Terry Pratchett och College of Arms

Ankh Morporks medvetet föga heraldiska vapensköld.
Ankh Morporks medvetet föga heraldiska vapensköld.

 

Författaren, skämtaren och tänkaren Terry Pratchett dog nyligen. Men låt oss minnas hans bidrag till den humoristiska heraldiken.

Terry Pratchett använder heraldik på ett lite skämtsamt sätt. Som nät han skämtar om engelska College of Arms som hos Pratchett får vara med i form av Ankh-Morporks eget Royal College of Heralds.

Organisationen är snarlik originalet. Högst upp finns Vapenkungen Dragon och hans kollegor vapenkungarna Hubward och Rimward.

Därunder kommer de sex härolderna Chirm, Al Khali och Genua Herald för Rimward samt Pseudopolis, Lancre och Sto Lat för Hubward. Självklart finns även persevanterna Pardessus Châtain, Croissant Vert, Garderobe och Rouge Dragon de Marais samt extraordinarie persevanter Scrote och Ankh.

Valspråk och sköld för Ankh-Morpork

Skivvärldens metropol är Ankh-Morpork och staden har två valspråk: Quanti Canicula Ille in Fenestra (Hur mycket kostar den lilla hunden i fönstret?) och Merus in Pectum et in Aquam = Ren i ande och vatten.

Sköldens innehåll är synnerligen oheraldisktvisar bla. stadens äldsta byggnad Konsternas Torn (Tower of Art), kålhuvuden syftande på kålåkrarna i stadens närhet, vidare syns vågor för floden Ankh och penningpåsar för handel. På skölden en uggla av arten Morpork som håller ett Ankhkors, vilket så klart syftar på stadens namn. Ugglan bär på bröstet skölden med vapnet för Osedda Universitetet, stadens berömda Trollkarlsuniversitet.

Vilken gul färg är svensk?

Finns det en gul färg och i så fall vilken är den?
Det kommer Stefan Bede strax att berätta om i TV. 

I veckan uppmärksammade media att politikerna i Mjölby kommun har tvingat en husägare att måla om sitt hus eftersom hans val av gul färg inte är svensk

Håll utkik efter Stefan Bede som i veckan dyker upp i ett TV-program och där berättar mer om den svenska gula färgen och andra svenska nationalsymboler.

På förekommen anledning

Det finns i samhället de som tror att opolitisk betyder att man inte får uttala sig om historiska personer och händelser eftersom detta kan ses som ett politiskt ställningstagande. Min erfarenhet är att de som är mest noga med att inte vilja få kritik är höger- respektive vänsterextremister.

Är det ett politiskt ställningstagande att säga att Lenin skapade ett klimat som gav fritt spelrum för massmördare i Sovjet? Om så, är det då ett politiskt ställningstagande att Stalin av samma skäl lät mörda än fler och att Mao och Hitler är massmördare? För om det är ett politiskt att uttrycka dessa historiska fakta innebär det att

Nu kommer säkert du som troende marxist, leninist, nazist eller fascist att känna dig utpekad och bli upprörd. Ja, utpekad är du, men varför bli upprörd? Du erkänner säkert intellektuellt att det som har skett har skett, men känner känslomässigt att du på något sätt blir provocerad när du inser att din bild av verkligheten inte stämmer med verkligheten.

Ja, det var en tanke för dagen.

Islams heraldik

Den amerikanske heraldikern David B. Appleton har skrivit en liten kort och lärorik text om islamsk heraldik. 

Det handlar förstås inte om heraldik i heraldiks mening men om tydliga igenkänningsmärken som användes inom den muslimska världen under medeltiden fram till 1500-talet.

Appeltons text rör framför allt heraldiken inom dynastierna Ayyubid och Mamluk i Egypten och Syrien. Här användes en form av balsoneringsspråk så att motivet beskrivs som ”ard” (fält eller bakgrund) indelat i tre ”shatfas” eller ”shatabs” och vidare.

The History of Heralds in Europe

Workshop in Münster 25-27 March 2015
The History of Heralds in Europe (12th-18th c.)

Tomorrow starts the second workshop in Münster about heralds. And this year  there will be nine lectures. Too bad I can´t be there, but I hope that the participants have a good time.

