Etikettarkiv: kommunvapen

Vackra rondeller

 

Rondell med vapensköld i centrum
En tysk rondellmunk

Om rondeller tycks det mycket. Här är en ovanligt lyckad från strax utanför Fürth i Bayern, Tyskland. 

Jag skulle, som gammal vägingenjör, kunna breda ut mig om rondellernas välsignelse för trafiksäkerheten och hur mycket de i regel underlättar trafiken och om hur omotiverat gnälliga många svenskar är när det kommer till detta ämne. Men det gör jag inte.

Istället tar jag upp det goda estetiska exemplet. Tyskarna är osedvanligt bra på att ta hand om sin heraldik. Nästan lika bra som vi svenskar och ibland bättre.

Den här rondellen har stadsvapnet på tre sidor i denna trevägskorsning. Ok för att en sån här rondell ställer till det ibland*, men det finns absolut tillfällen där den kan användas istället för den vanliga trista utsmyckningen man ser. Dessutom är det ju ett väldigt bra sätt att bygga kommunens varumärke.

  • Not. Ibland behöver man av trafiksäkerhetsskäl dels kunna se tvärs igenom rondellen, dels kunna köra över densamma utan att det ska vara som att köra in i en vägg. 

Vilka är de äldsta stadsvapnen i Sverige?

Kalmar stadsvapen 1247
Arms of the city of Kalmar, 13:th century

Sveriges offentliga heraldik går tillbaka till 1200-talet. Först ut var Kalmar följt av Skara. Sedan har det rullat på. 

Av Sveriges äldsta kommunvapen/stadsvapen finns de flesta kvar. Några har ändrat form flera gånger (främst Stockholm) men merparten är i grunden desamma. Bogesund är bytte visserligen namn till Ulricehamn på 1700-talet och då även vapenbild, men idén är densamma – namnets initial krönt.

Skara äldsta sigill
Skara äldsta sigill

1200-talet

Sveriges äldsta stadsvapen är alltså Kalmar och det är känt från 1247. Dagens vapen är ungefär detsamma även om klåfingriga och rätt varumärkesokunniga grafiker velat ändra på detsamma nu det senaste året.

Därefter kommer Skara och Stockholm som båda är kända från 1280-tal samt Linköping och  Söderköping från 1290-tal.

(Min gissning är att även Lödöse hade ett vapensigill under 1200-talet eftersom det var en betydande stad i kontakt med kontinenten, men det kan inte bevisas)

1300-talet

Under 1300-talet blir både städerna och deras sigill vanligare. Dessa är de som vi känner till.

Västerås 1307  
Sigtuna 1311
Skänninge 1310-
Helsingborg 1310-
Enköping 1320-
Arboga 1330-
Örebro 1331
Visby 1340-
 Lund 1350-
 Norrköping 1367
 Lödöse 1374  Lödöse kommuns vapen numera Lilla Edets kommunvapen
 Jönköping 1370-
 Köping 1378
 Trosa 1383
Södertälje 1386
 Laholm 1300-tal
 Torshälla 1300-tal
 Uppsala 1300-tal
 Ystad 1300-tal

 

1400-tal

Under 1400-talet och tidigt 1500-tallutökades antalet stadsvapen. Förutom Malmö tycks inget ha fått ett vapenbrev, men eftersom vapenbrev fanns kan vi anta att det ändå gavs på flera håll.

Landskrona 1410-
Vadstena 1410-
Malmö 1437
Eksjö 1439
Falköping 1440-
Trelleborg 1471
Ulricehamn (Bogesund) 1480-
Lidköping 1505
Staffanstorp 1524
Skövde 1400-tal
Växjö 1400-tal
Sölvesborg 1535 (senast)
 Varberg 1536 (senast)

 

Älvdalen gör mer än rätt – om kommunvapen

Logga för Älvdalen, med kommunvapnet

Från Dalarna kommer glädjande nyheter. Älvdalen återtar sitt kommunvapen. 

Tydligen införde Älvdalen kommun 2006 en logga som kompletterar vapnet. Den syns på bilden här ovan. Nu väljer kommunen alltså att ersätta denna logga med dels ett grafiskt element, dels kommunvapnet.

