Etikettarkiv: 1500-tal

Fänika och fana – vad är skillnaden

Kalkmålning i Åbo slott
Kalkmålning i Åbo slott visandes den svenska härens fana från 1544/45

Fänikan var infanteriets fälttecken, fanan var rytteriets fram till mitten av 1500-talet. Därefter bytte de namn så att infanteriets fälttecken kallades fana och rytteriets kornett. Och på 1600-talet ersätts kornett av standar.  Vem har sagt att flaggkunskap ska vara lätt. 

Eftersom ryttarna rör sig fortare och därför måste ta hänsyn till vind har deras fälttecken alltid varit mindre än infanteriets.

Av illustrationer från 1400- och 1500-talet tycks det svenska rytteriets fanor ha varit trekantiga medan infanteriets antingen var långa vimplar eller fyrkantiga. Å andra sidan är gravörerna inte alltid sanningsvittnen så hur de såg ut i verkligheten kan vi inte säga med säkerhet.

Sveriges baner (fana, flagga) för hären c:a 1545-60.
Sveriges baner (fana, flagga) för hären c:a 1545-60.

Som kung byggde Gustav Vasa upp en ny här och flotta. Den nya härordningen som riksdagen beslöt om 1544 presenterade en ny fana med ett nytt utseende, ett vitt kors på blå botten.

Utan att veta säkert kan vi anta att man nu även införde de tyska landsknektarnas traditionella fanor som var rektangulära är påfallande stora. Så fortsatte de att vara fram till 1600-talets mitt, enigt de gravyrer vi har från 30-åriga kriget.

Kortfattat om fänikor och fanor

Infanteriets fänika bytte namn till fana

Rytteriets baner (tidigare på medeltiden) bytte till fana som ersattes av kornett som blev standar.

 

Sverigetavla utan flagga

Sverigetavla från sent 1500-tal utan flagga. Målning av Willem Boy eller J Babtista van Uther.

Sverigetavla från sent 1500-tal utan flagga. Målning av Willem Boy eller J Babtista van Uther.

En pampig nationalistisk målning utan nationalsymboler. Det är vad man finner på 1500-talets tavlor.

Denna Sverigetavla är från andra halvan av 1500-talet och visar hur Gustav Vasa befriade Stockholm från danskarna. Den finns på Gripsholms slott, målad av Willem Boy eller J Babtista van Uther..

Lägg märke till att den är utan flagga. Överlag är 1500-talets pompösa konst påfallande befriat från pompösa nationalsymboler, till skillnad från senare perioder. Det är ett elände för flaggforskare för det gör att vi har allt för få referenser för att få veta vad som gällde under denna tid.

Vad var en svensk flagga?
Vad var en flagga i Sverige?
Vi vet inte, men vi gissar numera ganska bra. Jag hoppas att den här bloggen hjälper till att ta fram än mer fakta kring svenska flaggans förvandling från Tre kronor till gult kors, båda på blå botten.

En dansk version av Sveriges flagga

Sveriges flagga är blåvitgul randig enligt Rudolf van Devetner 1585
Sveriges flagga enligt Rudolf van Devetner 1585

Den danske belägringsexperten Rudolf van Deventer tecknade 1585 en blå-vit-gul-randig version av den svenska flaggan.

Den här versionen, tolkningen, av den svenska flaggan finns endast i denna bild av tygmästaren van Deventer. Ändå är den svår att vifta bort eftersom han dels var en etablerad officer, dels faktiskt var på plats när flaggan användes. Det skiljer den faktiskt från många andra avbildningar under 1500- och tidigt 1600-tal.

belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer.
belägringen av Narva 1581, enligt Rudolf van Deventer. Teckning från 1585.

I bilden visas svenskarnas belägring av Narva 1581. Det är några år innan bilden ritas vilket gör att det ändå inte kan sägas att han avbildar exakt vad han ser.

Men jag tar ändå denna bild för intäkt för att den svenska flaggan på land (men inte till sjöss) var tvärrandig med mellan fem och nio fält samt i färgerna blått och gult eller möjligen blått och vitt. Däremot sannolikt inte blått och gult och vitt på samma gång.

