Etikettarkiv: kommunvapen

Uppsala, biskopar och amerikanska prinsessor

Heraldiken debatteras som aldrig förr. Det är superkul. 

Svenska heraldiska föreningen är intensiteten hög när det gäller Uppsala nya logga/kommunvapen samt nya vapnet för nya biskop i Visby stift, Thomas Petersson.
Gå gärna in där och titta på vad som sägs och tycks. Det är riktigt kul att se alla kloka inlägg. Även jag lär mig massor.

Internationellt är det förstås prinsbröllopet i Storbritannien som drar till sig störst intresse, framför allt Megan Merkels vapen.

Först gällde det om hon skulle få alternativt inte få ett vapen. Det var en ovanligt dum fråga eftersom det var självklart. Man kan inte ha en kunglighet som saknar ett vapen, inte ens om hon är amerikan. Det vore politiskt självmord. Hon fick ett vapen.

Sedan var det om hon eller hennes pappa skulle få vapnet. Hennes pappa eftersom hon ju bara är kvinna. Hade det varit tvärtom hade ingen debattör detta nådens år 2018 kommit på att föreslå att pappan skulle få ett vapen som sonen kunde få inför stundande bröllop med sin prinsessa. Eftersom pappan av förklarlig skäl inte ens var bjuden på bröllopet och att det nog är än mer besvärlighet inom den familjen än passen publicerat kändes det världsfrånvänt att tro att en modern familj (som detta par trots allt är) skulle göra en sån omväg när hon dessutom är en selfmade-woman. Hin fick vapnet.

Av detta kan man lära sig en hel del varav det viktigaste är att heraldiken aldrig är fri från sin omvärld.

 

Uppsala goes Linköping

Jourhavande heraldiker

Uppsala nya logga, 2018

Tänka sig. Igår skrev jag om vikten att vara tydlig i sin kommunikation och idag får jag tipset att Uppsala kommun byter logga (vapensköld) och tar Linköpings. Månne är det för att hitta en ny kundgrupp?

Det var med stor munterhet som jag läste Uppsala kommuns pressmeddelande och Uppsala nya tidnings artikel om Uppsalas nya logga. Eller vapensköld, som det ändå är, om än taffligt utfört.*

Artikeln först

Här har journalisten Johan Kihlander hittat en expert som ger sin syn på den nya vapenskölden. För en varumärkesstrateg är det fascinerande att läsa att någon i reklambranschen kan tycka att ett lejonhuvud en face ”Den är mer homogen, har en tydlig idé och ett lugn” till skillnad från ett lejon i profil.
Jag förundras även över citatet: ”En logotyp, och i synnerhet från en kommun, ska vara enkel och kunna fungera i många olika sammanhang.”
Även här är det lärorikt för en som mig att lära sig att ett lejon inom en sköld inte är enkel och inte fungerar i så många olika sammanhang. Tänk på det kära britter, danskar, norrmän, holländare, belgare och alla ni andra som har ett helt lejon istället för ett lejonhuvud.

Uppsala gamla logga, 1986

Kommunen då

Här är det stadsdirektören som uttalar sig om kommunens nya logga genom de snart lika berömda som unika orden:
– Nu har vi tagit fram en ny, modern visuella identiteten som gör att all kommunikation från Uppsala kommun blir enkel att känna igen, oavsett vilken verksamhet som är avsändare. Det kommer stärka och effektivisera kommunens kommunikation och underlätta för kommuninvånarna, säger stadsdirektör Joachim Danielsson.

Eftersom jag till yrket är kommunal kommunikatör är den här naiviteten lite rörande. Som att man inte snart kommer att inse att att kommunens badhus, sommarkollo, ungdomsgårdar och museer behöver helt andra loggor än den som används för kommunen centralt. Och hur ska man göra med kommunens alla bolag? Nä, tänkte vl det

Sedan har vi det här med valet av motiv. Uppsala ska nu ta tillbaka sitt kommunvapen för att använda det i ceremoniella sammanhang. Bra där! Att man sedan tolka det som att vapnet (enligt pressmeddelandet) skapades 1943 må vara hänt. Vi ska kanske inte räkna med att lärdomen från universitetet smittar av sig så lätt.

Linköpings logtyp, stadsvapnet utan sköld.

Men att man sedan som logga väljer den bild som Linköping stad har använt sedan 1300-talet är mer förvånande. Fast 1300-talet är ju inte så långt borta så jag förstår att nyheten inte hunnit fram till Svealand än.

