Etikettarkiv: kommunvapen

Vapen jag gjort: Essunga x2

Vapen jag gjort

Vapenförslag för Essunga av Jesper Wasling

Vapenförslag för Essunga av Jesper Wasling

För några år sedan hade Essunga en tävling där de önskade ett nytt kommunvapen. Självklart var vi med,  jag och min fru Michaela. 

Mitt förslag här ovan tog fasta på det odlingslandskap som dominerar i Skaraborg. Min vana trogen är kompositionen även en aning asymmetrisk och det är medvetet.

Michaelas version är något mer symmetriskt och har förutom odlingslandskapet även en referens till ån Nossan som rinner genom kommunen.

Vapenförslag för Essunga.
Vapenförslag för Essunga av Michaela Mutka Wasling

Rätt vapen vann

Båda förslagen tog sig till final (av hur många vet vi inte, så hur imponerande det är kan jag inte veta). Tyvärr vann vi inte utan det gjorde en konstnär som hade renritat den logga som kommunen använt tidigare och som egentligen bara var ett dåligt ritat vapen men en bra komposition.  Själva målningen på ursprungsloggan var alltså inte dåligt, men som heraldiskt vapen var det för plottrigt, detaljerat och delvis felaktigt. Därför var det rätt att en renritning av det vapnet vann.

Lever vidare som sockenvapen

En klok person i Essunga tyckte ändå att våra förslag var så bra att de skulle få leva vidare. Därför bad de om och fick våra vapen för eget bruk. Michaelas vapen lever nu vidare som sockenvapen för Mellby-Åsaka Hembygds- och fornminnesförening. De har även registrerat vapnet hos Svenska vapenkollegiet som: SV-89 Mellby-Åsaka Hembygds- och Fornminnesförening (Kållands Åsaka socken)

Blasonering för Kållands Åsaka socken

Sköld: I grönt en kärve av guld över en blå stam avgränsad medelst en av vågskuror bildad smal bjälke av silver.
Hjälmtäcke: –
Hjälmprydnad: –

Historien om Marks kommunvapen

Mark kommuns vapensköld
Coat of arms of the municipality of Mark. Wikipedia commons.

Marks kommunvapen skapades inför kommunens bildande 1974, men det bygger på häradets gamla sigill från 1600-talet.

I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld.

Så beskrivs Marks kommunvapen på heraldiskt fackspråk. Och precis som för alla heraldiska vapen är det beskrivningen i ord som gäller. Varje konstnär har sedan sin frihet att tolka innehållet på sitt sätt. Marks kommunvapen skapades inför kommunens bildande 1974, men det bygger på häradets sigill.

Kort historia över Mark

Mark var namnet på ett härad som fanns i Västsverige redan i början av 1300-talet. Häradet är det gamla lokala tingsdistriktet; enligt jordeböckerna enheten närmast över socken. När 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft bildades 19 landskommuner i Marks härad, var och en omfattande en socken.

Kommunen Mark såsom den ser ut idag bildades vid kommunreformen 1971, genom en sammanslagning av de två köpingarna Kinna och Skene samt 6 landskommuner. Kinna valdes till centralort och kommunen fick namn efter häradet.

Ordet Mark härstammar från medeltiden och betyder gränsland. Mark låg en gång i tiden i gränslandet mellan Sverige och Danmark. Idag gränsar Mark till Borås kommun, Bollebygds kommun, Härryda kommun, Mölndals kommun, Kungsbacka kommun, Varbergs kommun, Falkenbergs kommun och Svenljunga kommun.

Ett anrikt kommunvapen med symbolik

Vapnet må vara nytt men det har gamla anor. Mittfältet med de fyra kanonkulorna är hämtat från Marks härads gamla vapensköld. Veteaxet lades till 1974 medan färgerna och skyttlarna hämtades från Kinna köpings vapen.

Bilderna i en vapensköld har ingen förutbestämd betydelse.

För oss symboliserar veteaxet jordbruksnäringen, inte minst de bördiga dalgångarna längs Viskans, Häggåns, Surtans och Storåns dalgångar.
Kulorna minner om de oroligare tider som gällde förr när Mark var gränsen mot Danmark.
Skytteln är en symbol för den textilindustri som gjort Mark känt över stora delar av världen. Denna industri har också gamla anor. För att kunna försörja sig, sysslade markborna redan på medeltiden med vävning. Gustav Vasa ville på sin tid ha skatt från Mark i form av »marbolärft«. Så vår textila industri har sin vagga långt ner i medeltiden.

Gamla vapensköldar i Mark

Under årens lopp har flera andra offentliga vapen använts inom kommunens område. De representerar några av äldre tiders administrativa enheter.