Programme

 

25 March 2015

 

3:00 – 4:30 pm
  Wim van Anrooij (Leiden) Heralds, History and Heraldry: The Case of the Haarlem Panels of the Counts of Holland (1493)
  Miguel Metelo de Seixas (Lisbon) Le rôle des hérauts à la cour du roi Manuel Ier de Portugal: enjeux politiques et symboliques
  Steen Clemmensen (Farum) Heralds as antiquarians or for business
5:00 – 6:30 pm
  Thalia Brero (Geneva) Maîtres des cérémonies : les hérauts et les rituels de cour (Savoie, XVIe siècle)
  Jean-Christophe Blanchard (Nancy) Emond du Boullay et ses écrits
  Pierre Couhault (Paris) Les hérauts étaient-ils des experts ? Le cas de la cour des premiers Habsbourg d’Espagne

26 March 2015

9:00 – 10:30 am
  Vincent Belloy (Paris) Hérauts d’armes français, anglais et bourguignons au travers des Chroniques de Jean Froissart. Fonctions et représentations
Michael Göbl (Vienna) The activities of the heralds in the Holy Roman Empire in early modern times (coronations and funerals from Charles V to Leopold I.)
José Antonio Guillén Berrendero(Madrid) The Castilian kings of arms and their books. The example of Guerra´s family

 

 

11:00 am– 12:30 pm
Hands on Session I: Tools for communication and cooperative writing – The basics

Lunch

2:00 pm – 3:30 pm
Hands on Session II: Tools for communication and cooperative writing – Images, Bibliography, etc.

 

4:00 pm – 6:00 pm
Discussion of the Book Project in working groups

– Münster Tour – 
Dinner

______________________

27 March 2015

9:00 – 10:30 am
Discussion of the Book Project in working groups

 

11:00 am – 12:30 pm
Questions of Organisation and General Discussion

 

12:30 pm
End

 

Contact: hiltmann@uni-muenster.de

Öppen eller sluten hjälm

Halvöppen hjälm efter Walter Leonard.
Halvöppen hjälm efter Walter Leonard.

Fick en vapenskiss till mig för påseende häromdagen. Med en hjälm som kan tolkas som öppen eller sluten. Så jag funderade lite på det.

Att adelns ekonomiska och politiska privilegier sedan länge är borta är allmänt känt (för heraldiker, lite tveksamt hur det står till med den kunskapen på andra håll i samhället).  Och när staten kring 2002 lämnade Riddarhuset åt sitt öde finns adeln bara kvar som en historisk tradition. Man skulle lite elakt (men sant) kunna säga att det inte längre finns adel i Sverige, men människor som har adliga förfäder, precis som man kan ha förfäder som tillhörde medlemmar ur bonde- eller borgarståndet, eller kanske var bergsmän.

Sedvanans makt är stor

Låt oss för enkelhetens skull säga att adeln finns kvar och att de som räknas som adel (barn till adelsmän) har vissa heraldiska privilegier kvar. För sedvänjans och traditionens skull är jag idag beredd att acceptera den tolkningen.

De enda privilegier som återstår är titlar och heraldiska rangtecken. En av dessa heraldiska rangtecken är – sedan 1762 – den öppna hjälmen. Här finns en hake som jag senare ska återkomma till.
Det kan inte nog betonas att den öppna hjälmen inte var adlig före 1762, och den förordning som då antogs kan på goda grunder antas ha tillkommit på rund av dåliga fackkunskaper i ämnet heraldik.

Men till ämnet. Den öppna hjälmen har varit ett adligt rangtecken i mer än 200 år. Men något har hänt. Efter inspiration från den tyske heraldikern Walter Leonards bok ”Der grosse buch der Wappenkunst” började SVR under sent 90-tal att teckna vapen med en halvöppen hjälm.  Det kan vara harmlöst, men om man som heraldiker ser det hela i ett utifrånperspektiv så har jag svårt att inse att en icke-heraldiker kan tolka hjälmen på annat sätt än som en öppen hjälm. Om än i medeltida stil.

Utifrån den här tolkningen, ska man vara orolig eller nöjd? I Norge och Danmark görs ingen rangskillnad på öppna och slutna hjälmar. Adliga och borgerliga släkter får välja den hjälm de tycker passar bäst. Bakgrunden är visserligen det danska enväldets rangsystem från 1700-talet, där ett komplicerat rangsystem inom staten övertrumfade adlig börd när det gällde tillträde till tjänst, men den historiken har idag ingen praktisk betydelse.

Jag tycker nog att vi på sikt bör frångå den svensk-finska traditionen och ansluta oss till den dansk-norska. För – varför är det idag viktigt för heraldiker att markera adlig börd, när börden inte längre får anges som argument i andra sammanhang i samhället?

 Halvöppna hjälmar i SVR

Skandinavisk Vapenrulla 1995 visar fyra vapen med den nya formen av halvöppen hjälm. Beer (TF 472/95), Block (TF 478/95), Lauenheim (JR 484/95) [även mantel], Theutenberg (JR 494/95). Också ett norskt vapen i samma årgång bär samma typ av hjälm.