 

Den okända kuppen

När Johan III var kung ägde en statskupp nästan rum i Sverige. Hur inblandad var riksrådet Erik Karlsson Gyllenstierna i denna?

På 1570-talet ägdes Årås av riksrådet Erik Karlsson Gyllenstierna, en nära släkting till Kristina Gyllenstierna, gift med Sten Sture d.y.

Vid denna tid satt Johan III på Sveriges tron. Han ville återinföra den katolska läran, medan hans bror Erik XIV var motståndare till detta. Under Johans första tid vid makten var förhållandet till adeln gott, och kungen visade sin tacksamhet genom att bevilja adeln en rad privilegier.

När Johan senare ville återställa den starka kungamakten från faderns tid växte motsättningarna.

En vårdag 1575 i Årås sammansvor sig Erik Gyllenstierna och kyrkoherden i närbelägna Böne socken Mauritz Erasmii (Rasmusson) mot kung Johan III. Gyllenstierna skulle rent av själv kunna tänka sig att bli kung. Åtminstone var det ett rykte som spreds och kyrkoherden utpekades som anstiftaren. Ryktet nådde ända till kungen som genast krävde räfst och rättarting.

Kyrkoherden kallades till tingsrätten, vittnen förhördes och dom föll. Dödsstraff för stämpling till högförräderi blev domslutet. Han fördes till Vadstena för tortyr och ytterligare förhör, men inget nytt kom fram. Efter en tid avrättades han i sin hembygd.

Flera hade vittnat mot kyrkoherden, men det finns ändå skäl att tro att det fanns andra i bakgrunden som hade intresse av att ljuset föll på denne. Kanske hade Gyllenstierna ändå ett finger i syltburken. Omöjligt att ge ett svar på frågan, men missnöjet var stort bland högadeln, nu när arvmonarkin hade införts. Många ätter kände sig åsidosatta.

Och, tänk (kontrafaktisk historieskrivning) om Erik Gyllenstierna verkligen blivit kung, med Årås som residens.

Källor

  • Fridolf Ödberg. Om kyrkoherden Herr Mauritz Rasmussons i Böne sammansvärjning mot konung Johan III år 1575. Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, I: 6–7, 1893.
  • Sven Grananders bearbetning: Herr Maurits i Böne – ett justitiemord? 1995.

 

Kung Hans och hans riddare

Mellan 1278 och 1400 är 177 svensk riddare kända. Det är alltså personer med roddartitel (”herr” alternativt ”miles” i brev).

Fram till 1627 känner vi till totalt 560 män med titeln riddare så det var inte en vanlig titel och man höll verkligen på den. Speciellt under 1400-talet. Men det finns ett undantag.

Det sägs att dagen när kung Hans kröntes 1497 fanns endast en enda riddare i Sverige, Sten Sture. Vi har inte full koll på den uppgiften, men den är fullt tänkbar. Eftersom endast en kung eller drottning fick utdela ett riddarslag och Sveriges riksledning hade legat i fejd med unionskungen sedan 1471 hade de inte blivit tillfälle för någon att dubbas till riddare, säger historikerna.

Vid kröning dubbades det

Den dubbning som kung Hans genomförde på sin kröning var därför efterlängtad av många. Någon har sagt att mer än 100 män slogs till riddare den dagen (jag är osäker, det låter mycket) och dessutom tre barn under tio år.

Själv undrar jag mer varför inte nåon av de svenska stormän som stödde unionen någon gång under dessa 25 år hade haft vägarna förbi ett kungligt riddarevenemang. Men det kanske inte dubbades några danskar eller norrmän heller. Det är något jag faktiskt inte tagit reda på.

Riddarslaget innebar ännu vid denna tid att man på något sätt uttryckte sin trohet till den monark som utdelat värdigheten. Med tanke på hur historien utvecklades kort efter 1497 så verkar detta redan i samtiden mer ha varit en romantisk myt än ett rättsligt bindande kontrakt.

