Etikettarkiv: sköld

Kvadrera eller inte

Får man kvadrera ett nytaget vapen?
-Ja
Bör man kvadrera ett nytaget vapen?
– Nej

Visst finns det mängder av borgerliga och adliga exempel på nya vapen som är kvadrerade. Men att kvadrera ett vapen idag är att indirekt göra anspråk på att det är en kombination av flera äldre vapen man då skulle ha rätt till. Eller så använder man kvadreringen för att få in ett vapen man inte har rätt till med motiveringen att det bara är en del av en större helhet.

I båda fallen blir det fel samtidigt som heraldiken har så många alternativ.

Det här är förstås bara min åsikt – även om den inte är så unik bland dagens heraldiker och därför bör ses som en stark rekommendation.

Protoheraldik hos tempelriddarna

Tre riddare på relikskrin från tidigt 100-tal

Tre riddare på relikskrin från tidigt 100-tal

När kom heraldiken till? Evig fråga bland heraldiker. Här är ytterligare en pusselbit för den som vill forska i saken.

Dessa tre riddare hittades för ett tjugotal år sedan i tempelriddarnas kyrka i London. Som du ser är rustningarna typiska för denna tid, med en enkel föga ansiktstäckande hjälm i normandisk stil. Detsamma gäller sköldarna.

Men dekorationen på sköldarna är intressant. Här finns två geometriska motiv och något som jag tror ska föreställa vingar. Jag är dock öppen för alternativa tolkningar. Dessa tre avviker från de motiv vi ser på Bayeux-tapeten som endast är några decennier äldre. Men de avviker också från de heraldiska motiv som framträder i heraldikens begynnelse, speciellt vingarna. Just den typen av motiv förekommer inte i heraldiska vapen förrän på 1200-talet.

Vad som är intressant att tänka på är att de geometriska motiven överensstämmer med dem vi kan se på dopfuntar och liknande från samma tid, varför jag tror att man ska vara försiktig med att attribuera dem till en viss person eller släkt. Det är nog helt enkelt ett uttryck för det Horror vacui som är så typiskt för medeltiden.
Det antyds om inte annat av att såväl hjälm som ringbrynja också har dekorerats.

Scen ut Bayeux-tapeten som visar en rad proto-heraldiska sköldar.
Scen ut Bayeux-tapeten som visar en rad proto-heraldiska sköldar.

 

Sköldens utveckling och heraldiken

En bild av sköldens utveckling.

En bild av sköldens utveckling.

Har alla sköldar heraldiska bilder?
Nej. Bara en viss typ av sköld.

Se bilden här ovan. Den visar hur skölden har utvecklats från tidig medeltid fram till modern tid. man kan såklart göra bilden än mer detaljerad, men den här förklarar mer än väl det man behöver veta.

När heraldiker pratar om sköldar kan man tro att det handlar om alla typer av sköldar. Så är det inte. Vi utgår från den typ som hr kallas ”Kite shared shield”, den normandiska skölden. Den om kring 1200 att utvecklas år tre håll: mot Ecu, mot tarte/pavese och mot Tartsche. Av dessa är det egentligen bara den första som har burit heraldiska bilder.

Heraldik finns på Pavese-skäldar (som stod som skydd för ex bågskyttar) med syftet var inte att ge identifikation utan mer utsmyckning och tillhörighet. Även tartsche-skölden har ofta undvikit enbart heraldiska motiv och istället varit en form av festsköld. Det finns minst en sådan på Livrustkammaren i Stockholm, för släkten Björnram. Tartscheskölden verkar mest ha använts vid tornerspel och viss typ av ryttarattacker.

Notera att Ecu-skölden upphör i början av 1400-talet. det beror på att rustningarna då blivit så heltäckande att skändar inte längre behövs. Då försvinner också heraldiken från slagfältet och all identifikation flyttas över till fanorna (där den till största delen redan fanns).

Den medeltida skölden

Sköldarnas utveckling från 800 till 1600.

Sköldarnas utveckling från 800 till 1600.

Medeltidens sköld är inte en, det är många. Stridstekniken förändrades och med den sköldens form.

Men det är inte bara sköldens form som har ändrats. Även hur man målade den skiftade från tid till annan.

Svinakulas stridssköld, 1300-tal
Svinakulas stridssköld, 1300-tal

Bara två svenska medeltida stridssköldar är bevarade. De är från 1380-talet och tillhörde far och son i ätten Svinakula. Båda tillverkades förmodligen samtidigt och hittades tillsammans i en småländs kyrka. Vi vet inte helt säkert om det var äkta stridssköldar, men allt tyder på det. Här har man också utnyttjat hela sköldytan när man målat.

En svensk torneringssköld är bevarad. Den tillhörde Karl Laurentsson Björnlår som är känd mellan 1497-1504. Så åtminstone han deltog i en tornering. Andra svenska torneringsdeltagare är inte kända. På den här skölden är hela vapnet, inklusive hjälm och hjälmprydnad, målad och runt om skölden är den vackert dekorerad. Det finns inte en möjlighet att någon på mer än fem meters håll kan ha sett den heraldiska skölden så redan under medeltiden var heraldiken passé som igenkänningstecken.