Etikettarkiv: historieforskning

Vad sa texten?

Bloggtips

Vad sa texten? Hur tolkar vi den och vad betydde den i praktiken?Historikern Charlotte Vainio vid Helsingfors Universitet har på sin blogg tagit upp frågan om målsmanskapet under medeltiden.

Så här skriver hon:
Men hur som helst, jag ville ge ett exempel från min egen forskning. I Magnus Erikssons Landslag som utkom kring 1350 står det att en man ska vara sin hustrus målsman så snart de är gifta. Av det har tidigare forskning dragit den synnerligen logiska slutsatsen att kvinnan under medeltiden var omyndig och att mannen skulle vara ansvarig för henne. När man sedan (för kanske 10 år sedan) började undersöka vad kvinnor faktiskt gjorde på medeltiden så visade det sig att de både dök upp på tinget, stod anklagade på rättegångar och handlade med jord. Den logiska slutsatsen då var att när mannen inte var tillgänglig så kunde kvinnan sköta vissa saker.

Helt logiskt, allt detta. Vilken slutsats man kommer fram till beror på var forskningen befinner sig – vilken fakta som finns tillgänglig.

Nu, när jag har gått igenom många tusen dokument, kan jag visa att kvinnor var delaktiga i så stor utsträckning att det är dags att omvärdera vår förståelse av det medeltida målsmanssystemet. En målsman då hade inte samma implikationer som en målsman i dag. Flera saker som jag har kommit fram till är dessutom, baserat på vad vi trodde oss veta, helt ologiska. Till exempel har vi trott oss veta att kvinnorna flyttade till männen (så kallad patrilokalitet), men jag hittar inte ett enda exempel på att så skulle ha skett i praktiken. Däremot hittar jag mängder med exempel på när maken har affärer tillsammans med hennes familj. Det betyder inte att patrilokaliteten inte existerade, bara att den inte syns och att den var betydligt mer komplex än vad man skulle kunna tänka sig.”

Den här tanken kan även appliceras på heraldiken. Vi har våra egna lagar och regler som styr heraldiken och som sägs beskriva ”rätt” heraldik. ”Rätt” är det dock bara sett till dessa skrifter, så det hela blir ibland (inte alltid) någon form av cirkelresonemang. I praktiken kan man ha betett sig på ett helt annat sätt, både vad gäller färgval, komposition och vapenrätt.

Ett tydligt exempel på det sistnämnda är arv av vapen. Från 1626 slås det fast att adeln ska föra ett vapen inom Riddarhuset, vilket snabbt tolkas som att hela släkten måste föra ett och samma vapen. Undantag är inte tillåtna (de olika avbildningar som finns från den här tiden kanske inte bara är konstnärlig frihet, det kan också vara adelsmannens egen tolkning av sitt vapen eller rent ut av en tyst protest).

Sentida heraldiker använder fortfarande det här bruket som regel för hur vapen ska föras inom en släkt. Men det intressanta, som bland annat Magnus Bäckmarks forskning i Eder har visat, är att bland de ofrälse fortsatte vapenrätten att fungera som under medeltiden.

Så kan det gå ibland när regler och logiskt tänkande antas leda en rätt i jakten på sanning. Man tenderar att skapa en verklighet som ska passa kartan.

Läs Charlotte Vainios blogg mycket tänkvärda blogg om ditt och datt.

Bok om Gotlands romanska stenskulpturer

Book cover "Gotlands romanska stenskulpturer"
Book cover ”Gotlands romanska stenskulpturer”

Äntligen har det gjorts en avhandling om Gotlands stenskulpturer från romansk tid, med fokus på motiven.

Jag håller med författaren, nyblivne fil dr Evert Lindkvist, att det görs för lite studier av motiven i medeltida konst, vare sig det gäller stenskulpturer, dopfuntar, altartavlor eller något annat.

Mer fokus har lagts på de som gjorde konsten.