Tre barn som växer upp

Barnen var Sten Sture dy samt Erik och Eskil Gyllenstierna, Kristina Gyllenstiernas äldre bröder. Och det är stor ironi, för just dessa tre pojkar kom under 1510-talet att bli de ledande mot den danske unionskungen, söner som de var till de största jordägarna i Sverige.
Alla var döda 1520. Hade de inte avrättats vid Stockholms blodbad utan vunnit slaget skulle de tveklöst ha varit 1500-talets mest betydande trio och hyllade som nationalhjältar av historien. Nu blev det lillpojken Gustav Vasa som förde den kampen till ett slut.

För övrigt nämns inga härolder i några källor som rör denna, eller några andra kröningar, under nordisk medeltid.

Har du koll på hertig Magnus?

Hertig Magnus vapen på Vadstena slotts fasad.
Hertig Magnus vapen på Vadstena slotts fasad.

Har du koll på hertig Magnus? Inte? Det har inte jag heller, men nu har jag i alla fall besökt hans residens i Vadstena.

Magnus var son till Gustav Vasa och blev därför hertig precis som sina bröder. Hans hertigdöme bestod av Östergötland, Kindas och Ydre härader i dåvarande Småland, landskapet Dalsland, Sundbo härad i Närke, Kåkind, Valla och större delen av Vadsbo härad i Västergötland.

Av dessa områden har alltså Östergötland i form av Västanstång och Dalslands landskapsvapen fått ta plats i hertigvapnet. Så nu vet du det om du har vägarna förbi Vadstena.

Magnus Vasas hertigvapen med Västanstångs och Dalslands vapen. Bild: Wappenwiki.
Magnus Vasas hertigvapen med Västanstångs och Dalslands vapen. Bild: Wappenwiki.

Svenska flaggor och fanor i konsten, del 4

Svenskarna belägrar Narva 1581. Illustration av Rudolf van Deventer.
Svenskarna belägrar Narva 1581. Illustration av Rudolf van Deventer.

Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.

Den danske tygmästaren Rudolf von Deventer förevigade svenskarnas belägring av Narva 1581 i denna målning. Svenskarna är utanför muren och skjuter in.

Detalj av Rudolf van Deventers illustration rån 1581 med Sveriges randiga flagga.
Detalj av Rudolf van Deventers illustration rån 1581 med Sveriges randiga flagga.

På svenskarnas sida, på var sida av målningen   ses en tvärrandig flagga som går i färgerna blått-vitt-gult-blått-vitt gult-blått-vitt (lite osymmetriskt på slutet, om inte det gula döljs av marken under).

Den här flaggan representerar alltså Sverige under sent 1500-tal. Eftersom motivet upprepas tre gånger i samma målning är det knappast en tillfällig miss av konstnären, som dessutom var en av de verkliga danska experterna på området hålla-ordning-på-fiendens-utrustning. Därför betraktar jag vittnesmålet som trovärdigt. Detta var en svensk flagga.

Frågan är då vad den representerade? Svenska hären i utlandet? Svensk överhöghet över Baltikum? Sverige?

 

Svenska flaggor och fanor i konsten, del 3

Oldenburgisch Chronicon 1

Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.

Krönikan Oldenburgisch Chronicon (1535-36) av Herman Hamelman visar blockaden av Köpenhamn 1535. Några forskare tror att bilden kan visa en svensk flagga. Det kan vara så, men notera att huvudflaggan på den högsta masten på de två närmsta skeppen visar en randig flagga, medan koret endast finns med på den lilla flaggan i fören.

Skeppet längst bort verkar ha ett kors över ränderna, och det är i så fall identiskt med de skeppsflaggor som användes i Sverige från 1560-talet.

Svenska flaggor och fanor i konsten, del 1

Kalkmålning i Åbo slott
Kalkmålning i Åbo slott visandes den svenska härens fana från 1544/45

Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.

Först ut är en kalkmålning i Åbo slott som dateras till Gustav Vasas tid (se ovan). Tyvärr är min bild svartvit och jag har inte varit på plats, men härens fana är definitivt identisk med den fana som Gustav Vasa lät införa 1544/45 och som vi vet tillverkades 1545.

Målningen lär visa slaget om Viborg där kanoner på allvar användes första gången på Svensk mark, men uniformerna och flaggan är däremot tidstypisk för 1500-talets mitt.