Vapnet blev formellt antaget för kommunen 1991, så det är inte heller gammalt. Ändå är det här en bra lärdom för kommuner. Loggor, hur fräcka den än är, har alltid en kort livslängd. Vapensköldar lever mycket lägre.

Därför är det bra att både ha ett kommunvapen för mer formella och högtidliga sammanhang, eller som dekoration på exempelvis byggnader, och kompletterar det med ett grafiskt element. Just som Älvdalen nu gör. Det gör det möjligt att presentera kommunen på ett bra sätt i många sammanhang där en vapensköld är olämplig av olika skäl.

logga
Förslag till grafiskt element för Älvdalen

Läs mer på Dalademokraten 16 maj 2017

PS. Texten nertill på dagens logga är Älvdalen kommun på samiska. 

 

Borlänge gör rätt – om kommunvapnet

 

Logga får Borlänge kommun med den nya loggan från 2017

Borlänge tar fram en ny logotyp för kommunen och sociala medier går bananas. Fast det sista handlar denna gång mer om politik än heraldik. 

Den nya loggan är en renritning av den gamla och gör sig därför bra som en logotyp. Den kan till och med med fördel jämras med äldre tiders stadssigill, som  var röda (eller vilken färg lacket nu hade) eller dess stämplar som var svartvita.

Vad man inte kan göra, men som samtliga upprörda på vissa Facebook-sidor gör, är att kalla det hela ett nytt vapen. För det är det inte. Borlänge gör rätt på alla punkter. Möjligen skulle man kunna ha synpunkter på det estetiska (det har jag inte) men då får man också finna sig i att andra säger att man själv saknar både snille och smak.

Visst finns det många kommuner som i heraldiskt oförstånd för om sina vapen till något annat, som Mölndal och Kalmar. Dessa ska få heraldisk kritik för detta. Men heraldisk kritik ska inte ges bara för att man tycker illa om hur det nya vapnet är tecknat eller vad det kostat att ta fram den nya bilden. Då gör vi heraldiker bara heraldiken en björntjänst.

Borlänge kommunvapen

 

PS. Är man petig kan man säga att den svartvita versionen är heraldiskt fel eftersom yxan och järnmärket där är fylld (=svart) medan strömmen inte är det fast de borde vara svarta alla tre eller endast ha linjekonturer. 

Råd till dig som ska göra ett kommunvapen

Tre nyskapade norska kommunvapen för Hoböl Tysfjord och Vinje.
Tre nyskapade norska kommunvapen för Hoböl Tysfjord och Vinje.

 

Från Norge kommer råd till dig som ska göra ett kommunvapen, eller får för dig att förändra ett befintligt (varför är oklart eftersom det strider mot all känd varumärkesvetenskap, men det förekommer).

Råden har jag fått från Hans Cappelen som jag därför citerar i sin helhet (eller så kan man säga att jag snor/lånar texten). Och jag gör det för att det är bra råd och för att jag inte vill förvanska Cappelens tankar. Sedan kanske jag personligen har några synpunkter på råden – men de är av rent akademisk-heraldisk art så det kan jag ta i ett annat forum.

GODE RÅD OM NYE KOMMUNEVÅPEN

Vi har i Norge hatt mye strengere krav til nye kommunevåpen, gjennom de siste 80-90 årene, enn det de har hatt i mange andre land. Våre våpen er til gjengjeld lettere å kjenne igjen, siden de har bare få farger og figurer i seg. Det kan vi se daglig på veiskilt og kommunale bygg, i annonser, i aviser og på nettet. Norske kommunevåpen skiller seg fra slike våpen i bl. a. Storbritannia og Canada.

Skal vi fortsette med det? Spørsmålet er blitt særlig aktuelt nå når vi slår sammen kommuner og får nye kommunevåpen. Rundt om i landet er det en del folk som gjerne vil sette sammen en rekke farger og figurer i hvert enkelt våpen. De ønsker å ha mye symbolikk, fortellinger og fantasi som et uttrykk for den kommunen som de bor i. Noen vil helst ha en kombinasjon av dyreliv, landskap, næringsveier og lokalhistorie inn i et og samme kommunevåpen.