1996 förekommer Trudsö (TF 517/96) – norsk
1997-00 finns inga halvöppna hjälmar.
2001 finns Widenfalk (TF 611/01) och 2002-2003 Holck (TF 631/03)

TF = Tor Flensmarck
JR = Jan Raneke

Brittisk variant av halvöppen hjälm, ur Arthur Charles Fox-Davies "The art of heraldry"
Brittisk variant av halvöppen hjälm, ur Arthur Charles Fox-Davies ”The art of heraldry”

Burgundisk adel och tornerspel

Mario Damen har en, som det verkar, intressant sida om burgundisk adel och dess tornerspel. 

Tyvärr är sidan på holländska, men med lite fantasi och mycket google translate blir den läsbar.

Burgund var ju under senmedeltiden ett av Europas maktcentra med stora rikedomar. Här verkade också några av de främsta härolderna och här fanns Gyllene skinnets orden, den främsta av alla riddarordnar (Strumpebandsorden inräknad).

Jag vill därför passa på att tipsa om den här sidan och om Maria Damens arbete.

Läs mer om Burgundisk adel.

Läs  Mario Damens vetenskapliga arbeten

Omvald på årsmötet

Så var jag omvald igen. Det är mitt 23:e år i Svenska Heraldiska Föreningens styrelse (19:e som sekreterare) och fortfarande är det lika kul.

Årsmötet i Lund var som vanligt en trivsam tillställning med omkring 25 glada deltagare. Det är svårt att få folk till våra möten när medlemmarna är utspridda över hela landet.

Den här gången premierade föreningen två framstående heraldiker med medalj: Thorleif Aiff och Tom Vadholm. Aiff återkommer jag till. Vadholm premierades mycket tack vare hans arbete för att få våra alla heraldiska föreningar att arbeta tillsammans och om det pratade vi mycket under dagen.

Det ska inte förtigas att den nordiska heraldiken har präglats av många gräl där personliga intressen påverkat hur föreningarna arbetat tillsammans. Det tog egentligen fram till omkring 2005 innan SHS på allvar erkände Svenska Heraldiska Föreningen som en jämbördig partner.
Och att det finns en förening i Stockholm (Heraldiska Samfundet) och vår riksförening beror på en konflikt inom SHS omkring 1982, som de då berörda gärna ha velat förtränga (inga namn nämnda, men två tre av dem är fortfarande aktiva i heraldiksverige).

Hur kommer det sig att det blir så mycket känslor i det här fredliga ämnet?

 

Linköpings blodbad 1604

Dagens datum: Linköpings blodbad 1600. 
Hertig Karl avrättar fem rådmän för att de står fast vid Sveriges kung Sigismund. Det var en skärtorsdag.

Det som hände 1600 kan idag svårligen betraktas som annat än ett blodigt terroristdåd av en revolutionär som ville störta en kung för att ta dennes plats. Självklart höll då flera rådmän fast vid den legitime kungen Sigismund. Några av dessa kom att fly till Polen, några tvingades byta sida, några fängslades och fem avrättades. De fem var alla med vid slaget vid Stångebro 1598.

Fyra av dessa nämns om och om igen, men den femte tycks ofta bortglömd. Det är Bengt Falk, son till biskop Erik Falk som först verkade i Skara och senare i Linköping. Bengts farmors bror var fogden Benkt Eriksson som avrättades vid Stockholms blodbad 1520. Bengt Falk var hövitsman över Finland och tillhörde den yppersta makteliten även om han inte tillhörde högfrälset.

Att läsa om Linköpings blodbad är intressant för det blir tydligt hur även historiker får svårt att bortse från facit och nationalism. Hade konflikten uppstått idag hade hertig Karl beskrivits som en religiös fundamentalist (för det var han) som med våld och terror störtade kung Sigismund. Men eftersom Sigismund också var polsk kung har han av någon anledning alltid beskrivits som utlänning och därför inte lika legitim som svensk kung.

Riktigt varför just Sigismund skulle vara utlänning men ingen annan svensk kung med utrikes född mamma har jag aldrig förstått.

Men idag minns vi de fem som avrättades, och de mångfalt fler som dog till följd av hertig/kung Karl IX politik. (inte minst för att han som förste regent införde gamla testamentet som grund för svensk lagstiftning, något som var helt främmande för medeltidens härskare)

Jesper Wasling

PS. Idag var det också solförmörkelse, men det har ingen heraldiks eller historisk signifikans.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia