Etikettarkiv: flagga

Kungahuset och heraldiken

Kung Karl XVI Gustavs serafimersköld. Foto: Kungahuset
Kung Karl XVI Gustavs serafimersköld. Foto: Kungahuset

För någon tid sedan klagade jag på Twitter över att kungahuset slarvar så med de heraldiska (och andra) traditionerna, samtidigt som man vi ge sken av att det alltid varit så.

Jag störs av att man dels har rena faktafel i relativt enkla heraldiska frågor, dels använder ett språk som låter neutralt med leder läsaren att dra slutsatser som inte är riktigt korrekta. Man vinklar helt enkelt historien på ett sätt som ett kungahus ska hålla sig för god för.

Därför har jag här sammanställt de ”fel” som jag noterat på www.kungahuset.se den 17 juni 2015, om kvällningen.

Varje rubrik länkar även till den sidan där felet finns

1. Kungar och prinsar 

”Sedan medeltiden har kungar och prinsar haft vapensköldar i skulpterad eller målad form med symboler för landet och ätten.”

— Här har man ”glömt” att både drottningar och prinsessor fört vapen, det äldsta redan 1238, vilket är det näst äldsta kungliga vapnet i Sverige (Helena Sverkersdotter).

”… Folkungaättens lejon mot blå strömmar i kombination … ”

— Nu är det snarare strömmar av silver på blå botten. Den korrekta uppgiften finns för övrigt med på en annan sida under kungahuset.se

”Åtminstone sedan 1500-talet finns i riksvapnets centrum en så kallad hjärtsköld med den regerande ättens vapen.”

— Ja, eller 1448 för att vara exakt, vilket skribenten själv skrev tre rader högre upp i denna artikel.

”Vasaättens symbol var en sädeskärve, en så kallad vase.”

— Tänk att kungahuset, som enda institution, fortfarande tror att det är en sädeskärve i riksvapnet.

 

2. Riksvapnet

”Själva vasen anses numera ha varit en så kallad stormvase, som användes vid stormning av bland annat vallgravar.”

— Inte alls omöjligt, men att den anses vara en stormvase är tveksamt. det är en uppgift som är relativt sällsynt.

”Lejonvapnet är det äldsta riksvapnet i Sverige, fört av Folkungaätten 1250-1364, med Birger Jarl som den förste regenten.”

— Här blir det två fel i ett. Dels framgår det mycket tydligt i varje heraldisk grundbok att Valdemar (kung 1250-75) förde moderns, den erikska ättens vapen, medan hans bror Magnus bytte till sin fars släktvapen.
Dels var Birger jarl inte en regent. Mäktig ja, men inte regent. Han styrde tvärtom uttryckligen i sin minderårige sons ställe som riksföreståndare/rikshövitsman (även om den titeln inte användes)

”Det var alltså under Folkungarnas tid som deras ättevapen kom att successivt bli synonymt med rikets vapen.”

— Nej, den slutsatsen kan vi inte dra. Snarare tvärtom. Däremot var det EFTER folkungarnas tid som senare regenter (Karl Knutsson Bonde år 1448) tog upp folkungavapnet i riksvapnet. Fram till det året var folkungavapnet först kungens personliga vapen (1275-1364), därefter låg det i träda och användes inte av någon.

”Ursprunget står nog att finna i den starkt ökande dyrkan av de tre vise männen/heliga tre konungar som skyddshelgon. Som tecken på detta användes helgonens attribut, tre kronor, i vapen och emblem. De heliga tre konungar vördades högt av nordborna, som gärna vallfärdade till deras grav i Köln.”

— Här kan jag inte säga att kungahuset har direkt fel, för det är en uppgift som är helt omöjlig att kontrollera, men det är värt att tänka på att svenska kungahuset använda tre kronor redan under 1200-talet, före skyddshelgonbilderna i Köln. Tre kronor finns på Magnus Ladulås sigill, i kung Valdemars kungavapen och i erikska ättens vapen. Siffran tre betyder inte heller något inom heraldiken, det är bara ett väldigt tacksamt nummer om man ska upprepa ett föremål flera gånger i en sköld-

Det finns inte heller någon rimlig förklaring till varför svenska kungen skulle ta upp en vapensymbol från staden Köln bara för att svenskar reste dit. De reste även till andra vallfärdsmål utan att de fick genomslag i heraldiken, som till Olof den heliges grav i Trondheim. Hans helgondyrkan fick dör övrigt stort genomslag i svenskt kyrkoliv, medan de tre vise konungarna i Köln inte alls förekommer här med symbolen tre kronor.