Kinna och Skene köpingar samt Sätila landskommun lät registrera sina vapensköldar hos riksheraldikerämbetet (senare överfört till patent- och registreringsverket). Övriga landskommuner antog aldrig några vapensköldar.

Marks härad

Häradssigillet är känt sedan 1574 och användes fram till 1800-talet.

 

Kinna köpings vapensköld
Arms of municipality Kinna (Köping). Drawing by Per Andersson.v

Kinna köpings vapen

Kinna municipalsamhälle (senare köping) var den första landsortskommun som antog ett heraldiskt vapen. Det skedde 1934. Vapnet övertogs sedan av köpingen Kinna.
Kulorna hämtades från Marks härads vapen och skytteln från textilindustrin. Färgerna är desamma som Västergötland har i sin vapensköld.
Vapnet upphörde att gälla för Kinna köping vid kommunsammanslagningen 1974.

Blasonering: En tre gånger delad sköld i guld och svart med tre svarta kulor i vart och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten.  

Skene köpings vapensköld
Arms of municipality (köping) Skene. Drawing by Per Andersson.v

Skene köpings vapen

Skene köping antog sitt vapen 1953.

Motivet är borgen Öresten och svärden symboliserar dess betydelse som försvarsanläggning. en gång var borgen en av Sveriges två tre största försvarsanläggningar

Blasonering: I fält av silver en på ett blått treberg stående röd borg med ett stolpvis ställt blått svärd mellan tornen.

 

Sätila vapensköld
Arms of municipality Sätila. Drawing by Per Andersson.

Sätila landskommuns vapen

Vapnet upphörde att gälla för Sätila landskommun (1952-70) vid kommunsammanslagningen 1971.

Vapnet fastställdes 1956

Blasonering: Vågskurestyckad av  silver, vari ett blått spinnrockshjul, och blått.

Läs mer i Per Anderssons ”Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863-1970”

Tävlingsbidrag som kom trea

Förslag till vapen för Essunga kommun

Förslag till vapen för Essunga kommun

När Essunga kommun hade en tävling om nytt kommunvapen skickade jag in det här. Det kom trea. 

Ska jag vara riktigt ärlig trodde jag inte på vinst för deras äldre logga var i stort sett ett vapen och det fanns ett förslag som just hade gjort loggan till ett vapen. Och det vann.

Men det här vapnet övertogs istället, med mitt mycket goda minne, av en hembygdsförening i Essunga.

Symboliken är självklart den mycket goda växtligheten uppe på Varaslätta, där havre under 1800-talets andra halva blev en stor exportvara – inte minst till Londons hästdroskor.

Vad betyder korsen i saxarna?

Jourhavande heraldiker

Coat of arms of the city of Borås, Sweden
Coat of arms of the city of Borås, Sweden

 

FRÅGA: För ca 2 år sen flyttade jag in i en lägenhet på Kungsgatan i Borås. Utanför vårt sovrumsfönster vajar den vackra stora Borås flaggan. Varje gång jag tittar ut så blir jag irriterad för att ingen kan svara mig på varför det är två kors på ullsaxarna och vad dom står för…?! Funderar även på varför korsen bara finns på vissa vapen/flaggor och inte andra.

Dagens fråga till Jourhavande heraldiker kommer från Borås.
Och som boråsare har jag själv funderat på just dessa kors som frågeställaren tar upp.

De förekommer inte i dagens officiella framställning av kommunvapnet, men de finns med i den teckning som dåvarande riksheraldikerämbetet gav till staden mellan 1930-53. Jag gissar att konstnären var Brits Grep, men kan inte säga det med säkerhet.

Korsen saknar betydelse

Korsen har ingen symbolik alls och har egentligen inget med stadsvapnet att göra heller. Det var den enskilda konstnären som fick för sig att rita in korsen i saxarna. Om det var av religiös nit eller för att hen (ev Brita Grep) gillade den kantiga symmetrin som kontrast till de rundade men spetsiga saxarna vet jag inte, men något med sköldens heraldiska framställning har det inte att göra.

Inte fel med detaljer

Det är alltså inte fel att som heraldisk konstnär lägga till små detaljer i en enskild framställning av en vapensköld, men dessa behöver/ska inte upprepas av andra och detaljerna får inte vara så stora att de får en symbolisk betydelse och blir ett bitecken. Jämför hur en krona ser ut i riksvapnet tre kronor. Här kan man välja att ha rena kronor eller ha dem smyckade med rubin och smaragd. Kronan kan även ha klöverbladsdekoration eller vara kantig.

