Etikettarkiv: flagga

Fänika och fana – vad är skillnaden

Kalkmålning i Åbo slott
Kalkmålning i Åbo slott visandes den svenska härens fana från 1544/45

Fänikan var infanteriets fälttecken, fanan var rytteriets fram till mitten av 1500-talet. Därefter bytte de namn så att infanteriets fälttecken kallades fana och rytteriets kornett. Och på 1600-talet ersätts kornett av standar.  Vem har sagt att flaggkunskap ska vara lätt. 

Eftersom ryttarna rör sig fortare och därför måste ta hänsyn till vind har deras fälttecken alltid varit mindre än infanteriets.

Av illustrationer från 1400- och 1500-talet tycks det svenska rytteriets fanor ha varit trekantiga medan infanteriets antingen var långa vimplar eller fyrkantiga. Å andra sidan är gravörerna inte alltid sanningsvittnen så hur de såg ut i verkligheten kan vi inte säga med säkerhet.

Sveriges baner (fana, flagga) för hären c:a 1545-60.
Sveriges baner (fana, flagga) för hären c:a 1545-60.

Som kung byggde Gustav Vasa upp en ny här och flotta. Den nya härordningen som riksdagen beslöt om 1544 presenterade en ny fana med ett nytt utseende, ett vitt kors på blå botten.

Utan att veta säkert kan vi anta att man nu även införde de tyska landsknektarnas traditionella fanor som var rektangulära är påfallande stora. Så fortsatte de att vara fram till 1600-talets mitt, enigt de gravyrer vi har från 30-åriga kriget.

Kortfattat om fänikor och fanor

Infanteriets fänika bytte namn till fana

Rytteriets baner (tidigare på medeltiden) bytte till fana som ersattes av kornett som blev standar.

 

Svenska flaggan enligt Johannes Magni

Svenska fälttecken från 1554.
Svenska fälttecken enligt Johannes Magnus historiebok från 1554.

Tvärrandigt med eller utan tre kronor eller folkungalejonet. Det var de svenska fälttecknen enligt Johannes Magni som verkade under 1500-talets första hälft. 

Johannes Magni (1488-1544) är utan tvekan en av Sveriges mest betydelsefulla män, internationellt sett. Så när han presenterade svenska fälttecken i sin stora historiebok bör det också ha tagits för absolut sanning.

Magnus bok Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus, eller Historia om alla göternas och svearnas konungar publicerades postumt 1554. Eftersom Magni var verksam som rådgivare åt Sten Sture dä, Svante Nilsson, Sten Sture dy och Gustav Vasa samt det faktum att han 1523 valdes till ärkebiskop måste vi utgå från att han var väl bekant med just de nationalsymboler som hären och flottan använde. Han är helt enkelt en samtidskälla (vilket dock inte gravören är).

Enligt Johannes Magni, Sveriges siste katolske biskop, så hade Sverige inte ett kors på sina fanor och fänikor före hans flykt från Sverige. Sverige hade samma symboler som finns på alla kungavalen: folkungalejonet från Bjälbo-ätten eller tre kronor samt det sedan 1200-talet ständigt återkommande randiga baneret som troligen har sitt ursprung i den erikska ättens fälttecken. Detta sista är dock bara obekräftad gissning.

 

Johannes Magnus sigill med Uppsala stifts vapen i fält 1.
Johannes Magnus sigill med Uppsala stifts vapen i fält 1.

Flagga för Vinland

Vinlands flagga
Vinlands mycket inofficiella flagga från omkring 2000

Vikingarnas Vinland har en flagga. Visserligen vet inte vikingarna om det, men här är den.

Flaggan har kommit till kring millennieskiftet, troligen för att uppmärksamma att det då var 1000 år sedan Leif Eriksson och hans män/kvinnor nådde det som idag är Newfoundland, Kanada.

Företaget ”Patriotic Flags” som säljer flaggan konstaterar helt krasst och utan åthävor att det är en påhittat flagga. Och att flaggan användes först av goth/heavy metal-bandet Type O Negative från New York.

Som minnesmärke fungerar det väl men glöm nu inte att det inte är en äkta flagga som används av någon, utan ett neutralt minnestecken.

