Etikettarkiv: släktvapen

Vägen till ett släktvapen, del 1

Hur gör man ett heraldiskt vapen?
Tja, de flesta har en idé och håller fast i den. Andra funderar och funderar i evighet innan de blir klara. Så var det med mitt vapen.

Jag tycker att processen att ta sig ett släktvapen ska få ta tid. Det är något som man ska bära med sig länge och kanske lämna över till kommande generationer. Då kan det vara bra att ha något som man kan st för, något som man gillar.

Eftersom jag råkar vara en ganska ombytlig person var min väg till ett släktvapen ovanligt lång. I några artiklar här på sidan presenterar jag släkten Waslings vapensköld(ar) och förklarar varför de ser ut som de gör.

Läs den första artikeln här 

 

Ett finskt vapenregister

Uppslag med vapensköldar från finska registret

Sverige har sitt Svenskt vapenregister med närmare 400 vapen, men Finland slår oss stort. 1992 släktvapen har de nu registrerat.

De har visserligen hållit på längre än Svenska Heraldiska Föreningen har haft sitt vapenregister, men det är inte desto mindre imponerande att i ett land hälften så stort som Sverige få ihop fem gånger så många moderna släktvapen. Jag är imponerad.

Föreningen som håller i registret heter Heraldiska Sällskapet i Finland eller, med sitt finska namn, Suomen Heraldiken Seura.

Vad som imponerar än mer än antalet är kvaliteten. De lyckas hålla en hög kvalitet rakt igenom och de lyckas vara unika utan att vara tillkrånglade. Där  har många mycket att lära.

För oss som inte pratar finska är det dock lite tråkigt att hela registret är på just finska. Vi får helt enkelt nöja oss med att se på bilderna.

Här hittar du hela samlingen av släktvapen.
Alla vapen har en text över sig så bilderna inte ska stjälas. Men det finns en bok att köpa.

Vapen jag gjort: Wase

Vapen jag gjort: Peter Wase.
Vapen jag gjort: Peter Wase.

Heter man Wase har man inget val. En vase måste finnas med i vapnet. 

Det här vapnet skapades 2009 för Peter Wase. Grundidén var Peters egen men det ursprungliga förslaget var lite mer komplicerat än slutversionen. Tillsammans tog vi då fram en version som både var heraldiskt korrekt och uppfyllde Peters önskemål när det gäller symbolik.

Sköld: Delad av en balk av silver, belagd med en blå kavle, i rött, vari en vase av silver, och grönt, vari tre balkvis ställda femuddiga stjärnor av silver.
Rött hjälmtäcke fodrat av silver.
Hjälmprydnad: Tre plymer i rött, silver och blått.
Valspråk: ”Posse est velle” (Att vilja är att kunna)

Bakgrund till vapnet

Vapnet är antaget 2009 av överstelöjtnanten Peter Wase för sig, sin familj och samtliga avkomlingar. Vapnet har ursprung från fädernet vilka härstammar från Karlskoga och Degerfors socknar i östra Värmland.

Fädernesläkten är dokumenterad sedan 1500-talet.
Släkten har verkat som bergsmän alltsedan Anders Esbjörnssons tid. Esbjörnsson var den förste i släkten som innehade titeln Bergsman. Esbjörnsson byggde Kilestadh gård (Kilsta) under tidigt 1600-tal vilken var belägen i västra delarna i nuvarande Karlskoga
centralort. Släkten innehade gården intill sekelskiftet 1800.

Övriga fädernesgårdar som anknyter till släkten är bland annat Lunedet (vid f.d. Knappfors hyttor och är Karlskoga kommuns nuvarande friluftsgård) samt Brännebacken.
Verksamhetsfältet inom bergs- och järnhantering jämte jordbruk utgjorde huvudsaklig näring i åtta generationer ifrån tidigt 1600-tal intill 1892. Den siste som innehade bergsmannatiteln var Karl Karlsson Wase (1852-1892). Han ägde gården Brännebacken som är
belägen på östra sidan av sjön Möckeln.

Släktnamnet Wase erhölls 1742 då Per Andersson Wase (1718-1797) anslöt till Nerike- Värmlands regemente. Per Andersson Wase tjänstgjorde vid förbandet mellan 1742-1758 varefter han återvände till färdenesgården Kilestadh för att bli bergsman.

Fälten utgör treenighet, varvid det röda fältet symboliserar järnet emedan det gröna symboliserar skogen utifrån vilket bränsle togs för att använda vid tillmakning och uppvärmning av ugnar i hyttor. Det vita (silver) och blå bandet symboliserar de vattendrag inom det geografiska område där släkten bedrivit sin verksamhet såsom Svartälven, Timsälven, Letälven och sjön Möckeln.

