Är det respektfullt med vapenmattor?

Jourhavande heraldiker

Entrén till Vuxenutbildningen i Borås.
Entrén till Vuxenutbildningen i Borås.

Är det respektlöst att kliva på en vapensköld?

Frågan dyker upp emellanåt och är befogad eftersom en vapensköld är symbol för något annat är sig själv.

Min personliga åsikt är att man inte ska behöva känna oro för att kliva på en matta med en vapensköld på. Inte heller om mattan har en logga för ett företag, som är vanligt vid entrér till affärer.

Skälet är att jag tycker att man ska se skillnad på det individuella och det massproducerade. En liknelse skulle kunna vara det medeltida slagfältet. Här fanns fanor som visade hären vägen. De var förbrukningsmaterial. Här fanns sköldar som skyddade riddaren. Den målade skölden var en förbrukningsvara som ingen tveka att låta slås sönder (hellre den än man själv). Men baneret, det var heligt. Det skulle skyddas till varje pris.
För mig är dörrmattan inget baner, det är en sköld. På ett ungefär.

Dessutom. Vem hyser betänkligheter över att torka av skorna på en matta med texten ”Välkommen”. Vi skulle ju kunna se denna matta som en förlängning av värdens välkomnande ord, men vi väljer att se mattan som just en matta.

Hur hittade lejonen fram till Sverige

Jourhavande heraldiker

Folke Lagmans vapensköld från 1220-tal.
Folke Lagmans vapensköld från 1220-tal.

Hur visste svenskarna under medeltiden hur lejon såg ut?

Ungefär den frågan kommer ofta. Och det kan verka underligt eftersom medeltidens människa i Sverige sällan såg lejon eller andra fantastiska sydländska djur i skog och mark.

Jämte örnen var lejonet redan i begynnelsen det mest vanliga  vapendjuret och det beror att lejonet var väl känt genom konsten, inte minst den religiösa.

För att förstå är det kanske bäst att jämföra med dagens fantasy-filmer. Här finns mängder av monster som återkommer i olika variandet. Ingen av oss har sett dessa varelser på riktigt, men vi har alla en ungefärlig uppfattniong om hur de ser ut. Detsamma märker du om du studerar bestiarier från medeltiden. Ovanliga varelser tenderar att framställas med olika mellan de olika böckerna medan vanliga monster är mer lika.

Lejon fanns under medeltiden i bergsområdena upp mot nuvarande Turkiet och inte alls bara i Afrika söder om Sahara.

Logga blev sköld för Boråsregionen

Fantasisköld för Boråsregionen
Fantasisköld för Boråsregionen

 

Boråsregionen, eller Sjuhärad eller Södra Älvsborg som det också kallas, är den region som ligger kring Borås och som omfattar sju gamla härader och åtta nutida kommuner. 

Regionen är hopplös att illustrera om man inte vill använda en knalle eftersom den aldrig har varit ett administrativt centrum. Men av en slump så kom jag att fundera på den här loggan som syns nedtill. Det är helt enkelt en karta som visar var respektive kommuncentra ligger.

Men hur blasonerar man det? Svaret är att det inte går. Därför för det här vapnet fortsätta vara en fantasi.

 

En av loggorna för Boråsregionen
En av loggorna för Boråsregionen

 

Hur man föreställer sig ett territorium

Imagining a territory. Constructions and representations of late medieval Brabant. Så heter ett NWO bekostat projekt (2016-2020) vars syfte är att analysera hur interaktionen mellan furstar, adel och övriga ur samhällseliten gemensamt påverkade skapandet, föreställning om och representationen av ett tänkt territorium före kartografin.

Projektet har ännu knappt kommit igång men det känns som ett mycket spanned anslag. För en heraldiker som intresserar sig för medeltidens nyttjande av symboler i syfte att markera överhöghet är den här kunskapen extremt viktig. Ändå är det tyvärr en forskning som sällan syns inom heraldiska skrifter (eller någon annanstans).

Studien kommer att fokusera på hertigdömet Brabant men jag ser att man lika gärna kan göra det över landskapet Västergötland eftersom lagsagan, stiftet samt uppdelningarna i hertigdömen aldrig sammanfaller. Klara gränser finns först från 1634. Ändå finns det en klar uppfattning om vad är området Västergötland.
Motsvarande studie skulle kunna göras i Östergötland.

Det ska bli intressant att följa och de som idag är de ansvariga är Joey Spijkers, Mario Damen och Kim Overleat. Detta projekt använder heraldiken som en del av sitt studieunderlag, jämte arkitektur, kartografi, berättelser och administrativa indelningar.