Det är sällan jag ser ett företag komma på idén att sno ett annat företags logotyp. Det riskera bara att ge dålig publicitet och i värsta fall tvingas man ändra i alla fall. När det kommer till kommuner kan man tycka att man som kommun bör ha lite koll på sina kollegor runt om i Sverige. Kanske vet man inte hur alla kommunvapen ser ut, men det är inte så svårt att ta reda på. Speciellt inte när man i sitt eget pressmeddelande faktiskt länkar till den bästa sidan på hela nätet i frågan – Wikipedias sida om svenska kommunvapen.

Reklambyrån till sist

Och här kommer en öppen fråga till reklambyrån Identity Works som borde vapnet.
Gör ni alltid så dålig research att ni föreslår era kunder en logotyp som i allt väsentligt är identiskt med den logotyp som en ”konkurrent” har, när ni har möjligheten att bygga den nya grafiska uttrycket av vapnet på en helt unik sköld med lång historia?

Jag måste säga att det är något jag tror jag aldrig har sett tidigare. Skulle jag vara en annan av era kunder så skulle jag nog börja fundera på om det är något ni sålt till mig som också är taget från en annan i branschen. Kanske är det inte så, men fåret till tvivlet har såtts.

Uppsala stads vapen. Bild: Wikipedia
Linköpings stads vapen. Bild: Wikipedia

 

* Som heraldiker har man ett val. Antingen förfasar man sig eller så får man roa sig över reklamtecknares fåfänga försök att skyla över sina bilders bristfällighet med att kalla dem logotyper när de i allt väsentligt (färgval, stilisering, motivval och rent utav varumärkestänkande) gör ett heraldiskt vapen. Men utan finess. Jag väljer gärna det senare och eftersom reklamen här spelar på bortaplan så får de finna sig att de blir bedömda istället för att bedöma. 

Dessutom vet jag att reklambyråer inte vill kalla sig reklambyråer  längre. Hellre kommunikationsbyrå eller varumärkesbyrå … men …

Tvillingstäderna Nyens och Göteborgs gemensamma vapen

Göteborgs stadsvapen av Emmeli Malmqvist
Göteborgs stadsvapen av Emmeli Malmqvist

Varför är lejonet i Göteborgs vapen vänt åt sinister?
Frågan har ställts bland heraldiker under lång tid.
Svaret kanske finns på andra sidan det dåtida svenska riket.

1621 grundades staden Göteborg som en fästning på Sveriges västkust. I privilegiebrevet gavs staden ett lejon som är en variant av folkungavapnet men sinistervänt och med en sköld i höger tass. Det har länge diskuterats varför lejonet är vänt så här, flyende som om att det vänder ryggen åt fienden i väster.

Men kanske blir det hela mer begripligt om vi lämnar dagens världsbild och ser till hur Sverige såg ut 1621 och vad som samtidigt hände på andra håll. Främst tänker jag då på rikets östra sida.

Staden Nyens vapen från 1621

Nyen – En stad i öster

1638 grundades även en stad på östra sidan av riket intill militärförläggningen Nyensskans som byggdes 1611. Nyen blev dess namn men staden är numera mer känd under namnet St Peterburg/Leningrad. Eftersom staden aldrig blev en del av det svenska riket utan bara en del av det svenska väldet – bland annat gällde inte svenska rikets lag i Ingermanland – innan staden föll i ryssarnas händer och flyttades en aning till sin nuvarande plats kom detta stadsvapen inte att förekomma i vapenrullor. Det är därför nästan helt bortglömt
(det är bara paret Jakob Jakobsson och Anna Guttorp som vad jag sett nämnt detta sigill på nätet).

Stadsprivilegiet för denna stad kom till nästan 20 år efter Göteborg men eftersom stadens placering hade nämnts redan av Gustav II Adolf kring 1620 tror jag att vi bör anta att det funnits en  förberedd mapp på statskansliet med allt väsentligt rörande den blivande staden. Även ett sigill.

För tillsammans är dessa två städer – Göteborg och Nyen – Svea rikes sköldhållare och bäraren av landet Tre kronor.

 

 

Vackra rondeller

 

Rondell med vapensköld i centrum
En tysk rondellmunk

Om rondeller tycks det mycket. Här är en ovanligt lyckad från strax utanför Fürth i Bayern, Tyskland. 