Jeg vil advare mot det. Grunnen er først og fremst at jeg ser på kommunevåpenet som et kjennetegn for kommunens administrasjon og myndighet. Derfor mener jeg at det ikke er symbolikken som er det viktigste i et kommunevåpen. Det viktigste er at våpenet er lett å kjenne igjen og at det skiller seg ut i strømmen av logoer, varemerker, klubbmerker, symboler, reklamefigurer og alle de andre bildene som vi møter hver dag.

Å gjøre et våpen enkelt er også å knytte oss til en tradisjon med røtter hundrevis av år tilbake i tiden.

Et våpen blir normalt gjengitt på et skjold og skjoldmerkene ble i riddertiden systematisert til det vi kaller heraldikk. For riddere med skjold, i kampens hete, var det viktig å ha enkle våpenmerker som de raskt kunne kjenne igjen. Senere ble våpnene mye mer kompliserte, men kravet om enkelhet vendte vi i Norge tilbake til på 1930-tallet. Siden den gang har vi skapt de fleste av de kommunevåpnene som vi har hos oss i dag.

Hvordan bør nye kommunevåpen være? Da svarer jeg med noen råd.

 

Råd nr 1: Våpenet bør være lett å kjenne igjen i fart, på avstand og i lite format.

Råd nr 2: Våpenet bør helst ha bare to farger og en figur som eventuelt kan være gjentatt. Enda flere farger og figurer bør bare brukes dersom mitt råd nr 1 samtidig også blir fulgt.

Råd nr 3: Fargene bør velges blant metallene gull (gult) eller sølv (hvitt), kombinert med fargene rødt, blått, svart, grønt eller purpur, eventuelt med stiliserte pelsverk (hermelin eller gråverk).

Råd nr 4: Figurene bør være generelle og ikke avbilde bestemte ting, personer, landskap e.l.

Råd nr 5: Fargene og figurene bør være politisk og sosialt nøytrale, slik at de kan brukes fast og varig. Figurene bør derfor heller ikke være for tidsbundne eller motebetonte.

Råd nr 6: Fargene bør gjengis rene og klare uten nyanser og sjatteringer.

Råd nr 7: Figurene bør være stiliserte og forenklede, uten unødvendige detaljer.

Råd nr 8: Våpenet bør ikke være lett å forveksle med allerede eksisterende våpen eller andre tilsvarende kjennetegn.

Råd nr 9: Våpenet bør kunne beskrives i det heraldiske fagspråket, blasonering. Dette for at innholdet i våpenet skal være fastsatt som en beskrivelse, mens avbildningene kan variere.

Råd nr 10: Før våpenet blir fastsatt av kommunestyre eller fylkesting, bør det bli innhentet en vurdering fra en heraldisk kyndig person.

 

Tidens lexikon visar tidens gång

Svenska kommunvapen ur Tidens lexikon
Arms for Swedish cities and municipalities, made in the 1920:ies.

Se här en vacker sammanställning över svenska stadsvapen. Från Tidens lexikon, 1920-talet tror jag.

I stort sett alla svenska städer hade ett heraldiskt vapen vid den här tiden, men det var ovanligt bland municipalsamhällen.

Men alla städer var inte nöjda med sina vapen. Några har bytt ut sitt, som Gävle och Skellefteå. Andra har ändrat i det, som Borås (saxarna har bytt plats/vänt på sig). Ytterligare några har nog ändrats genom kommunsammanslagningar, som Motala och Åmål. Fast i Åmåls fall var vapnet så gräsligt att det kan ha varit rent estetiska skäl till bytet.

Och nu blev det hett i Kalmar

Tidningsurklipp som visar heraldisk debatt i Kalmar
Heraldisk debatt i Kalmar

Och nu blev det hett i Kalmar. 
Ännu en heraldisk debatt seglade nu i veckan, i Kalmar. Den här gången är det dock inte lika illa som i Sölvesborg.

