Härolden i riksordnarna

Svenska härolder från 1700-talet för de svenska riksordnarna.
Svenska härolder från 1700-talet för de svenska riksordnarna.

Allt sedan Strumpebandsorden i England 1415 införde en ordenshärold (Garter King of Arms) har härolden varit en naturlig del av det europeiska ordensväsendet. När så Sverige införde Serafimerorden, Svärdsorden och Nordstjärneorden 1748 blev härolder också utsedda. Vasaordens instiftande 1772 krävde ytterligare en härold. 

Trots detta kom endast Serafimerorden att ha en egen härold från första början. Svärdsorden och Nordstjärneorden fick sina härolder 1785 och för Vasaorden dröjde det till 1829. Redan under 1800-talets andra hälft hade härolderna tjänat ut. Vasaordens häroldsämbete har varit vakant sedan 1865, Nordstjärneorden sedan 1868 och Svärdsorden sedan 1872.
Endast två härolder vid Serafimerorden har fortsatt att vara i tjänst in på 1950-talet.

För Serafimerorden och övriga ordnars skull lät Gustav III den 28 april 1780 instifta rikshäroldsämbetet enligt medeltida traditioner. Eller snarare, vad som troddes vara medeltida traditioner. Rikshäroldens uppgift var att officiera vid riksceremonier, kungliga bröllop, riksdagens öppnande, begravningar mm. Han skulle också föra matrikel över serafimerriddarnas introducering och dödsdag. Han ansvarade för att serafimerriddarnas vapensköld målades och efter begravningen hängdes upp i Riddarholmskyrkan.
Rikshärolden var alltid riddare av Nordstjärneorden och bar det större serafimerkorset på en medaljong av guld runt halsen. Rikshäroldsämbetet kom under 1800-talet att uppgå i Ceremonimästareämbetet vid hovet.

Under 1900-talet har registratorn vid kungliga majestäts ordnar också varit ceremonimästare och Riksheraldiker med samma heraldiska uppgifter som rikshärolden.

Jesper Wasling

Kommentera

Sveriges bästa blogg om heraldik, vapensköldar, härolder och historia