Färgerna rött, blått, vitt (silver) utgör även forna Nerike-Värmlands regementes uniformsfärger från 1683.

Släktnamnet framställs av en vase i silver.

Tre silverstjärnor på det gröna fältet symboliserar tre hundra år med järnhantering och bergsmanskap.

Så skapar du ett släktvapen

Hasse Aros vapensköld. Teckning: Davor Zovko
Hasse Aros vapensköld. Teckning: Davor Zovko

 

Du vet väl att vem som helst får ta sig ett släktvapen. Du behöver inte vara adlig eller ens ha en adlig anfader. Det är bara att sätta igång och komponera ditt vapen. 

Men hur ska jag göra?, tänker du.
Det är väl det som är det kluriga.
Mitt tips är att under menyfliken HERALDIK här ovan för att få lite tips och inspiration.

Vapensköld Mutka
Mutka family Coat of Arms with a heraldic Tiger (Tyger). Artist: Ronny Andersen.

Läs var heraldiska föreningen säger

Ett annat tips är att läsa artiklarna under ”Mitt vapen” på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida. Där berättar några heraldikintresserade hur deras vapen kom till.
Läs mer via den här länken.

Svenska Heraldiska Föreningens hemsida, heraldik.se, finns även flera artiklar om hur du ska gå tillväga rent praktiskt. Vilka regler finns det som man ska följa? Vilka bilder får man ha? Hur ser en sköld och hjälm egentligen ut (men det vet du nog, annars hade du inte varit här).

Titta gärna under ”Medlemmarnas vapen” för att få inspiration. En gyllene regel bland heraldiker är att ha få bilder och få färger så att det inte blir plottrigt.

Lycka till med ditt vapenskapande.

Vapen Wasling av Thomas Falk 2016.
Vapen Wasling av Thomas Falk 2016.

Födelsedagsfirande med vapenprakt

Thomas Falks tolkning av vapen Wasling
Thomas Falks tolkning av vapen Wasling

Eftersom det är min födelsedag idag så hyllar jag mig själv.
Varför ser vårt släktvapen ut som den gör? Vad betyder symbolerna? Här är berättelsen om min vapensköld.

Någon gång i mitten av 80-talet fick jag upp ögonen för heraldiken. Det tog inte lång tid innan jag tänkte att jag skulle göra en vapensköld men det tog lång tid innan den blev klar. Flera år faktiskt, och efter närmare 50 helt olika idéer som ritades upp för hand och färglades.

Läs hela artikeln om släkten Waslings vapensköld.

Ditt vapen, Bragesjö

Bragesjös vapensköld
Arms of Bragesjö family

Claus Berntsen har ett fantastiskt projekt. Han intervjuar personer och frågar dem om deras vapen. Det om något ger en bra väg in i heraldiken.

Intervjuerna publiceras med rätt jämna mellanrum på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida. Än så länge finns här bara en handfull, men fler kommer.

Jag har varit med i en intervju och är omnämnd i en annan (Bragesjö) – och det känns ju bra för egot, men jag vet från Claus att fler vapen kommer att presenteras och fler okända vapenbärare kommer att vara med. Okända inom heraldikens värld.

Läs gärna dessa intervjuer så får du höra att det inte bara var du som hade beslutsångest inför vapenantagandet.

Vapen jag gjort: Johansson

Vapen jag gjort

Vapensköld för Johansson
Arms of Johansson family

I min serie “Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Johansson, för Claes Johansson, Lammhult. Vapnet kom att registreras som SV-95.

Det här vapnet fångar fyra element som var viktiga för Claes – scoutrörelsen, den religiösa tron, fascinationen för späckhuggare och det koreanska ursprunget.

Tron och scouterna bildade en gemensam enhet både i livet och i vapnet genom att de tillsammans blir hjälmprydnaden.

När jag tog fram vapnet såg jag inga problem med späckhuggaren, trots att den har en fläck på magen som skulle skapa några problem. Det är trots allt bara en form av beväring och man bör inte överdriva regeln om tinkturmöte. Det orsakade dock en viss diskussion inom Svenska vapenkollegiet och även inom Nationalkommittén för Genealogi och Heraldik innan alla var övertygad om att en späckhuggare funkar även i svensk heraldik.