Men man får inte lägga ett klöverblad intill kronan (=bitecken) eller ersätta en rubin med ett kors eller ullsax eftersom dessa symboler aldrig annars finns på kronor. Den i Sjuhärad så välkända, och med ullsaxar dekorerade, Toarpskronan räknas inte eftersom det är en ljusstake.

 

Missa inte Martin Sunnqvist

Den 18 februari föreläser Martin Sunnqvist om häradsvapen och sigill i Lund. Missa inte det.

Det här är verkligen en föreläsning som jag gärna skulle vilja lyssna till. Häradsvapen är en speciell företeelse som inte är så lätt att begripa sig på. Och till häradsvapen räknar jag även häradssigill samt för Dalarnas del sockensigill, eftersom Dalarna saknar härader.

Vissa häradsvapen är väldigt nyskapade (som de i Skaraborg), andra har en längre historia. På många håll gjorde man aldrig vapen utan bara sigill. Häradssigillen har ofta i modern  tid legat till grund för kommunvapen, som Grästorp och Mark.

20 cm och snön faller

Mullsjö kommunvapen
Arms for the municipality Mullsjö, Sweden. Wikipedia commons.

Snökaos i natt i Borås, mina hemtrakter. Det firar jag med några passande vapensköldar.

Nordhus vapensköld
The Nordhus coat of arms

 

Familjen Nordhus från Norge har en mer än talande vapensköld. Snyggt av Geir.

Men även svenska myndigheter är fyndiga ibland. Som naturvårdsverket och försvarets vinternenhet. Hur sommarenhetens vapen ser ut vet jag inte.

Naturvårdsverkets vapensköld
Naturvårdsverkets vapensköld, från Wikipedia commons

 

Försvarsmaktens Vinterenhets vapensköld,
Försvarsmaktens Vinterenhets vapensköld, från Wikipedia commons

 

Jag avslutar med musik. Snön faller och vi med den.

Engelska och svenska städer

Skillnaden mellan modern brittisk och nordisk heraldik är framför allt en: Stadsvapen

Nyskapade brittiska, framför allt engelska, stadsvapen från 1800 till idag är betydligt mer komplicerade än släktvapen från samma tid, men betydligt fler motiv inbakade i skölden. Det gäller inte minst vapen skapade efter kommunreformerna 1970.

I Norden och Sverige är det tvärtom. Här är offentliga vapen enklare än släktvapnen. det gäller både 1800-talets med flera motiv i sköldarna och nutida där få motiv snarare bildar grafiska motiv.

För mig är det inte antalet motiv som avgör om ett vapen är vackert eller bra heraldik. Nä, det är hur det är komponerat. Det finns många fantasilösa enkla vapen och många vackra men komplicerade.

Grafisk profil och heraldiska vapen

Jag läste precis Strängnäs grafiska profil eftersom de hade den goda smaken att citera mig (tack för det, sånt värmer).

Eftersom jag är artig så citerar jag tillbaka. Deras grafiska profil har jag inget emot som varumärkestext. Däremot har jag lite tankar om den från ett heraldiska perspektiv. Och här kommer citaten in för det är kul att bli citerad utan att man riktigt läser hela texten.

Strängnäs har i sin iver att vara korrekta noterat att heraldiken bygger på blasoneringen. Gott så. Men i samma kapitel klargör de att kommunvapnet ska återges på ett väldigt bestämt sätt. Alltså rakt motsatt mot vad de själva citerar.
Här någonstans funderar jag på varför man inte lägger till en extra mening om att kommunens vapen är evigt, MEN att kommunen i sin grafiska profil för myndighetsbrev och reklam under en kortare period om fem tio år har bestämt sig för att använda en viss tolkning av vapnet. Och att alla andra kan använda vapnet på det sätt som behagar dem.  Då lir allt rätt och riktigt.

Det heraldiska vapnets färger

Vårt heraldiska vapen ska alltid återges enligt exemplet nedan [bild]
Nedanstående färgblandningar används i vapnet. Använd alltid digitala original.
Vapen röd
PMS 185C
C0 M91 Y76 K0
R231 G0 B51
HEX #e70033
NCS S 1085-Y90R
Vapen gul
PMS 116C
C0 M16 Y100 K0
R255 G203 B0
HEX #ffcb00
NCS S 0570-Y10R
Vapen blå
PMS 300C
C100 M44 Y0 K0
R0 G99 B190
HEX #0063be
NCS S 2565-R80B

