Etikettarkiv: Societas Heraldica Scandinavica

Göteborgs heraldiska sällskap

Arms for Heraldry society of Göteborg, drawing by Kim Dohm-Hansen.
Arms for Heraldry society of Göteborg, drawing by Kim Dohm-Hansen.

I Göteborg finns ett heraldiskt sällskap. Det kallar vi för Göteborgs heraldiska sällskap. Det är öppet för alla, speciellt för dig som är intresserad av heraldik.

Göteborgs heraldiska sällskap är en lokalavdelning till Heraldiska sällskapet (i Norden, men det sistnämnda säger vi aldrig – det är underförstått).

Det heraldiska sällskapet i Göteborg vill samla heraldikintresserade runt om i Västsverige, framför allt i Göteborg med omnejd.

Göteborgs Heraldiska sällskap finns på Facebook
och
På det nordiska heraldiska sällskapets hemsida.

 

Ny bok om 552 bomärken

Boktips

Bokomslag till "Himmerlands bomärken" av Ole Færch.
Bokomslag till ”Himmerlands bomärken” av Ole Færch.

Ole Færch bok ”Himmerlands Bomærker” finns nu att köpa. Den omfattar 552 danska bomärken från 1450-1700, de flesta tidigare okända. 

Det är ett spännande projekt som författaren Ole Færch gett sig in på. Tyvärr har jag själv ännu inte läst boken, men den ser lovande ut.

Boken innehåller avbildningar av 552 bomärken (inte bokmärken) från 1450 till 1700.  Flertalet bomärken är tidigare okända. Bland motiven finns allegoriska, heraldiska och religiösa bilder samt monogram.

Bomärkena har funnit på sigill som använts av bönder, härads- stads- och birkefogdar, skrivare, präster, köpmän och hantverkare. Alla fyra stånden utom adeln finns med.

Ole Færch har även samlat in bomärken från kyrkoinventarier som gravstenar, epitafier och predikstolar samt bilder av de sigillstampar från Himmerland som idag finns på Nationalmuseet och på Aalborg Historiske Museum.

Köp boken här

Det är Societas Heraldica Scandinavica (SHS) som i samarbete med förlaget Slægten netop står bakom boken.
Boken kan köpas från SHS för 120 DANSKA kronor., exkl. frakt.

Kontakta föreningen för mer information.

Våga ifrågasätta auktoriteter

Även seriösa heraldiker har fel med jämna mellanrum, och det är helt naturligt. Därför kommer här lite kritik mot SHS hemsida. Kritiken är inte personlig utan tar mer upp klassiska förklaringar kring heraldik som kanske inte alltid har stöd i källor eller empiri.

Först ska det sägas att jag vet att jag har fel även på den här sidan. Det finns några artiklar som ska justeras men det har jag inte haft tid till. Sen finns det även på min sida åsikter som är mer åsikter än fakta. Så även jag måste kritiseras.

Så, över till SHS hemsida. Så här står det i artikeln om heraldik:

Hur uppkom och utvecklades heraldiken?

Under 1100-talet ägde en kulturell uppblomstring rum i Västeuropa. Lantbruk, hantverk och handel specialiserades, universiteten inrättades, katolska kyrkan konsoliderades och den romerska rätten återupplivades.

— Ok, beskrivningen skulle kunna passera, men en historiker skulle nog säga att såväl lantbruk och hantverk specialiserades några sekler tidigare medan handeln blomstrade ordentligt först under 1200-tal. I övrigt inget konstigt.

En ny hjälmtyp infördes som dolde riddarens ansikte, vilket ledde till oklarhet om vem som var vem.

— Här kommer emellertid ett allvarligt fel. Den slutna hjälmen uppträder först kring 1200-talet (och då ännu relativt sällan för den var dyr och svår att tillverka). Den slutna hjälmen kan alltså INTE vara upphovet till något som skapades 50-75 år före sin egen tillkomst. 

I korstågen sammanfördes dessutom riddare från olika länder.

— Oklart varför detta påverkade heraldiken, som uppkommer i Normandie och angränsande områden i en tid då korståg INTE genomfördes. Heraldiken uppstod inte i korstågsrikena.

I torneringarna stred praktälskande riddare mot varandra.

— Tornerspelen under heraldikens första 150 år var inte praktfulla, snarare lika strid. Dessutom medverkade även folk som inte var riddare, om än inte riktigt på samma villkor. 
Men heraldiken används vid denna tid endast av den yppersta överklassen, oavsett om dess företrädare var män eller kvinnor (en kvinna är med i den första vapenboken som är känd, från 1198)

Genom sigill bekräftades identiteten hos ett dokuments utfärdare. Detta krävde sammantaget kännetecken som samtidigt var enkla och tydliga, imponerande och kraftfulla. Heraldiken var född. Den fick sitt namn av härolderna, som höll reda på vilken torneringsdeltagare som hade rätt till vilket vapen.

— Så värst enkla var inte det äldsta vapnen. De består i regel av många geometriska fält och linjer, eller av ett flertal bilder. I det första vapnet finns till exempel 6 lejon med. 

Tveksamt om bilderna som gjordes avsågs vara kraftfulla. Just kraftfull är snarare 1900-talets bild av en riddare. Själva ville de i höviskhetens namn framstå som känsliga själar, om än dödliga sådana.

Naturliga platser att förse med kännetecken var riddarens sköld, fana, hjälm och hästtäcke. Sköldemärket återkom sedan i sigillet.