Jag skulle, som gammal vägingenjör, kunna breda ut mig om rondellernas välsignelse för trafiksäkerheten och hur mycket de i regel underlättar trafiken och om hur omotiverat gnälliga många svenskar är när det kommer till detta ämne. Men det gör jag inte.

Istället tar jag upp det goda estetiska exemplet. Tyskarna är osedvanligt bra på att ta hand om sin heraldik. Nästan lika bra som vi svenskar och ibland bättre.

Den här rondellen har stadsvapnet på tre sidor i denna trevägskorsning. Ok för att en sån här rondell ställer till det ibland*, men det finns absolut tillfällen där den kan användas istället för den vanliga trista utsmyckningen man ser. Dessutom är det ju ett väldigt bra sätt att bygga kommunens varumärke.

  • Not. Ibland behöver man av trafiksäkerhetsskäl dels kunna se tvärs igenom rondellen, dels kunna köra över densamma utan att det ska vara som att köra in i en vägg. 

Vilka är de äldsta stadsvapnen i Sverige?

Kalmar stadsvapen 1247
Arms of the city of Kalmar, 13:th century

Sveriges offentliga heraldik går tillbaka till 1200-talet. Först ut var Kalmar följt av Skara. Sedan har det rullat på. 

Av Sveriges äldsta kommunvapen/stadsvapen finns de flesta kvar. Några har ändrat form flera gånger (främst Stockholm) men merparten är i grunden desamma. Bogesund är bytte visserligen namn till Ulricehamn på 1700-talet och då även vapenbild, men idén är densamma – namnets initial krönt.

Skara äldsta sigill
Skara äldsta sigill

1200-talet

Sveriges äldsta stadsvapen är alltså Kalmar och det är känt från 1247. Dagens vapen är ungefär detsamma även om klåfingriga och rätt varumärkesokunniga grafiker velat ändra på detsamma nu det senaste året.

Därefter kommer Skara och Stockholm som båda är kända från 1280-tal samt Linköping och  Söderköping från 1290-tal.

(Min gissning är att även Lödöse hade ett vapensigill under 1200-talet eftersom det var en betydande stad i kontakt med kontinenten, men det kan inte bevisas)

1300-talet

Under 1300-talet blir både städerna och deras sigill vanligare. Dessa är de som vi känner till.

Västerås 1307  
Sigtuna 1311
Skänninge 1310-
Helsingborg 1310-
Enköping 1320-
Arboga 1330-
Örebro 1331
Visby 1340-
 Lund 1350-
 Norrköping 1367
 Lödöse 1374  Lödöse kommuns vapen numera Lilla Edets kommunvapen
 Jönköping 1370-
 Köping 1378
 Trosa 1383
Södertälje 1386
 Laholm 1300-tal
 Torshälla 1300-tal
 Uppsala 1300-tal
 Ystad 1300-tal

 

1400-tal

Under 1400-talet och tidigt 1500-tallutökades antalet stadsvapen. Förutom Malmö tycks inget ha fått ett vapenbrev, men eftersom vapenbrev fanns kan vi anta att det ändå gavs på flera håll.

Landskrona 1410-
Vadstena 1410-
Malmö 1437
Eksjö 1439
Falköping 1440-
Trelleborg 1471
Ulricehamn (Bogesund) 1480-
Lidköping 1505
Staffanstorp 1524
Skövde 1400-tal
Växjö 1400-tal
Sölvesborg 1535 (senast)
 Varberg 1536 (senast)

 

Älvdalen gör mer än rätt – om kommunvapen

Logga för Älvdalen, med kommunvapnet

Från Dalarna kommer glädjande nyheter. Älvdalen återtar sitt kommunvapen. 

Tydligen införde Älvdalen kommun 2006 en logga som kompletterar vapnet. Den syns på bilden här ovan. Nu väljer kommunen alltså att ersätta denna logga med dels ett grafiskt element, dels kommunvapnet.

Vapnet blev formellt antaget för kommunen 1991, så det är inte heller gammalt. Ändå är det här en bra lärdom för kommuner. Loggor, hur fräcka den än är, har alltid en kort livslängd. Vapensköldar lever mycket lägre.

Därför är det bra att både ha ett kommunvapen för mer formella och högtidliga sammanhang, eller som dekoration på exempelvis byggnader, och kompletterar det med ett grafiskt element. Just som Älvdalen nu gör. Det gör det möjligt att presentera kommunen på ett bra sätt i många sammanhang där en vapensköld är olämplig av olika skäl.

logga
Förslag till grafiskt element för Älvdalen

Läs mer på Dalademokraten 16 maj 2017

PS. Texten nertill på dagens logga är Älvdalen kommun på samiska. 

