Etikettarkiv: tunnhjälm

Tunnhjälm för ofrälse

Jourhavande heraldiker

Kittelhjälm med hjälmprydnad från 1300-talet. Foto: Jesper Wasling.

Får man ha en tunnhjälm som vanlig Svensson?
Ungefär så löd frågan jag fick i veckan. Svaret är positivt.

Men först en bakgrund så du har koll. Tunnhjälmarna var i bruk på slagfältet från sent 1200-tal till mitten av 1300-talet. Den du ser ovan på bilden är tysk från mitten av 1300-talet.

Tunnhjälmen var också den första hjälmtyp som kunde bära en hjälmprydnad, varför den blev blev en del av heraldiken. Hjälmprydnader som vi känner dem fanns inte under heraldikens första 75 till 100 år. När den togs ur praktiskt bruk levde den ändå kvar som heraldisk hjälm till omkring 1400, då den ersattes av den slutna stickhjälmen.

Vid ungefär samma tid, 1400-talets början, kom också de första vapenbreven runt om i Europa. De hade knappt funnits tidigare (det äldsta är tyskt från ca 1350), och självklart använde man i dem den moderna stickhjälmen (och senare den öppna hjälmen). Däremot förkom inte tunnhjälmen någonstans.

Vapensköld för Wasling
Waslings vapensköld i medeltida stil med tunnhjälm.

Tunnhjälmen fri att använda

Det gör att denna hjälm i vissa delar av Europa anses passa bäst för uradliga släkter, dvs de som var riddare redan före år 1400 (gäller främst Tyskland).
Det gör också att heraldiker i Skandinavien ser denna hjälm som den tredje heraldiska hjälmen och den enda som kan användas av både adel och ofrälse eftersom den kom till innan vi ens hade adel (vilket här ska förstås som frälseman som fått vapenbrev av en monark, inte en frälseman som fick skattefrihet som ersättning för att han ställde upp som fullt rustad riddare).

Och eftersom jag är en heraldiker som gillar att variera mitt vapen har jag skaffat mig en version med tunnhjälm. Mallen är skapad Jan Raneke (för släkten Wrangel, men han har nästan kopierat en tysk bild från ca 1900) och jag själv har gjort wassen/kärven efter Ranekes förlaga, som i sin tur är en renretning av en sigill för en medlem av vasa-ätten under sent 1400-tal.

Svenska tunn- och kittelhjälmar

Tunn- och kittelhjälmen är den klassiska riddarhjälmen, och de har använts i Sverige i både heraldiken och på riktigt.  

Den här artikeln är inte en djupanalys av skillnaden mellan en tunnhjälm och en kittelhjälm. Det finns helt klart betydande militära skillnader. Heraldiskt finns det däremot inga alls utan konstnärer avbildar dem som vore de en och samma.

Tunnhjälmen tillhör 1200-talet och saknar ofta hjälmprydnad. Kittelhjälmen, som är något mer konisk, har däremot en hjälmprydnad och orsaken är sannolikt den att man med denna nya hjälmtyp också kom på ett sätt att fästa dessa föremål.

Kittelhjälm med hjälmprydnad från 1300-talet

Tunga var de. En kittelhjälm vägde mer än fem kilo. Hjälmprydande ovanpå vägde dessutom 1,5 kilo även om den inte användes i stod utan endast i tornerspel och motsvarande ceremoni. En svensk kittelhjälm är bevarad. Den tillhörde marsken Torgil Knutsson och hittades i 1916 ruinerna efter hans borg Aranäs, Västergötland. Torgil avrättades 1305 så hjälmen bör vara tillverkad kring sekelskiftet 1300.

Hjälmen längst upp är endast en begravningshjälm i trä. Den var vid dess tillverkning, kring 1440, inte längre militär utan får här ses som en rent heraldisk hjälm. den har tillhört Erengisle Nilsson av Hammersta-ätten.

Thomas Falk iklädd Tyrgil Knutssons tunnhjälm på Skara länsmuseum. denna hjälm dateras till sekelskiftet 1300.