”I Sverige finns de heliga tre konungars attribut första gången i Magnus Ladulås sigill på 1270-talet, men troligen är det först under kung Magnus Eriksson på 1330-talet som tre kronor används som symbol för kungen och riket.”

— Här går skribenten et steg till och gör ett riktigt snyggt cirkelresonemang. För om Tre kronor på 1300-talet hämtades från heliga te kronor i Köln måste ju de tre kronor som förekommer under 1200-talet komma från Köln. Problemet är bara att Kölns vapen är yngre än det svenska.

 

3. Flaggan

”Flaggan har under lång tid varit det svenska konungarikets symbol, tillika kungligt höghetstecken. Det gula korset var det väsentliga, den egentliga nationalsymbolen.”

— Här tänker jag inte säga att kungahuset har fel, men rätt har de inte, även om andra källor säger detsamma.
Jag skulle själv säga att färgkombinationen gult+blått var det väsentliga. Om det sedan var genom ett gult kors på blått, vågiga linjer eller tre gula kronor i blått var nog mindre viktigt.
Läs mer om den saken här.

”Det är vid 1400-talets mitt, då Karl Knutsson Bonde regerade, som det svenska kungliga korsbaneret anses ha uppkommit. Hans sigill hade 1448 en kvadrerad (fyrdelad) sköld i blått delad av ett gyllene kors. Troligen förde hans baner i samma färger.”

— Nog anses det så av några, men det finns varken bilder eller text som stödjer ett svenskt korsbaner förrän 1557, och då var det inte ens en symbol för Svenska riket, även om det är oklart vad det var en symbol för.

— Nu råkar det vara så att vi vet var Karl Knutsson använde som fälttecken. Det står i Karlskrönikan. Motiven var helgonbilder (st Erik, St Olof m.fl) och i varje baner (=flagga) ingick symbolen tre kronor. Samma tecken förekommer för övrigt p flera andra bilder från den här tiden, men färgerna på Kung Karls baner känner vi inte till.

”Sannolikt uppstod den svenska flaggan som en motståndsflagga under unionstidens strider. Karl Knutsson Bonde valde då ett korsprytt baner av Dannebrogens typ men gav det samma färger som fanns i det svenska riksvapnet: gult och blått.”

— Med hänsyn till det jag skrev nyss måste detta inlägg anses vara helt felaktigt. Att se svenska flaggan som en protest mot den danska är att i allt för hög grad luras av den antidanska propagandan som fördes fram från 1500-talets andra hälft.

”I Johan III:s hertigvapen finns blågula korsfanor angivna 1557. När han som kung 1569 utfärdar instruktionen för fredsförhandlingarna i Knäred, framhävs det gyllne eller gula korset som det viktigaste. Det hade av ålder varit brukat i Sveriges rikes vapen och därför ville Johan III att det alltid skulle föras uti fanor, fänikor (liten flagga) och flaggor.”

— Ja, Johan skriver så. Samtida teckningar visar dock helt andra svenska flaggor på båtar, och vi vet från kungahusets egna räkenskaper att en fältflagga från 1545 var i blått och vitt.

”Från Gustav Vasas död 1560 framträder korsfanan som den främsta symbolen för den svenska nationen: en tvåtungad svensk flagga där riksvapnet med den regerande dynastins hjärtsköld lagts över korsmitten.”

— Det här är rent hittepå. Riksbaneret för Johan III och Sigismund från 1594 visar en sån här fana, med riksvapnet på korsmitten. Karl XI och Gustav II Adolfs fana är helblå med riksvapnet och detsamma gäller för drottning Kristinas riksbaner.

Svenska flaggan – En 800 år lång kärlekshistoria

Sveriges flaggor
Sveriges flaggor

Sveriges flagga friskt humör. Idag firar vi Svenska Flaggans Dag och Nationaldagen med ett frenetiskt flaggviftande.