I Kalmar har alltså en reklambyrå gjort ett förslag till en grafisk profil och då fräschat upp kommunvapnet. På köpet har man ovetandes också gjort om vapnet, även om man friskt från kommunalt håll hävdar att det är ett och samma.
Nej Kalmar, det är faktiskt två olika vapen, om än snarlika. Att säga något annat är bara dumt. Ibland vet experterna faktiskt bäst och experterna här är heraldikerna, inte reklambyrån (aka kommunikationsbyrå eller något annat trendigt). Jag tycker att varje reklambyrå som vill förändra en kommuns varumärke i dess fulla betydelse först ska fundera på om de skulle komma på att göra detsamma om de fick in Coca Cola på sin kundlista. Eftersom svaret i det senare alltid är nej bör man även i andra sammanhang vara mycket försiktig med att ändra varumärken, och jag menar i ordets fulla mening, vilket reklamare sällan gör – trots att de påstår motsatsen.

Svenska Heraldiska Föreningen har genom sin kommunikationsansvarige skrivit ett bra svarsbrev till Kalmar kommun som också fått genomslag i media. Liksom föreningens brev till Sölvesborg fick genomslag därstädes.
Det är en bra insats av en förening. Ännu bättre är det att inte kräva bot och bättring utan att erbjuda heraldisk assistans inom ramen för de behov kommunen har.

Därmed sagt att det inte är fel att göra om vapnet och få det att funka  i en modern grafisk kontext. Det är ju något jag gör själv med jämna mellanrum.

Läs hela artikeln i Barometern

 

Appen som håller koll på våra symboler

Appen Svenska symboler från statsheraldikern
Appen Svenska symboler från statsheraldikern

Heraldiken är inte så omodern som man kan tro. Vi har till exempel en app om de svenska nationalsymbolerna.

Det är nu över ett år sedan som  statsheraldikerns app lanserades och sedan dess har den uppdaterats med mer material..

Hade brister men mycket bättre nu

När appen kom recenserade jag den för Vapenbildens läsare. Då var jag kritisk till den teoretiska delen och det är en kritik som jag håller fast vid. Se citat nedan. Den hade också lite för få bilder men det är nu betydligt bättre.

Men – jag vill ge statsheraldikern en eloge för den justering som de  gjort i sin text om purpur. Där sått det nu, helt korrekt om purpur att: ”en ingår i vapenmanteln för Stora riksvapnet men används inte annars i den OFFENTLIGA (mina versaler) heraldiken. För vi måste skilja på vad som är allmän heraldisk tradition och vad som är tradition inom den offentliga heraldiken.

Citat ut Vapenbilden

Så här skrev jag i min recension:
Men, det finns några allvarliga men som överskuggar innehållet. Först måste det sägas att statsheraldikern är en myndighet och som sådan måste kvaliteten stå i fokus. Enskilda tjänstemäns egna åsikter ska inte lysa igenom i de handlingar som ges ut av en myndighet.

Så har dock skett här. I stället för att vila på forskningen har statsheraldikern valt att tolka heraldiken i några omtvistade frågor och han väljer att frångå det historiskt belagda för att i ställer presentera en alternativ teori.

Ett exempel på det är beskrivningen av heraldikens tinkturer. Här utelämnas purpur helt trots att det är en färg som förekommit i heraldiken allt sedan heraldikens första sekel.

Om appen nöjt sig med att säga att purpur inte används inom offentlig svensk heraldik hade informationen varit korrekt, men nu fastställs åter en felaktig uppgift. …

Men trots denna kritik kring enskilda detaljer så vill jag med kraft säga att den här appen är en väldigt bra sak från statsheraldikern med kollegor.

Appen kan laddas ner i App Store och Google Play under namnet: Sveriges symboler.

 

När vände sig Göteborg?

Jourhavande heraldiker

Göteborgs stadsvapen av Emmeli Malmqvist
Göteborgs stadsvapen av Emmeli Malmqvist

Hej!
På de gamla (tidigt 1900-tal) gjutjärnslyktstolparna i Göteborg så finns stadens lejon på stolpfoten, men lejonet tittar bakåt över axeln och inte som i dag framåt över skölden. På Göteborgs webb hittar jag inget om när eller varför man ändrat huvudet. Det var ju rätt unikt för svenska stadsvapen med huvudet över axeln. Det verkar som om alla andra i trakten följt staden och moderniserat sina lejon, tex IFK Göteborg. Den enda jag hittar som idag använder gamla vapnet är studentkåren vid Handelshögskolan i Göteborg där deras fanstång pryds av ett gyllene äldre stadsvapen. Vet jourhavande heraldiker månne mer om denna historia?