Åter i sin borg hängde riddaren upp skölden på väggen med hjälmen och dess prydnad ovanför och draperade hjälmtäcket runt skölden. Detta var grunden till den vanliga framställningen av ett fullständigt heraldiskt vapen.

— Det här vet vi inget om. Men vi vet att det här är den vanliga framställningen av vapen i riddarfilmer. Jag är personligen tveksam till om dessa filmer ska vara en källa till kunskap om medeltidsheraldik.

Med 1700-talets rokokostil förändrades heraldikens uttryckssätt, och det var inte alltid lätt att få in sköldemärket i ett fält avgränsat av snäckornament. Det finns dock en del goda exempel vilket motiverar att heraldiken, eftersom vapnen bara är bundna till innehåll och ej till form, anses kunna uttryckas i varje stilart.

— Sett till komposition skiljer sig 1700-talets rokokosköldar inte från 1600-talets barock. Trots att sköldformerna var relativt olika. Rokokon präglas för övrigt endast ibland av ”snäckornamenterade” sköldar. Ovala sköldar för både män och kvinnor var vanliga, vilket ses i såväl exlibris som i kyrkor. 

1800-talsheraldiken kännetecknas ofta av bristande proportionalitet mellan sköld, hjälm och hjälmprydnad.

— Så gör snarare heraldik från 1200- och 1300-talet. Jag skulle nog vilja säga att just dessa två sistnämnda seklerna är ett ovanligt tydliga exempel på vad vi i modern tid kallar ”bristande proportionalitet”. 
1800-talet har däremot en mycket tydlig proportionalitet, även om den i våra ögon känns omodern. Så även i mina ögon. 

Under 1900-talet har 1100-tals- och renässansstilarna tjänat som inspiration och i sin enkelhet och klarhet varit väl förenliga med funktionalistisk design.

— Nja. Sena 1900-talets heraldik, framför allt den offentliga, präglas framför allt av funktionalismens stilideal. Vare sig komposition eller framställning är medeltida i sin form eller idé.

 

Lunds heraldiska sällskap bäst i Norden

Vapensköld för Societas Heraldica Lundensis. Teckning: Ronny Andersen
Vapensköld för Societas Heraldica Lundensis. Teckning: Ronny Andersen

Vid Nordiska Heraldiska Sällskapets årsmöte i Danmark i dag fastslogs att Lunds heraldiska sällskap var 2014 års mest framgångsrika.

Grattis, säger jag såklart till lundensarna i Societas Heraldica Lundensis. Framför allt till Claus Berntsen, Henric Åsklund och Martin Trägen som driver på SHS lokalavdelning i Skåne. De tre är dessutom, som av en händelse, med i Svenska Heraldiska Föreningens styrelse, så sällskapet är lika mycket en liokalavdelning inom SHF.

Tidigare finns det heraldiska sällskap i Göteborg och Borås (vilket delvis är samma, men ändå inte, beroende på hur man ser på det)

Och nu har jag hört ryktas att det kommer en till i Karlstad i Värmland. Det är lustigt, sedan de sociala medierna gjorde sitt intrång har de sociala fysiska kontakterna inom heraldiksfären ökat markant.

Det är bara hoppas att det blir något konkret i Stockholm snart. Visserligen finns Heraldiska samfundet där, men det verkar inte hända så mycket i den föreningen och den bjuder definitivt inte in till spontanträffar med icke-medlemmar.

Hashtaggen #8NHK

På hashtaggen  kan man i helgen följa den nordiska heraldiska kongressen i Danmark. Gör det.

Kongressen ägnar sig under två dagar åt att prata om heraldiska hertigvapen. Programmet låter spännande men kanske lite heraldiskt. Jag skulle nog vilja se med av problematiserande än vad rubrikerna ger anvisning om, men om jag vore där skulle jag kanske ha en annan åsikt.

Hur som helst hoppas jag det kommer en bra artikel i Heraldisk Tidskrift. Det behövs verkligen och det har Societas Heraldica Scandinavica slarvar mycket med de senaste kongresserna.

Jag vet dock att det kommer en artikel i Vapenbilden som bland annat Henric Åsklund skriver.

Hertigar i Sverige diskuteras i Danmark

Just nu, denna helg, samlas heraldiker från hela Norden i Sönderjylland för att diskutera hertigar och heraldik. Jag hoppas att de har en trevlig helg och jag skulle gärna ha vetat vara där. 

Nu är jag inte det och därför vet jag inte heller riktigt vad de kommer att prata om och vad som sägs på föredragen. Man kan dock följa vad som sägs via Twitter på hashtaggen .

Dessutom har Societas Heraldica Scandinavica sitt årsmöte samtidigt.

Nyhetsbrev från Heraldiska sällskapet

Heraldiska sällskapet har kommit med ett nytt heraldiskt nyhetsbrev. Nr 35 i ordningen.

Här kan man läsa om Dag Hammarskjöld, en norsk flagga från Eidsvoll 1814 och om kommande föreläsningar.

Se också erbjudandet att köpa äldre nummer av Skandinavisk Vapenrulla. Billigare än så här blir det aldrig.
Häfte 2-10 och årgångarna från 1975 till 2009/10 säljs nu för 10 danska kronor per häfte + porto. Eller 200 dkr för ett ex av varje kvarvarande årgång.

Slutsålda är nummer nr. 1 (1963), 1974 och 1983.

Beställ av Bo Møller: moller@heraldik.org

Läs mer i nyhetsbrevet