Principer för utformning av heraldiska vapen

Ett heraldiskt vapen ska vara tydligt och lätt att känna igen och definiera. En grundregel vid utformningen av vapnet är därför enkelhet. Om många symboler ingår i vapnet blir det otydligt. Mångfalden skymmer helheten och vanligen går vapnet – tvärt emot avsikten – inte att förstå utan  särskild förklaring. Text och bokstäver bör inte förekomma i ett
vapen.
Ett vapen kan utföras i flera varianter till exempel färg eller svart/vitt, med guld och silver ersatta av gul respektive vit färg samt med olika sköldformer, så länge vapenbeskrivningen följs. Det får emellertid inte förändras eller ersättas av annat vapen/emblem.
Det grundläggande för ett vapen är vapenbeskrivningen (blasoneringen), inte bilden. Den senare återger endast hur vapenbeskrivningen  uppfattats vid en viss tidpunkt.
(Ur TFG 010004, Försvarsmaktens heraldiska vapen)

Vapenbeskrivning (blasonering)

Ett vapen fastställs till sitt innehåll genom en vapenbeskrivning, även kallad blasonering. Verbet blasonera ”beskriva eller måla en vapensköld” är ett låneord från tyskan och franskan.
En särskild terminologi har utvecklats för att underlätta blasoneringen och göra den så noggrann och precis som möjligt. De olika återkommande märkena och olika kompositionsgreppen har alla sina specifika benämningar. 
En vapenbeskrivning utgår alltid från en tom sköldyta som lager för lager byggs på till dess att ett helt vapen är beskrivet.
(Ur Heraldiken i Sverige, Bäckmark/Wasling)

 

Eskilstuna – Lyssna på Klackenberg

Eskilstunas kommunvapen av Eskilstuna Kuriren.
Eskilstunas kommunvapen av Eskilstuna Kuriren.

Eskilstuna gör om sitt kommunvapen och tar bort färgerna. 
– Det är en onödig förenkling som går emot heraldikens idé om färg och form, säger statsheraldiker Henrik Klackenberg till Eskilstuna kuriren.
Jag kan inte annan är hålla med.

För att underlätta den grafiska kommunikationen väljer Eskilstuna kommun att ersätta dagens färgade vapen med en monokrom (svartvit) version. Det känns historielöst även om kommunvapnet ”… ska alltid användas av kommunfullmäktiges presidium vid mer högtidliga, exklusiva och ceremoniella sammanhang”.

Jag tycker att det är fel väg att gå. Kommunen säljer in sig bättre om de är tydliga med att de är en myndighet och inget annat. Det underlättar också vidare kontakt med medborgarna eftersom man visar hur förväntningarna ska vara. Är man kommun är man stelare än om man är företag – men man är också stabilare. Det illustreras väl av ett kommunvapen.

Sedan kan kommunen såklart ha under-varumärken för viss publik verksamhet (som den ungdomsverksamhet som nämns i artikeln).

Att som här hamna på ett mellanting gör ingen glad, så jag ger det hela fem år och sedan har samma personer som idag beslutat om ändring ändrat sig.

Skövdes nya logotyp är ett falskt vapen

Skövde kommuns nya logotyp
Skövde kommuns nya logotyp

Skövde gör ny heraldisk logotyp i heraldisk stil, men det är inte ett heraldiskt vapen.

Det hela skulle kunna vara ett heraldiskt vapen, men en fråga till kommunikatörerna i kommunen ger svaret att detta är en bild som är fast till sin form och inte heller ska ersätta kommunvapnet, bara komplettera detsamma. Det är en logotyp som endast ska användas i den grafiska kommunikationen, som visas av det kloka svaret från Eva Sandsjö Liljedahl.

Twitterinlägg från den 12 november 2015
Twitterinlägg från den 12 november 2015

Skövdes vapen och sankta Elin (Helena)

Skövde kommunvapen med sankta Elin.
Skövde kommunvapen med sankta Elin.

Skövdes vapensköld visar sankta Elin (Helena), en av medeltidens främsta helgon inom det dåvarande svenska riket. Med reformationen kom hon att fasas ut ur svenskt kyrkoliv men i heraldiken fick hon leva kvar i Skövdes stadsvapen.

Som vapensköld är motivet knappast unikt. Snarare tvärtom och det bgger mer på ett sigill än på ett vapensköldstänk. Därför var förnyelsen 1917 en heraldisk befrielse, och hade de då tänkt som vi gör idag så hade det kanske blivit ett vapen som ser ut som dagens logotyp. Man kan även jämföra med Stockholm stads sankt Erik, som visar ett huvud på precis samma sätt. Som heraldiker kan jag därför inte förfasa mig.

Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917
Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917

 

I det äldre kommunvapnet, som gällde fram till 1917, ser man Elins avhuggna finger, en kyrkobåge och en sköld med ett hjärta (som alltså inte är hennes helgonattribut). Det är härifrån hjärtat kommer som nu återigen finns i stadens logotyp.

Läs mer om Skövde kommunvapen och sankta Elin

Läs Skövde kommuns pressmeddelande här