Sveriges flagga och baner har en lång historia. En röd, eller snarare blågul, tråd ringlar sig från 1200-talet fram till idag. Men flaggan som en gemenskapssymbol för nationen Sverige är bara drygt 100 år gammal.

Bilden ovan visar den svenska flaggan så som den såg ut enligt 1905 års flagglag.  Nyanserna har skiftat genom tiderna, och är för en heraldiker relativt ointressanta. Det viktiga är att veta att det är gult och blått.

 

Dannebrogen är tysk

Tyskromerska rikets krigsflagga under 1200--1300-talet.
Tyskromerska rikets krigsflagga under 1200–1300-talet.

Mitt på danska grundlovsdagen (nationaldagen) avslöjar jag här att danskarna idag markerar sin högtidsdag med en tysk symbol – Dannebrogen.

Den danska flaggan måste ses i sin Europeiska kontext. Under 1200-talet, när flaggan etableras, är det en symbol för den tyskromerske kejsaren. samme kejsare som danske kungen önskade stå på god fot med, och definitivt inte utmanade.

Ser man på en karta över 1200-talet och lägger ut dagens regioner som använder en röd flagga med vitt kors som symbol så ser man tydligt att dessa finns precis i utkanten av det dåvarande tysk-romerska imperiet. Som bland vissa stadsstater i Italien, i Schweiz och i Danmark.

Läs mer om Danmarks flagga.

Varför är 1 maj officiell flaggdag?

Norra Bantorget i Stockholm 1 maj 1917. Bild från Wikipedia.
Norra Bantorget i Stockholm 1 maj 1917. Bild från Wikipedia.

 

Första maj står för dörren så varför firas den?

Dick Harrisson säger att de går tillbaka på vårfesterna och det är ju ett relativt okontroversiellt påstående. Och med all säkerhet korrekt. Frågan är väl då vems vårfester, men det får vi aldrig svar på.

I slutet av 1800-talet växte sig arbetarrörelsen starkare. Demonstrationer krävde rättvisa. Men det här var en tid då man endast var ledig på söndagar – och då skulle man gå i kyrkan. Men det fanns på kontinenten en riktig helgdag då alla var lediga för att kunna flytta och byta jobb, och det var kring den första maj. Motsvarande dag i Sverige var i oktober månad.

I USA urartade en demonstration 1886 till en massaker på arbetare. För att hedra dessa män beslöt Andra Internationalen vid ett möte i Paris några år senare att hålla demonstrationer över hela världen för att hedra ”Chicagomartyrerna”. De första 1 maj-demonstrationerna i Sverige ägde rum redan 1890, men röda flaggan kom först året efter. Ser man bilden här ovan så var flaggor ännu 1917 ganska ovanliga.

I takt med att arbetarrörelsen växte sig starkare så utvecklades 1 maj till något allt större, till en kombination av politisk manifestation och folklig fest. Därför blev 1 maj en allmän helgdag år 1939, precis som nationaldagen nu på senare år ersatte annandag pingst som helgdag.

Ja just det. Självklart ska en stor nationell helgdag även vara flaggdag.

Och glöm inte att arbetarrörelsen från 1 maj 1921, det rå kvinnorna fick rösträtt, valde att föra den svenska flaggan främst i sitt led eftersom den allmänna rösträtten visade att den representerade alla svenskar, inte bara kungahus, arme´och överhet.

Första maj berörs av mig i utvecklingen av svenska flaggan

Även Dick Harrisson har skrivit om 1 maj

Episod 62 – Vit flagga

Sheldon Cooper, ur "Fun with flags", episode 62
Sheldon Cooper, ur ”Fun with flags”, episode 62

Vit flagga.
Vem viftar och varför?

Den vita flaggan kan användas för mycket. Vi känner ju alla till att den används av Gondors väktare, av den japanska klanen Minamoto och som tecken på fred och eldupphör.
Den kan även användas för att torka tårar.

Militärt har den använts av fransk militär sedan 1600-talet (innan dess var den snarare ett tecken för England.
Även i Sverige har den vita flaggan ofta använts militärt, och då i regel som tecken för livkompanier.

Talibanerna hade en ren vit flagga under sitt första år vid makten. Sedan la de till en text till Allahs ära (vad hen tyckte om saken är okänt).