Jourhavande heraldiker svarar snabbt, och inte helt genomarbetat men lovar att en uppföljning kommer att komma.

Hej
Nu är jag inte helt med på hur lejonet ser ut på lyktstolparna, vilket är lite pinsamt eftersom jag bott 10 år i gbg. Men strunt i det. Istället till frågan.

Göteborgs stads vapen har varit ”fel” från första stund. Redan 1621 lyckades man beskriva vapnet på ett sätt och teckna det på två andra vilket förvirrade allt och alla. Temat har visserligen alltid varit detsamma men en version av folkungalejonet,

Men på 1930-talet hände något. Det då synnerligen aktiva och försigkomna Riksheraldikerämbetet (som varken förr eller senare varit lika inspirerande för omvärlden) tog tag i frågan på allvar och hade under några år brevväxling med staden. Detta ärende engagerade även pressen så det lär ha stått mycket i tidningarna då. Allt slutade 22 mars 1935 med att man en gång för alla genom en kompromiss mellan olika viljor (som det lätt blir inom heraldiken – mycket känslor inblandade) fastslog vapnet utseende till det nuvarande.

Allt finns beskrivit i ”Meddelanden från Riksheraldikerämbetet VI” 1937, sidorna 24-33 (dock med undermåligt bildmaterial, men det var ju 30-tal så resurserna fanns inte)

Sedan 1935 har man tecknat vapnet i några olika versioner som heraldiskt alla är identiska och sakta men säkert har denna kunskap nått ut till göteborgarna samtidigt som äldre versioner glömts bort.

Fanstänger är ett speciellt kapitel, för de ändrar man aldrig. De kan möjligen ersättas men då bevaras den andra på bästa sätt.

Hoppas det var ett gott svar på din fråga.

Hälsar Jourhavande heraldiker

Göteborgs stadsvapen i kurbitstolkning av Emmeli Malmqvist
Göteborgs stadsvapen i kurbitstolkning av Emmeli Malmqvist

 

Järn och koppar i kommunvapen

Sveriges rikedom byggdes på metall. Inte konstigt då att så många kommuner har järn- och kopparmärket i sina vapen.

Dessa metall-märken finns förstås i de områden som har präglats av metallindustrin, antingen genom gruvor eller som bearbetare av metallen, som stålverk och gjuteriet.

De märken som syns här nedan, som alla är gjorda av Lokal Profil och för det är jag tacksam.

Arms of Avesta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Avesta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Borläng. Creative commons: Lokal profil
Arms of Borläng. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Boxholm. Creative commons: Lokal profil
Arms of Boxholm. Creative commons: Lokal profil

Boxholms vapen innehåller grevarna Stenbocks vapen.

Arms of Degerfors. Creative commons: Lokal profil
Arms of Degerfors. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Falun. Creative commons: Lokal profil
Arms of Falun. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Fagersta. Creative commons: Lokal profil
Arms of Fagersta. Creative commons: Lokal profil

Fagersta vapen. Övre delen visar det bevingade hjulet, symbolen för järnvägstrafik.

Arms of Finspång. Creative commons: Lokal profil
Arms of Finspång. Creative commons: Lokal profil

Finnspngs vapen innehåller grevarna de Geers vapen i det nedre fältet.

Arms of Hällefors. Creative commons: Lokal profil
Arms of Hällefors. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Karlskoga. Creative commons: Lokal profil
Arms of Karlskoga. Creative commons: Lokal profil

Inom Karlskoga fanns ingen gruva men väl metallindustri, bland annat kanontillverkning.

Arms of Laxå. Creative commons: Lokal profil
Arms of Laxå. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Ljusnarsberg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Ljusnarsberg. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Norborg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Norborg. Creative commons: Lokal profil

Norborgs vapen. Det nedre fältet är en version av Engelbrekt Engelbrektssons vapen, vars sigill visar samma uppställning av halva liljor.

Arms of Vansbro. Creative commons: Lokal profil
Arms of Vansbro. Creative commons: Lokal profil

 

Arms of Åtvidaberg. Creative commons: Lokal profil
Arms of Åtvidaberg. Creative commons: Lokal profil