Men nu har Lindkvist fyllt en lucka genom sin avhandling ”Gotlands romanska stenskulpturer”.

Låna den. Läs den. Fundera kring proto-heraldiken.

Den historielösa makten

Rubriken är lite missvisande, men ändå inte.

På senare tid, från ungefär när Facebook slog igenom fram till idag, har jag noterat att rätt många högt uppsatta politiker (varav några är riksdagsledamöter, andra ordförande i nämnder i Stockholms stad) jag känner har börjat uttala sig på ett sätt som jag inte hörde förr – förutom i privata samtal. Ungefär som om de inte förstår att nätet är för evigt och offentligt.

Varje människa får tycka vad de vill. Tankemåste få vara fri. Därför kan jag förstå att politiker skickar ut påstående om historiska fakta som är helt fel. Alla har rätt att göra fel.

Det nya är att de vidhåller dessa fakta trots att de blir motbevisade gång på gång, och vad värre är – de är så tydligt att de bygger sin politiska ståndpunkt på felaktiga fakta. Och nu menar jag inte fakta av typen ”sänkta/höjda skatter är bra för Sverige” utan snarare av typen – ”Svensk invandring/ungdomsarbetslöshet omfattar XXXX personer”.

Det är inte konstigt att det är svårt att få till ett fungerande politiskt samtal när även framträdande politiker väljer ideologi framför fakta.

Historisk tidskrift indexerad i Web of Science

Världens främsta databas över vetenskapliga artiklar inom humaniora och samhällsvetenskap har numera även med Historisk Tidskrift. 

Sedan slutet av 2014 indexeras artiklar som publiceras i Historisk tidskrift i den internationella databasen Thomson Reuters Web of Science (tidigare ISI Web of Knowledge). Databasen indexerar ledande och inflytelserika vetenskapliga tidskrifter inom olika ämnesområden.

Indexeringen är ett bevis på att Historisk tidskrift visar att den anses som en högklassig skrift som är värd att beakta.

Lite elakt kan man å andra sidan säga att det har den varit hela tiden, men att den engelspråkiga världen på grund av bristande språkkunskaper inte haft tillräcklig kunskap om detta. För jag köper inte idén om att det är den engelspråkiga världen som definierar vilka icke-engelska institutioner som håller en hög kvalitet.

För svenska historieforskares del ger det här ytterligare en vinst eftersom Web of Science ofta används för bibliometriska analyser i olika sammanhang, och det kan därför vara fördelaktigt för artikelförfattare att publicera sig i tidskrifter som indexeras i Web of Science (åter igen ett bevis på den engelska forskarvärldens rundgång)

Databasen är tillgänglig i sin helhet via de flesta universitets- och högskolebiblioteks elektroniska samlingar.

Ingen heraldik

Databasen Thomson Reuters Web of Science innehåller inte en enda artikel indexerad med ordet ”heraldry” så jag kan konstatera att även om den är vetenskaplig så är den inte fullt så vetenskaplig som man kunde hoppas 🙂

Scandia för historieintresserade

Tidskriften Scandia är en av två förnämliga vetenskapliga skrifter inom historia. Nu finns den, delvis, online.

Scandia är fortfarande en pappersskrift, viket är synd. De har inte heller lagt upp äldre artiklar på nätet, vilket är ännu tråkigare. Jag misstänker att det beror på en kombination av dålig ekonomi, krångliga upphovsrättsregler och en bristande känsla för vilka vinster det ger hela historievetenskapen att enkelt få tillgång till även 100 år gamla artiklar.

Som medeltids-lekmanna-forskare saknar jag verkligen lättillgänglig tillgång till arkivmaterial och litteratur. Och det känns som om vissa delar av forskarvärlden inte inser problemet (eller värre, inser att det är denna tillgång som gör att de bibehåller sin position) medan andra kämpar som galningar för att sprida kunskapen.

Det har dock inte så mycket med Scandia att göra. Så gå hit, läs bloggen och titta runt.

Läs Scandia här.