Svärd, värja eller vaddå

Arms of Magnus Anderberg family. Vapensköld för familjen Anderberg
Arms of Magnus Anderberg family. Vapensköld för familjen Anderberg

Efter en lång tids önskan om att minimera antalet begrepp inom heraldiken har de åter blivit fler. Det är inte alltid tydligt. 

Jag får erkänna att jag själv är en del av detta, så detta inlägg är åter en understrykning av att jag ser mer kritiskt på hur vapen ska blasoneras.

I detta fall vill jag ta upp svärd, sabel och värja. Jag kan inte påminna mig om att man valt några andra ord än dessa under 1900-talet. Kanske har det dykt upp något enstaka, men många är de inte.

På senare år har det däremot blivit allt vanligare, Ett begrepp som SVK släppte igenom nyligen var pallasch.  Detta vapen är i allt väsentligt identiskt med en värja och vid stilisering absolut identiskt. Att använda det ordet i stället för värja är alltså fel om man vill ha tydlighet. En värja är det som Magnus Anderberg har, och blasonerar, i vapnet här ovan.

Med sabel avses i svensk heraldik den breda böjda österländska sabeln. Inte den västerländska som även den i allt väsentligt ser ut som en värja. Att dessa nämnda vapen för en militär används med olika teknik är inget som en heraldiker behöver bry sig om. Ändå har SVK slarvat och släppt igenom en sabel som rätteligen borde vara en värja.

Norrland behöver en flagga

Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik
Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik

Norrland är på väg att bli en egen region i Sverige. En gigantisk region. Då är det klart att de behöver en sammanhållande symbol – en flagga kort och gott.

Min heraldiske vän och kollega Enar Nordvik har dels sammanställt Norrlandsflaggornas historia, dels komponerat förslag till nya. Att Norrland behöver en flagga är ganska givet om det nu blir en gigantisk region bestående av sju till nio landskap (jag vet inte om Hälsingland och Gästrikland är tänkta att vara med, de ligger trots allt nära Uppland).

Omöjligt förena landskapsvapnen

Med så många landskap inblandade går det inte att göra ett sammanslaget landskapsvapen. Det behövs ett nytt vapen och då är det klokt att välja en häroldsbild som även fungerar som flagga, för flaggidén är det som får gå i första hand.

Att göra så är inte helt unikt. Island gjorde samma sak när de skippade sin falk och lutfisk.

Äldre idéer kring en flagga för Norrland.
Äldre idéer kring en flagga för Norrland. Bild: Enar Nordvik

Inte första Norrlandsflaggan

Man har flera gånger tidigare försökt skapa en flagga för Norrland men de har inte riktigt fångat allmänhetens intresse.

De har det gemensamt att de har ett skandinaviskt kors men de har också det gemensamt att de är lika redan befintliga flaggor. Kanske också det att de har skapats och förts fram av organisationer som trots sina egna anspråk inte av andra norrlänningar har sett som företrädare för norrlandsgemenskapen.

Enar Nordvik har sammanställt dessa flaggor på sin hemsida för dig som vill läsa mer.  Jag tycker att denna psykedeliska flagga är den som passar norrlänningens sävliga sinnelag näst.

Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik
Norrlands (framtida) flagga. Bild: Enar Nordvik

Kyrkans tidning uppmärksammar SVK

Utdrag ur Kyrkans Tidning
Utdrag ur Kyrkans Tidning

Kyrkans Tidning har uppmärksammat att det kommer en bok om heraldik i sommar.

Den här lilla artikeln visar i all enkelhet hur media fungerar. Visa vilken tidning som helst en nyhet som berör deras läsekrets och du har storchans att bli publicerad.

Artikeln tar upp tre kyrkliga vapen men glömmer bort de andra 197. Men det bjuder jag på.

Om svenskar och deras adelskap

Eftersom jag ser att den här frågan återkommer med jämna mellanrum är det dags för lite repris. 

Kan svenskar bli adlade?
– Nej, det kan de inte. I alla fall inte i Sverige. Utomlands kan det hända men när vi läser om det i tidningar handlar det snarare om att man fått en orden och blivit riddare, inte adlats till riddare. Samma ord men två helt olika betydelser.

Den siste svensk att adlas var Sven Hedin.
Däremot kan man som svensk ta sig ett heraldiskt vapen. Helt fritt, helt gratis och helt utan att behöva ansöka om lov.

Läs mer i min gamla artikel

Idag för 23 år sedan

Det har idag gått 23 år sedan jag och Stefan Bede valdes in i Svenska Heraldiska Föreningens styrelsen. 

Och eftersom vi båda omvaldes på det senaste årsmötet går vi nu in på vårt 24 tjänsteår, vilket tar oss upp på en delad andraplats i föreningens historia. Vi passerade precis Carl Axel Rydholm och har nu endast Ingemar Apelstig framför oss i listan. Tre år till får vi hänga i för att gå förbi honom.

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia