Etikettarkiv: Henric Åsklund

På lördag smäller det

Slaget vid Crecy, som det beskrevs på 1800-talet
Slaget vid Crecy, som det beskrevs på 1800-talet

Nu på lördag är det årsmöte i Svenska heraldiska och jag föreläser. Så möt mig där.

Jag har fått äran att få ta emot Svenska Heraldiska Föreningens förtjänstmedalj och den delas ut nu på lördag i Göteborg. Och i samband med det kommer jag att hålla ett litet kort inspirationsföredrag om heraldikens 1400-tal.

Vill du lyssna på mig, Stefan Bede och/eller Henric Åsklund så bör du titta in på Göteborgs stadsmuseum från kl. 13.00 fram till 17.00. Vi finns där.

 

Grattis till Sju härolder

 

 

Sju härolder, från deras hemsida
Sju härolder, från deras hemsida

 

Idag är det visst 27 når sedan första fröet väcktes till det som kom att bli Sju härolder. Det får vi fira.

Nu bildades förstås inte föreningen förrän den 27 maj 1990, men tanken väcktes till liv denna dag av Stefan Bede. Som jag minns det var det på vägen hem till mig och vi gick över Hötorget i Borås när han kläckte ur sig det, men han minns det säkert annorlunda.

Hur som helst blev det nedtecknat och eftersom vi faktiskt fick till ett möte om att starta en förening några månader senare så kan det ju vara viktigt att veta för den som vill studera svenska heraldiska föreningars historia.

Och ännu idag, 27 år senare, finns alltså föreningen kvar vilket gör den till den näst lästa svenska föreningen idag. Och den svenska heraldiska förening som har haft längst liv eftersom både den ursprungliga Svenska Heraldiska Föreningen och ursprungliga Heraldiska Samfundet samt lokalavdelningen till SHS, Västra Sveriges Heraldiska Förening hade kortare liv (den sistnämnda får anses vara död för alla utom LP redan 1985).

Idag hålls den framför allt i liv av mig, Thomas Falk och Lennart Wasling och i viss mån några andra heraldiker i trakterna kring Borås, som Pontus Rosenqvist, Stefan Bede med flera.

Heraldiker rasar i Kristianstad

Skärmbild från kristianstadsbladet
Heraldiker rasar i Kristianstadsbladet

Ibland är pressen bara för rolig. Nu senast har Johannes Lindén fått för sig att det är bra att skriva att heraldikerna i Sverige rasar mot Sölvesborgs behandling av sitt stadsvapen.

Det är nog första gången som vi heraldiker rasar mot något, enligt pressen. Fast så hårdföra var vi inte. Snarare ganska snälla och ödmjuka mot en kommun som vi tyckte kunde göra om och göra rätt.

Brevet till kommunen skrevs av Stefan Bede med assistans av mig och Henris Åsklund. Det inte första gången och inte sista som vi – genom Svenska Heraldiska Föreningen – agerade för heraldikens bästa.
Men det var första gången vi ”rasade” och det gör oss otroligt stolta.
Tack, Johannes, för att du fångade vår sanna essens.

Läs artikeln i Kristainstadsbladet här

Läs även P4 Blekingens reportage där heraldikerna inte rasar

Ångest över ett föredrag

4 mars är det årsmöte och då ska jag hålla ett tackföredrag eftersom jag är en av medaljörerna 2017. Men vad ska det handla om?

Min vän och kollega Stefan Bede är sedan 30 år en stor japanälskare så att han väljer att prata om Kamon/Mon är inte så konstigt.

Min lika gode vän och kollega Henric Åsklund har de senaste åren haft huvudet nerstucket i Jan Ranekes heraldiska arkiv så att hans föredrag blir något med inspiration därifrån är lika naturligt.

Men jag då?

Vad ska jag prata om? Att det inte stod något i Vapenbildens decembernummer 2016 berodde helt enkelt på att jag då inte hade en aning.

Något som känns relevant och passar för en grupp heraldiker som har samlats i Göteborg en helg i början av mars. Så långt är det klart.

Några tänkbara ämnen finns ju: härolder, tinkturer, föreningskåseri, vapennationalism, hur man skriver en heraldisk blogg och svenska flaggans historia är tänkbara ämnen. Men de finns såklart flera.  Jag får helt enkelt de närmaste två veckorna åt att komma komma på ett bra ämne.

Oavsett vilket det blir hoppas jag att vi ses på årsmötet den 4 mars.

Äntligen en medalj

svenska heraldisk föreningens förtjänstmedalj
The ”medal of heraldic merit”, granted by the Swedish Heraldry Society

Jag blev hedrad och lite stolt men inte så förvånad när jag i höstas fick veta att jag skulle få Svenska Heraldiska Föreningens förtjänstmedalj. Och nu när det är officiellt får jag skriva om det.

Knappt 50 nordiska män och kvinnor har nu fått denna förtjänstmedalj för sina heraldiska insatser genom konstnärskap, föreningsaktivitet eller forskning. Fram till 2017 hade ingen sittande styrelseledamot fått äran, men till slut kände sig nog de flesta övriga ledamöter att det var svårt att belöna personer utanför styrelsen samtidigt som jag, Stefan Bede och Henric Åsklund på grund av fortsatt aktivitet inte kunde belönas. ”som att inte vilja se elefanten i rummet” som Claus Berntsen formulerade det.

Och för detta beslut av styrelsen är såväl jag som de andra två styrelsekollegorna och vännerna glada för.

Foto på Stefan Bede, Jesper Wasling och Henric Åsklund.
The three medalist anno 2017: Stefan Bede, Jesper Wasling and Henric Åsklund.

Medaljen enda belöningen

Eftersom antalet avlönade heraldiker i Norden är få (i runda slängar fem årstjänster, varav Henrik Klackenberg och Ronny Andersen är de enda heltidsanställda heraldikerna som jag känner till, konstnärer ej inräknade) är de ideella insatserna inte bara viktiga utan helt nödvändiga för att få heraldiken att leva. Och ett av de få sätt vi har för att erkänna dessa ideella insatser är SHFs förtjänstmedalj.

Här läser du allt om 2017 års förtjänstmedaljörer.

En bra sammanfattning

Texten om oss medaljörer i Vapenbilden och på hemsidan tycker jag därför känns bra. Den beskriver varför vi fått medaljen så att du ska kunna känna till vårt arbete lite bättre. Jag vet att många heraldiker gärna hyllar konstnärer och i viss mån tjänstemän (läs statsheraldiker) men både forskare och föreningsaktiva gör väl så mycket kvalificerat heraldiskt arbete.

För min del är det sista stycket det som betyder mest. Det lyder:

Vid sidan om föreningsarbetet har forskningen legat honom varmt om hjärtat. Hans forskning om härolder är banbrytande, och han har även arbetat med heraldikens idéhistoria från medeltid fram till nutid, inte sällan genom att ha kontroversiella utgångspunkter.”

Det är självklart så att det är roligt att försöka förstå ett ämne på djupet och inte bara genom att läsa vad andra heraldiker – sådana som mig själv – tycker om ett ämne i ämnet. Den här bloggen är kanske det tydligaste exemplet på mitt sätt att fundera kring olika heraldiska spörsmål. Jag hoppas verkligen att jag kan fortsätta på samma sätt som jag gjort i mer än ett och ett halvt år nu.

Tack föreningen, för medaljen.

Thorleif Aiff, en sann mästare

Ordförandeklubba snidad av Thorleif Aiff

Svenska Heraldiska Föreningens ordförandeklubba med platta, snidad av Thorleif Aiff.

Sveriges främste heraldiske träsnidare är tveklöst Thorleif Aiff. Men eftersom han är så blygsam så nämna han sälla. Dock kan du möta honom på någon av årets medeltidsevenemang.

Heraldiskt träsnideri är i mitt tycke det bästa sättet att framställa vapensköldar eftersom det är så beständigt och kraftfullt. Tyvärr är det också ganska tidskrävande att göra och därför inte helt billigt.

Den främste svenske snidare är som sagt Thorleif Aiff och för det fick han 2015 Svenska Heraldiska Föreningens medalj.

Här ovan ses ett enklare arbete av honom, SHFs ordförandeklubba med platta som är smyckar med dels föreningens vapen, dels föreningens ordföranden vapensköldar: Ebbe Mark, Ingemar Apelstig och Henric Åsklund.

Materialet är lönn, som är ett hårt, segt och slitstarkt träslag. Två lager lack under det första färglagret hindrar färgen från att löpa ut i träfibrerna. Efter första målningen appliceras bladguld respektive platina och sedan målas det sista färglagret.

Raneke-projektet en framgång för heraldikforskningen

Card from project Raneke
Card from project Raneke

Idag blev det offentligt – Jan Ranekes samling av medeltida vapen systematiskt ordnade på gamla hålkort. Men nu digitala.

Ska man fira internationella heraldikdagen så ska man göra det med stil. Se bara på Svenska Heraldiska Föreningen som just idag lanserar sitt fantastiska och imponerade Raneke-projekt med tusentals vapensköldar systematiskt presenterade.
Se de 8762 korten som hittills digitaliserats.

Under sitt arbete med avhandlingen Bergshammarvapenboken började Jan Raneke samla in alla vapen han hittade från medeltiden. Modern som han var (detta var på 60-talet) skapade han ett hålkortssystem där varje kort representerar en familj och dess vapensköld.

Jag vet att Raneke ibland tog genvägar när han studerade vapensköldar och skapade system, men han vågade sikta högt och har sammanställt något som ingen annan före honom hade vågat eller orkat. Så eventuella fel är det upp till oss att hitta och rätta. Men det brukar vara det lätta arbetet.

Tack till Henric och till Stefan

Detta material donerade familjen efter Jan Ranekes bortgång till Svenska Heraldiska Föreningen. Tillsammans med Lunds universitetsbibliotek har föreningen under det senaste året låtit digitalisera hela materialet.
Det absolut största lasset har dragits av vår ordförande Henric Åsklund som verkligen ska hedras för allt arbete.

Att materialet nu finns på Svenska Heraldiska Föreningens hemsida är tack vare Stefan Bedes insatser.

 

The Jan Raneke Archive of
Coats of Arms in Medieval Europe

In the 1950–70s the heraldic artist and scholar Jan Raneke catalogued and systemised more than ten thousand medieval coats of arms. The arms were documented in index cards with handpainted shields and several text fields. The Swedish Heraldry Society is running a project to digitize and make this unique material available to a broader audience. After securing the preservation of the so called ”Archival holding C” we are now making all 8762 cards in this part of the collection available on heraldik.se.

Heraldisk kongress lockar svenskar

Nu har listan på föredragshållare vid International Genealogy & Heraldry Congress  2016 släppts. Och det är många svenskar som medverkar.

Den 10-13 augusti hålls den 32 internationella genealogis och heraldiska kongressen. Denna gång i Glasgow.
Läs mer om kongressen här.

Fem svenska föreläsare

För att ge lite kunskap om vad som väntar har organisatörer nu släppt listan på de medverkande föreläsarna. Glädjande nog är det många svenskar och skandinaver med. Extra roligt är det att det numera är en stor svensk dominans blandnordborna. Så har det inte alltid varit.
De svenska är Göran Mörner från Riddarhuset, Henrik Klackenberg från Riksarkivet, Martin Sunnqvist, Henric Åsklund  och Claus Berntsen från SHF.
Från Danmark kommer Ronny Andersen och Peter Kurrild-Klitgaard. Ingen norsk eller finsk föreläsare finns bland heraldikerna.

Alla kan anmäla sig till kongressen. Det kostar 250 pund + resa och uppehälle, men är man intresserad av heraldik är det värt det.

Här är listan på föredragen

England Ailes, Adrian Origins of heraldic visitations from before 1530 and the subsequent evolution
Denmark Anderson, Ronny Origin and evolution of the arms of Peter Schumacher Griffenfeld – a case study
Bulgaria Antonov, Stoyan The system of personal arms of the Bulgarian Royal House, the Saxe-Coburg and Gotha dynasty
Sweden Åsklund, Henric The register of burgher arms of the Swedish National Heraldry Office 1934-1936 and the successors it insprired
Denmark Bartholdy, Nils The semantic evolution of the Danish Royal coat of arms
Sweden Berntsen, Claus Origin and Evolution of ecclesiastical heraldry in Sweden
Finland Christierson, Carl-Thomas von The funeral escutcheons with ancestral arms in Finland
Romania Diaconu, Ana-Felicia Continuity and Innovation in the Romanian civic heraldry over the centuries
Belgium Duerloo, Luc A New Roar for an old Lion – recent developments in Flemish heraldry
England Fox, Paul From original sin to pagan symbol: the iconography of the snake in art and its adoption as an heraldic device
Austria Göbl, Michael Die Herolde im Heiligen Römanichen Reich vom 16. Jahrhundert bis 1806
England Gray, Andrew British funeral heraldry – import, native style or hybrid?
Croatia Heimer, Željko Evolution of contemporary Croatian municipal coats of arms and their historical origins
Macedonia Jonovski, Jovan The sun in Macedonian civic heraldry
Germany Kech, Clemens Der Siegeszug der Allgemeinen Deutchen Wappenrolle in Deutschland
Canada Boudreau, Claire and
Kennedy, Darrell
Building the Canadian system from there to here and to … where?
Sweden Klackenberg, Henrik The way of the griffin: from duke of Pomerania to Swedish truck
Denmark Kurrild-Klitgaard, Peter From Norse gods to Scots clan chiefs: second thoughts on Moncreiffe’s theory of the origin of ‘The Galley of the Isles’
Italy Lembo, Alberto Pourquoi le crancelin dans les armoiries de la family da Porto de Vicence?
USA McMillan, Joseph From personal to provincial arms: heraldry and colonial identity in British North America
Belgium Melebeck, Charles Symbolism in commoners’ arms in XXth century Belgium: a window on the evolution of mentalities since the beginnings of officious registration until today
Sweden Mörner, Göran Swedo-Scottish families and their heraldic links over the centuries
France Popoff, Michel Héraldique d’État et héraldique territoriale: origines et évolution – le cas de la Russie et de la Biélorussie
Mexico Lopez-Portillo y Lancaster-Jones, Rodrigo Mexico’s presence in the coat of arms of the 1st Viscount Cowdray, the engineer of the empire
Lithuania Railaité-Bardé, Agné Fantastic creatures in the history of Lithuanian heraldry: idea, function and meaning
Canada Sabourin, Cathy Origin and Evolution of fabulous beasts in Canadian heraldry
Portugal Santos, Marta Gomes dos The origins and evolution of civic heraldry in medieval Portugal
Sweden Sunnqvist, Martin Coats of arms of Royal Swedish dukes 1500 – 2015
Germany Sutter, Rolf Springtime of heraldry – Wolfram von Eschenbach and his work Parzifal 1190-1220 – the roots of heraldry today
Romania Szekeres, Attila István The evolution of the Szekler community’s coat of arms from the origins until it became the symbol of the Romanian largest miniroty, the Hungarian community’s autonomy movement
Belgium Thiry, Steven From lineage to sovereignty?  Mary Stuart’s armorial claim to the English throne in the ‘War of the Insignia’ 1559-1561
France Vernot, Nicolas Heraldry and magic: the issue of apotropaic and propiatory functions of coats of arms
Canada Watt, Robert Watts and the oak tree: the origin and evolution of the arms of Scottish Watts
Poland Żurek, Adam Der Ursprung und die Entwicklung der Wappen der Bischöfe, Diözesen und Domkapital der Kirchenprovinsen Gnesen und Lemberg bis zum Ende des achtzehnten Jahrhunderts

tack Marko, Pontus och ni andra

Marko Arosilta på medeltidsdagarna i Varberg 2015.
Marko Arosilta på medeltidsdagarna i Varberg 2015.

I helgen var det medeltidsdagar i Varberg och Svenska Heraldiska Föreningen var där. 

Det är tredje gången föreningen är på plats och denna gång utan min assistans. Jag vill därför passa på att framföra mina tack till samordnaren Marko Arosilta och till Pontus Rosenqvist, Helena Brage och Henric Åsklund som också hjälpte till.

Pontus Rosenqvist och Helena på medeltidsdagarna i Varberg 2015
Pontus Rosenqvist och Helena på medeltidsdagarna i Varberg 2015

Så lyckas du med en heraldisk förening

Hur ska man få folk att bli aktiva i en heraldisk förening?
Börja med en fest så folk blir vänner. Därefter kan du börja prata heraldik. 

I helgen visade det sig att Lunds heraldiska sällskap (lokalavdelning till SHS/SHF) är Nordens mest aktiva heraldiska förening. Och det ska de ha all cred för, deras insatser är fantastiska.

Lund

Men om vi ser bortom aktiviteterna och försöker förstå varför de lyckas så är det inte så lätt. De i Lund är idag ett sammansvetsat gäng killar i ungefär samma ålder, med ungefär samma bakgrund och jobb. De har med andra ord mycket gemensamt utanför heraldiken. Dessutom var de alla mer eller mindre aktiva i Svenska Heraldiska Föreningen innan de bildade detta lokalsällskap. Då är det ganska lätt att få tid över till gemensamma luncher eller eftermiddagsträffar om heraldik.

Borås

När Borås Heraldiska Förening bildades var det ungefär likadant, fast de som var med var yngre (och delvis samma personer). Den föreningen bildades 1990 av Stefan Bede, Magnus Persson och Jesper Wasling och där ingick snart även Per Ladenvall (tidigare revisor i SHF) och Henric Åsklund samt Henrik Sjövall. Föreningen upplöstes 95 på grund av att alla medlemmar (nästan) flyttade till universitet för att plugga. BHF återbildades 2000 och omvandlades 2014 till sällskapet Sju härolder/Seven heralds.

Under sin första tid hölls fler aktiviteter än SHF åstadkommer, samt gjordes två rätt stora utställningar, större än vad SHF hittills lyckats producera.  Men det var lätt ordnat eftersom alla som var med kände varandra väl sedan gymnasietiden.

Grästorp

Ett tredje exempel är Grästorp. Denna lilla ort var Sveriges heraldiska centrum under 70- och 80-talet, vad än andra försöker hävda. Här fanns eldsjälarna Carl-Axel Rydholm och Alf Djerf och de drog med sig Bengt-Göran Lundkvist och Kenneth Wulcan, med flera vanliga medlemmar.

Återigen blev det ganska lätt att samordna den heraldiska aktiviteten eftersom gruppen redan gjorde så mycket tillsammans i andra sammanhang.

Det gemensamma

I alla dessa grupper är att de först kände varandra, sedan byggde upp en heraldisk aktivitet. Då har verksamheten blomstrat. När det fungerat tvärtom har det krävt mycket mer energi och kraft för att lyckas, samt att allt ständigt måste ha ett tydligt syfte för att locka besökare.

Heraldiken själv lockar tyvärr inte – ännu – massorna på det sätt vi heraldiker skulle önska.