 

Borlänge gör rätt – om kommunvapnet

 

Logga får Borlänge kommun med den nya loggan från 2017

Borlänge tar fram en ny logotyp för kommunen och sociala medier går bananas. Fast det sista handlar denna gång mer om politik än heraldik. 

Den nya loggan är en renritning av den gamla och gör sig därför bra som en logotyp. Den kan till och med med fördel jämras med äldre tiders stadssigill, som  var röda (eller vilken färg lacket nu hade) eller dess stämplar som var svartvita.

Vad man inte kan göra, men som samtliga upprörda på vissa Facebook-sidor gör, är att kalla det hela ett nytt vapen. För det är det inte. Borlänge gör rätt på alla punkter. Möjligen skulle man kunna ha synpunkter på det estetiska (det har jag inte) men då får man också finna sig i att andra säger att man själv saknar både snille och smak.

Visst finns det många kommuner som i heraldiskt oförstånd för om sina vapen till något annat, som Mölndal och Kalmar. Dessa ska få heraldisk kritik för detta. Men heraldisk kritik ska inte ges bara för att man tycker illa om hur det nya vapnet är tecknat eller vad det kostat att ta fram den nya bilden. Då gör vi heraldiker bara heraldiken en björntjänst.

Borlänge kommunvapen

 

PS. Är man petig kan man säga att den svartvita versionen är heraldiskt fel eftersom yxan och järnmärket där är fylld (=svart) medan strömmen inte är det fast de borde vara svarta alla tre eller endast ha linjekonturer. 

Råd till dig som ska göra ett kommunvapen

Tre nyskapade norska kommunvapen för Hoböl Tysfjord och Vinje.
Tre nyskapade norska kommunvapen för Hoböl Tysfjord och Vinje.

 

Från Norge kommer råd till dig som ska göra ett kommunvapen, eller får för dig att förändra ett befintligt (varför är oklart eftersom det strider mot all känd varumärkesvetenskap, men det förekommer).

Råden har jag fått från Hans Cappelen som jag därför citerar i sin helhet (eller så kan man säga att jag snor/lånar texten). Och jag gör det för att det är bra råd och för att jag inte vill förvanska Cappelens tankar. Sedan kanske jag personligen har några synpunkter på råden – men de är av rent akademisk-heraldisk art så det kan jag ta i ett annat forum.

GODE RÅD OM NYE KOMMUNEVÅPEN

Vi har i Norge hatt mye strengere krav til nye kommunevåpen, gjennom de siste 80-90 årene, enn det de har hatt i mange andre land. Våre våpen er til gjengjeld lettere å kjenne igjen, siden de har bare få farger og figurer i seg. Det kan vi se daglig på veiskilt og kommunale bygg, i annonser, i aviser og på nettet. Norske kommunevåpen skiller seg fra slike våpen i bl. a. Storbritannia og Canada.

Skal vi fortsette med det? Spørsmålet er blitt særlig aktuelt nå når vi slår sammen kommuner og får nye kommunevåpen. Rundt om i landet er det en del folk som gjerne vil sette sammen en rekke farger og figurer i hvert enkelt våpen. De ønsker å ha mye symbolikk, fortellinger og fantasi som et uttrykk for den kommunen som de bor i. Noen vil helst ha en kombinasjon av dyreliv, landskap, næringsveier og lokalhistorie inn i et og samme kommunevåpen.

Jeg vil advare mot det. Grunnen er først og fremst at jeg ser på kommunevåpenet som et kjennetegn for kommunens administrasjon og myndighet. Derfor mener jeg at det ikke er symbolikken som er det viktigste i et kommunevåpen. Det viktigste er at våpenet er lett å kjenne igjen og at det skiller seg ut i strømmen av logoer, varemerker, klubbmerker, symboler, reklamefigurer og alle de andre bildene som vi møter hver dag.

Å gjøre et våpen enkelt er også å knytte oss til en tradisjon med røtter hundrevis av år tilbake i tiden.

Et våpen blir normalt gjengitt på et skjold og skjoldmerkene ble i riddertiden systematisert til det vi kaller heraldikk. For riddere med skjold, i kampens hete, var det viktig å ha enkle våpenmerker som de raskt kunne kjenne igjen. Senere ble våpnene mye mer kompliserte, men kravet om enkelhet vendte vi i Norge tilbake til på 1930-tallet. Siden den gang har vi skapt de fleste av de kommunevåpnene som vi har hos oss i dag.

Hvordan bør nye kommunevåpen være? Da svarer jeg med noen råd.

 

Råd nr 1: Våpenet bør være lett å kjenne igjen i fart, på avstand og i lite format.

Råd nr 2: Våpenet bør helst ha bare to farger og en figur som eventuelt kan være gjentatt. Enda flere farger og figurer bør bare brukes dersom mitt råd nr 1 samtidig også blir fulgt.

Råd nr 3: Fargene bør velges blant metallene gull (gult) eller sølv (hvitt), kombinert med fargene rødt, blått, svart, grønt eller purpur, eventuelt med stiliserte pelsverk (hermelin eller gråverk).

Råd nr 4: Figurene bør være generelle og ikke avbilde bestemte ting, personer, landskap e.l.

Råd nr 5: Fargene og figurene bør være politisk og sosialt nøytrale, slik at de kan brukes fast og varig. Figurene bør derfor heller ikke være for tidsbundne eller motebetonte.

Råd nr 6: Fargene bør gjengis rene og klare uten nyanser og sjatteringer.

Råd nr 7: Figurene bør være stiliserte og forenklede, uten unødvendige detaljer.

Råd nr 8: Våpenet bør ikke være lett å forveksle med allerede eksisterende våpen eller andre tilsvarende kjennetegn.

Råd nr 9: Våpenet bør kunne beskrives i det heraldiske fagspråket, blasonering. Dette for at innholdet i våpenet skal være fastsatt som en beskrivelse, mens avbildningene kan variere.

Råd nr 10: Før våpenet blir fastsatt av kommunestyre eller fylkesting, bør det bli innhentet en vurdering fra en heraldisk kyndig person.

 

Tidens lexikon visar tidens gång

Svenska kommunvapen ur Tidens lexikon
Arms for Swedish cities and municipalities, made in the 1920:ies.

Se här en vacker sammanställning över svenska stadsvapen. Från Tidens lexikon, 1920-talet tror jag.

I stort sett alla svenska städer hade ett heraldiskt vapen vid den här tiden, men det var ovanligt bland municipalsamhällen.

Men alla städer var inte nöjda med sina vapen. Några har bytt ut sitt, som Gävle och Skellefteå. Andra har ändrat i det, som Borås (saxarna har bytt plats/vänt på sig). Ytterligare några har nog ändrats genom kommunsammanslagningar, som Motala och Åmål. Fast i Åmåls fall var vapnet så gräsligt att det kan ha varit rent estetiska skäl till bytet.

Och nu blev det hett i Kalmar

Tidningsurklipp som visar heraldisk debatt i Kalmar
Heraldisk debatt i Kalmar

Och nu blev det hett i Kalmar. 
Ännu en heraldisk debatt seglade nu i veckan, i Kalmar. Den här gången är det dock inte lika illa som i Sölvesborg.

I Kalmar har alltså en reklambyrå gjort ett förslag till en grafisk profil och då fräschat upp kommunvapnet. På köpet har man ovetandes också gjort om vapnet, även om man friskt från kommunalt håll hävdar att det är ett och samma.
Nej Kalmar, det är faktiskt två olika vapen, om än snarlika. Att säga något annat är bara dumt. Ibland vet experterna faktiskt bäst och experterna här är heraldikerna, inte reklambyrån (aka kommunikationsbyrå eller något annat trendigt). Jag tycker att varje reklambyrå som vill förändra en kommuns varumärke i dess fulla betydelse först ska fundera på om de skulle komma på att göra detsamma om de fick in Coca Cola på sin kundlista. Eftersom svaret i det senare alltid är nej bör man även i andra sammanhang vara mycket försiktig med att ändra varumärken, och jag menar i ordets fulla mening, vilket reklamare sällan gör – trots att de påstår motsatsen.

Svenska Heraldiska Föreningen har genom sin kommunikationsansvarige skrivit ett bra svarsbrev till Kalmar kommun som också fått genomslag i media. Liksom föreningens brev till Sölvesborg fick genomslag därstädes.
Det är en bra insats av en förening. Ännu bättre är det att inte kräva bot och bättring utan att erbjuda heraldisk assistans inom ramen för de behov kommunen har.

Därmed sagt att det inte är fel att göra om vapnet och få det att funka  i en modern grafisk kontext. Det är ju något jag gör själv med jämna mellanrum.

Läs hela artikeln i Barometern