 

Sverigetavla utan flagga

Sverigetavla från sent 1500-tal utan flagga. Målning av Willem Boy eller J Babtista van Uther.

Sverigetavla från sent 1500-tal utan flagga. Målning av Willem Boy eller J Babtista van Uther.

En pampig nationalistisk målning utan nationalsymboler. Det är vad man finner på 1500-talets tavlor.

Denna Sverigetavla är från andra halvan av 1500-talet och visar hur Gustav Vasa befriade Stockholm från danskarna. Den finns på Gripsholms slott, målad av Willem Boy eller J Babtista van Uther..

Lägg märke till att den är utan flagga. Överlag är 1500-talets pompösa konst påfallande befriat från pompösa nationalsymboler, till skillnad från senare perioder. Det är ett elände för flaggforskare för det gör att vi har allt för få referenser för att få veta vad som gällde under denna tid.

Vad var en svensk flagga?
Vad var en flagga i Sverige?
Vi vet inte, men vi gissar numera ganska bra. Jag hoppas att den här bloggen hjälper till att ta fram än mer fakta kring svenska flaggans förvandling från Tre kronor till gult kors, båda på blå botten.

En dansk version av Sveriges flagga

Sveriges flagga är blåvitgul randig enligt Rudolf van Devetner 1585
Sveriges flagga enligt Rudolf van Devetner 1585

Den danske belägringsexperten Rudolf van Deventer tecknade 1585 en blå-vit-gul-randig version av den svenska flaggan.

Den här versionen, tolkningen, av den svenska flaggan finns endast i denna bild av tygmästaren van Deventer. Ändå är den svår att vifta bort eftersom han dels var en etablerad officer, dels faktiskt var på plats när flaggan användes. Det skiljer den faktiskt från många andra avbildningar under 1500- och tidigt 1600-tal.

belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer.
belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer. Teckning från 1585.

I bilden visas svenskarnas belägring av Narva 1581. Det är några år innan bilden ritas vilket gör att det ändå inte kan sägas att han avbildar exakt vad han ser.

Men jag tar ändå denna bild för intäkt för att den svenska flaggan på land (men inte till sjöss) var tvärrandig med mellan fem och nio fält samt i färgerna blått och gult eller möjligen blått och vitt. Däremot sannolikt inte blått och gult och vitt på samma gång.

 

Nu har jag läst Fotbollens Heraldik

Bokomslag Fotbollens heraldik av Leonard Jägerskiöld Nilsson
Fotbollens heraldik av
Leonard Jägerskiöld Nilsson

Fotbollens heraldik är en lättsam bok om kända fotbollslags klubbmärken av Leonard Jägerskiöld Nilsson

Men den är lite mer än det. Bara för att författaren Leonard använder order ”heraldik” i titeln blir det ordet mer känt inom branschen sportnörderi. Och bara det gör att jag tycker om boken.

Att Leonard dessutom har en plattform i fotbollens finrum, han är tv-producent på sport-tv,  gör att flera av hans kollegor nu fått heraldik i sitt vardagsspråkbruk så förvånas inte om fler drar upp tråden.

Det är fotbollslag från hela Europa och de beskrivs med stort intresse och engagemang. Några klubbmärken är dessutom heraldiska och alla som sett ett tifo vet ju att klubbens färger och symboler tillsammans med heraldiska symboler för regionen alltid förekommer på supporterflaggorna.

Det mest bekymmersamma med bok är att han inte har med Elfsborg, säger jag som boråsare. Och för att man alltid måste ha något att klaga på.

En ovanligt trovärdig bild

Torpa-dagarna vid Torpa stenhus

Torpa-dagarna vid Torpa stenhus

Medeltidsdagen 2015 på Torpa stenhus. Två stridande grupper möts med fanor, sköldar och svärd.

Det är kul med dessa entusiaster som återskapar medeltiden. I just den här bataljen ser vi Sveriges och Danmarks flaggor så som de faktiskt och uttryckligen beskrivs i samtida källor rörande slaget på Brunkeberg 1470.

Sverige hade alltså ingen korsflagga vid den här tiden utan använde genomgående tre kronor-motivet, s:t Eriks baner.

Nu är visserligen stridsvimlet inte helt korrekt. Skölden hör till exempel hemma på 1300-talet medan riddaren i rustning hör till sent 1400-tal. Men vad gör väl det. Det är ju bara ett event och var för sig är de ändå rätt trovärdiga.

Tyvärr har ingen av de stridande den typ av kläder som vi av andra samtida källor vet att de svenska männen hade omkring 1500. Det var raka långbyxor.

Svensk flagga på franskt vis

 

Svensk flagga
Svensk och norsk flagga på franska, mitten av 1800-talet

Se Sveriges gula och Norges rödkål kokard i franskt tryck från mitten av 1800-talet. 

Källan till bilden är något franskt bildverk som visar upp Europas länders uniformer, flaggor och riksvapen. Eftersom Sverige och Norge var i en union så var det förstås naturligt för samtiden att det var samma land.
Just det är underligt, att vi idag inte vill kännas vid att det var så samtidigt som vi utan besvär (även norrmän) ser det som helt naturligt att Danmark-Norge var ett (1) land.

Men det som förvånade mig här var att fransmännen var så intresserade av att visa upp kokarden, en tygrosett som sällan fyller någon funktion i Sverige. Idag finns den kvar i ordenssammanhang, men det är bara de mest engagerade falerastikerna som har koll på alla dessa kokarder. Men gul ska den tydligen vara, den svenska bandrosetten.

Vad är en kokard?

En kokard är en bandrosett eller knapp, ofta i nationalfärgerna, som används som märke på olika huvudbonader. Kokarder började bäras redan på 1600-talet, då olika kompanier bar sina chefers färger i kokard.

 

svensk flagga
Svensk och norsk flagga med uniformer på franska, mitten av 1800-talet

Riddaren i Södra Råda

Riddaren i Södra Råda kyrka med sin röda fana
Riddaren i Södra Råda kyrka med sin röda fana

I numera nedbrunna Södra Råda träkyrka fanns en bild på en riddare med både sköld, hjälmprydnad och fana. Den enda i Sverige.

Bilden här ovan är från 1300-talet. Vi vet inte vem det är för skölden stämmer inte in på någon släkt från den här tiden och det gör inte heller hjälmprydnaden. Eller den röda fanan som han håller i.

Eftersom fanor ännu under 1300-talet i dessa sammanhang så intimt förknippas med befälsstatus i strid är bara förekomsten av en fana sensationell. När vi inte heller kan bestämma den till en person tror jag att vi nog ska se den här bilden som en illustration av riddarklassen. Den bör inte ses som en för oss okänd riddare.

Den teorin stärks för mig eftersom varken sköld eller hjälmprydnad är kända och den trion av okändheter är lite för många i ett konstverk som är så välgjort som detta.

Riddarens nära kontakt med en fotsoldat, en borg och en skytt tycker jag än mer stärker mig i tron att det handlar om en uppbygglig bild för den stridande klassen.

Men visst vore det spännande om det handlade om en okänd riddare.

 

Svenska flaggan i år igen

Svenskarna belägrar Narva 1581. Illustration av Rudolf van Deventer.
Svenskarna belägrar Narva 1581. Illustration av Rudolf van Deventer.

Så firar vi svenska flaggans dag idag. Grattis till oss alla. Min present till alla är en artikel om svenska flaggans historia. 

Här hittar du de flesta svenska flaggor genom historien. Den här ovan har jag hittat efter jag skrev artikel så den finns inte med. Svenska flaggan här – anno 1581 – är alltså blå-vit-gul-blå-vitgul.
1581 är för övrigt just strax efter den period som flagghistorikerna säger att svenskarna har övergått till en gul korsfana på blått. Jag är inte helt säker på att samtiden var lika övertygad om den saken.

Läs mer om svenska flaggan här.

Läs däremot INTE artikeln om svenska flaggan på Wikipedia, för den är full av faktafel, värderingar och meningslöst trms. Och en del saker som självklart är fullt korrekt.
Jag vill bara påpeka att Wikipedia här använder rena sagor som om de vore fakta, Alf Åbergs åsikter som referens och att det militära bruket i Kiruna på något sätt ska vara avgörande för flaggning i norra Sverige.