som hålls av en korp, som är en del av Waslings hjälmprydnad.

Magnus har sedan mitten av 90-talet gjort mängder med heraldiska vapen för släkter, företag och organisationer. Han är också en mycket kunnig genealog som sedan 2001 är redaktör för Svenska släktkalendern.

http://gronastubben.se/wordpress/

Se kyrkor snabbt

Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.
Henric Åsklund och Jesper Wasling i Hönsäter kyrka.

Är du intresserad av svenska kyrkor?
På kyrkokartan.se kan du få en snabb överblick.

Gå in på deras hemsida och sök upp den kyrka du är intresserad av. Ofta finns då interiörbilder som ger en fingervisning om hur kyrkan ser ut och det finns något heraldiskt intressant på platsen.

I de flesta äldre kyrkor finns det vackra begravningsvapen från stormaktstiden eller imponerade gravstenar smyckade med den dödes släktingars vapensköldar.

Finns inget av heraldiskt intresse så är det förstås bara att söka upp en ny kyrka.