Etikettarkiv: Per Andersson

En blädderfilm om Kyrkans märken

Boktips

Det har gått några år nu, men boken Kyrkans märken av Magnus Bäckmark och Marcus Karlsson är väl värd att uppmärksamma. 

Boken tar upp alla de märken som författarna lyckats få tag i hos Svenska kyrkans stift och församlingar. Det är vapensköldar, märken (badges) och sigill. Tillsammans ger det en fin bild av den symbolik som under 1900-talet uppfattades som viktig av Svenska kyrkan.

En viktig del är de vapen som heraldikern Per Andersson skapade åt församlingar i framför allt Linköpings stift. Det har tidigare publicerats av Andersson, men då har inte alla varit avbildade och ingen har avbildats i färg.

Boken har senare kompletterats med fler bilder publicerade i Vapenbilden.

Historien om Marks kommunvapen

Mark kommuns vapensköld
Coat of arms of the municipality of Mark. Wikipedia commons.

Marks kommunvapen skapades inför kommunens bildande 1974, men det bygger på häradets gamla sigill från 1600-talet.

I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.

Så beskrivs Marks kommunvapen på heraldiskt fackspråk. Och precis som för alla heraldiska vapen är det beskrivningen i ord som gäller. Varje konstnär har sedan sin frihet att tolka innehållet på sitt sätt. Marks kommunvapen skapades inför kommunens bildande 1974, men det bygger på häradets sigill.

Kort historia över Mark

Mark var namnet på ett härad som fanns i Västsverige redan i början av 1300-talet. Häradet är det gamla lokala tingsdistriktet; enligt jordeböckerna enheten närmast över socken. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bildades 19 landskommuner i Marks härad, var och en omfattande en socken.

Kommunen Mark såsom den ser ut idag bildades vid kommunreformen 1971, genom en sammanslagning av de två köpingarna Kinna och Skene samt 6 landskommuner. Kinna valdes till centralort och kommunen fick namn efter häradet.

Ordet Mark härstammar från medeltiden och betyder gränsland. Mark låg en gång i tiden i gränslandet mellan Sverige och Danmark. Idag gränsar Mark till Borås kommun, Bollebygds kommun, Härryda kommun, Mölndals kommun, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun och Svenljunga kommun.

Ett anrikt kommunvapen med symbolik

Vapnet må vara nytt men det har gamla anor. Mittfältet med de fyra kanonkulorna är hämtat från Marks härads gamla vapensköld. Veteaxet lades till 1974 medan färgerna och skyttlarna hämtades från Kinna köpings vapen.

Bilderna i en vapensköld har ingen förutbestämd betydelse.

För oss symboliserar veteaxet jordbruksnäringen, inte minst de bördiga dalgångarna längs Viskans, Häggåns, Surtans och Storåns dalgångar.
Kulorna minner om de oroligare tider som gällde förr när Mark var gränsen mot Danmark.
Skytteln är en symbol för den textilindustri som gjort Mark känt över stora delar av världen. Denna industri har också gamla anor. För att kunna försörja sig, sysslade markborna redan på medeltiden med vävning. Gustav Vasa ville på sin tid ha skatt från Mark i form av »marbolärft«. Så vår textila industri har sin vagga långt ner i medeltiden.

Gamla vapensköldar i Mark

Under årens lopp har flera andra offentliga vapen använts inom kommunens område. De representerar några av äldre tiders administrativa enheter.

Kinna och Skene köpingar samt Sätila landskommun lät registrera sina vapensköldar hos riksheraldikerämbetet (senare överfört till patent- och registreringsverket). Övriga landskommuner antog aldrig några vapensköldar.

Marks härad

Häradssigillet är känt sedan 1574 och användes fram till 1800-talet.

 

Kinna köpings vapensköld
Arms of municipality Kinna (Köping). Drawing by Per Andersson.v

Kinna köpings vapen

Kinna municipalsamhälle (senare köping) var den första landsortskommun som antog ett heraldiskt vapen. Det skedde 1934. Vapnet övertogs sedan av köpingen Kinna.
Kulorna hämtades från Marks härads vapen och skytteln från textilindustrin. Färgerna är desamma som Västergötland har i sin vapensköld.
Vapnet upphörde att gälla för Kinna köping vid kommunsammanslagningen 1974.

Blasonering: En tre gånger delad sköld i guld och svart med tre svarta kulor i vart och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten.  

Skene köpings vapensköld
Arms of municipality (köping) Skene. Drawing by Per Andersson.v

Skene köpings vapen

Skene köping antog sitt vapen 1953.

Motivet är borgen Öresten och svärden symboliserar dess betydelse som försvarsanläggning. en gång var borgen en av Sveriges två tre största försvarsanläggningar

Blasonering: I fält av silver en på ett blått treberg stående röd borg med ett stolpvis ställt blått svärd mellan tornen.

 

Sätila vapensköld
Arms of municipality Sätila. Drawing by Per Andersson.

Sätila landskommuns vapen

Vapnet upphörde att gälla för Sätila landskommun (1952-70) vid kommunsammanslagningen 1971.

Vapnet fastställdes 1956

Blasonering: Vågskurestyckad av  silver, vari ett blått spinnrockshjul, och blått.

Läs mer i Per Anderssons ”Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970”

Hembygdsvapen för hembygden

Hembygdsvapen är vapen som egentligen saknar ägare men som ändå representerar ett geografiskt område. Mest kända är våra landskapsvapen men även många härader, socknar och andra områden har vapensköldar.

På senare år har Svenska Heraldiska Föreningen (SHF) genom Sockenheraldiska institutet (SHI) verkat för att fler socknar ska ta ett heraldiskt vapen. Socknen som sådan tar förstås inget vapen, utan det görs av hembygds- eller bygdegårdsföreningen.

Hembygdsvapen och påstridiga heraldiker är inget nytt. KOmmunalheraldiska institutet (vars namn har inspirerat Sockenheraldiska) verkade strax efter andra världskriget i samma anda. Privta initiativ har tagits av bland andra Per Andersson i Östergötland och Carl-Axel Rydholm i Skaraborg.

När SHF började sitt engagemang var, förutom jag, Alexander Ulltjärn den som var mest drivande. Senare kom Stefan Rundström in och det är också han som idag är den som leder verksamheten.

Sex vapen från SHI har registrerats i Svenskt vapenregister och ytterligare några vapen har blivit till.

Okänd finsk guldgruva

Finska Kommunförbundets samling av vapensköldar.
Finska Kommunförbundets samling av vapensköldar. Foto: Anders Segersven

Jag läser på Anders Segersvens blogg om en heraldisk guldgruva i Helsingfors. Det är finska Kommunförbundet som i sina lokaler har i Kommunernas Hus” har ett rum fyllt med de finska kommunvapnen. 

Samlingen består av 607 vapen för nuvarande och tidigare kommuner och städer i Finland samt tidigare kommuner på avträdda områden i Karelen.

Jag hoppas att vi kan se något liknande i Sverige. Antalet sköldar bör bli ungefär lika många, om vi tar med de som fanns för landskommunerna fram till 1974. Per Andersson har redan gjort grundjobbet så nu är det bara att göra klart sköldarna.