Romernas dag idag

Romernas flagga. Teckning AdiJapan. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Romani_people.svg#/media/File:Flag_of_the_Romani_people.svg
Romernas flagga. Teckning AdiJapan. Licensierad under Public Domain via Wikimedia Commons – http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Flag_of_the_Romani_people.svg#/media/File:Flag_of_the_Romani_people.svg

 

Idag den 8 april är det romernas nationaldag och därför hissar jag deras flagga.

Den antogs som en gemensam flagga för alla romer oavsett nationalitet vid den första romska världskongressen 1971 i London.

Som heraldiker har jag såklart vissa synpunkter på dess komposition. Jag tycker inte att det finns någon egentlig orsak till varför man inte kan följa de optiska färgreglerna bara för att man saknar ett eget land

Men en flagga är en flagga och nu är den som den är. Den föregicks för övrigt av en annan flagga utan hjul men med ett tredje rött fält. Den flaggan tillkom 1933.

Liksom alla andra moderna flaggor har man skapat en symbolik som annars är vexillologin främmande. Det gröna fältet står för jorden och det övre blå fältet symboliserar himlen. Det röda hjulet med många ekrar har hämtat sin inspiration från den indiska flaggan och markerar därmed romernas indiska ursprung. I Indiens flaggs heter hjulet cakra, som dock endast har åtta ekrar.

 

En svensk flagga

Den svenska flaggan är inte evig. Den har förändrats förr och kommer att förändras igen.

En nyhet om att LUF vill ta bort den svenska flaggan har cirkulerat på nätet de senaste dagarna (http://nyheter24.se/nyheter/politik/793438-nej-luf-vill-inte-ta-bort-korset-i-svenska-flaggan). Det bryr jag mig inte om att kommentera. Däremot har jag sett flera som har kommenterat det med ilska och jag har sett vilken sällsynt stor kunskapsbrist som finns hos dessa skribenter. Men det är kanske därför de kan vara så tvärsäkra.

Mest intressant är det att man tycks tro att den svenska flaggan alltid har varit ett gult kors på blått. Om man nu verkligen skulle hålla på det ursprungliga (varför man nu ska göra det) så har vi haft minst tre helt olika riksbaner/nationsflaggor före korset (bjälbo-flaggan, tre kronor och den randiga flaggan). Vi kan vara helt säkra på att det fanns ett riksbaner redan på 1200-talet, men hur det såg ut vet vi inte.
Och ska vi ska en korsflagga så ska den ha  tungor som militärens flagga har idag.

Så mitt enkla råd till er som är tvärsäkra på flaggans historia. Fundera ett tag på vad och för vem den är en symbol. Svaret är inte så givet som man först kan tro.

Läs lite mer om svensk nationalism

Sápmi – en flagga för dagen

Dags för finalen i melodifestivalen och in på scen kommer snart Jon Henrik Fjällgren. Eftersom han är same kan det vara på sin plats att berätta om den samiska flaggan

Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Norge och den är medveten INTE en korsflagga. Jag betonar ordet ”inte” eftersom heraldiker har velat att även samerna om boende i Skandinavien borde ha en korsflagga. Jag kan begripa varför de väljer en annan väg.

Precis som alla andra numera var de tvungna att få in en symbolik i färgvalet. Det är en sed som jag tycker är fånig, oavsett om det är ett företags färger i deras logga eller valet av färger i en flagga. För trots att så präglas den samiska flaggan av de färger som ingår i deras vanliga folkdräkter och där har man inte utgått från

Flaggan används idag av samer i de fyra länder där samerna är en betydande och synlig minoritet: Norge, Finland, Ryssland och Sverige. Den godkändes 1986 av av det Nordiska Samerådet.
Symboliken är enkel. Cirkeln är en symbol för solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten.

De fyra färgerna symboliserar också viktiga överlevnadselement för samerna:

Grön
Växter/natur – landet Sápmi som är livsavgörande för samernas överlevnad.

Blå
Vattnet som är ett livselixir.

Röd
Elden – står för värme och kärlek.

Gul
Solen som står för långsiktigt liv.

Ringen
Den runda ringen i flaggan är symbolen för andlighet som binder ihop de fyra elementen.