Taiji godtogs inte av heraldiker

Vad som däremot orsakade än mer diskussion var Johanssons taiji-symbol. Denna symbol är klart inte kristen, och det var svårt för flera att acceptera detta i kombination med tinkturmötet. Nu kunde detta lösas genom språkliga finesser där  vi ersatte ordet ”taiji” med det inte fullt så romantiska men funktionella ”övre hälften av en röd rundel nedtill avgränsad av ett essnitt över undre hälften av en blå rundel ovantill avgränsad av ett essnitt”.

Notera att redan originalet hade en till heraldiken anpassad taiji-symbol där det röda och det blå fältet inte låg mot varandra.
SVK kom därmed att till 100 % godkänna det ursprungliga vapnet men ändrade i blasoneringen. Att törnekronan har ändrat tinktur från silver till guld var något som som gjordes av vapentagaren själv.

Processen var lång. Claes sände in sin ansökan 2007 (Ansökan 2007:42) men vapnet registrerades inte förrän 2010. 2007 var också året då jag gjorde vapnet tillsammans med Claes.

 

Vapensköld för Claes Johansson
Arms of Johansson family

Blasonering för vapen Claes Johansson

Sköld: I guld en hoppande blå späckhuggare med teckning av silver åtföljd nedan av övre hälften av en röd rundel nedtill avgränsad av ett essnitt över undre hälften av en blå rundel ovantill avgränsad av ett essnitt.
Hjälmtäcke: Blått och rött fodrat med guld.
Hjälmprydnad: På en upprest törnekrona av guld sju liljor ställda två, tre och två, där de tre ginbalksvis ordnade liljorna är röda och de fyra övriga är blå.

Den ursprungliga blasoneringen löd:

Sköld: I fält av guld en hoppande blå späckhuggare med vit teckning ovan en taiji-symbol i rött och blått och något särslagen.*
Blått hjälmtäcke fodrat av guld.
Hjälmprydnad: På en upprättstående törnekrona av silver sju liljor ställda 2 över 3 över 2, där de tre balkvisa liljorna är röda och de fyra andra är blå.

Vapen jag gjort: Andersson

Vapensköld för Jonas Andersson
Arms of Jonas Andersson, Sweden

I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Andersson.

Tillsammans med Jonas Andersson gjordes år 2010 detta något annorlunda vapen. Kronan på toppen är egentligen ingenting alls. den var bara en lek med mönster och inspirerad av en brittisk keltisktinspirerad sköld.

Däremot är den runda sköldformen vald för att visa på vikingastil. jag är själv rätt glad i den leken med former men det ju att det handlar om just en lek. Vapnet finns förstås även uppritat i en normal version.

Även innehållet i vapnet är vikingasymboler, eller vad vi anser vara vikingasymboler. Här finns Tors hammare Mjölner och Odens spjut Gungner, för säkerhets skull två gånger.

Sköld: I svart en torshammare åtföljd av två inåtvända spjut, allt av silver.
Svart hjälmtäcke fodrat av silver.
Hjälmprydnad: En torshammare åtsöljd av två utvända spjut, allt av silver.
Valspråk: Styrka – Intelligens – Ärlighet

Vapensköld Jonas Andersson
Arms of Jonas Andersson, Sweden

 

Vapen jag gjort: Fredriksson

Vapen jag gjort

Arms of Petra Fredriksson
Arms of Petra Fredriksson, Sweden

I min serie ”Vapen jag gjort” handlar det idag om vapen Fredriksson. 

Det här vapnet är personlig (vad jag vet) och gjordes till en vän. Symboliken är inte det minsta religiös utan stämmer snarare ihop med Petras fria sätt att vara. Tinkturerna är också de hennes, det var i dessa toner som både hon och hennes hem gick i.

Ett heraldiskt vapen kan alltså anspela på en helt annan symbolik än den högtravande officiella i samhället. Symboliken kan vara helt fri och privat.

Heraldiken och konsten

Jag skulle till och med våga mig påstå att heraldiken när den är sån här bättre än den moderna konsten fångar det moderna konstbegreppets kärna att det i varje verk finns en avsändare, ett meddelande och en nottagare – och att det är mottagaren som avgör om det är konst.  I vårt fall om det är en giltig symbolik för den person/släkt/organisation som ska identifieras av bilden/vapenskölden.

Blasonering av Fredriksson

Sköld: I fält av guld en röd bård av moln och inom det ett rött bevinngat hjärta med gröna vingar.
Hjälmtäcke: Rött hjälmtäcke fodrat av guld.
Hjälmprydnad: Ett XXXXXX uppstigande ur ett rött moln (Hjälmprydnaden blev faktiskt inte klar, så nu är det ett moln som saknar följeslagare).