Alla inlägg av Jourhavande heraldiker

Nya vapen granskas av SVK

Svenska Vapenkollegiets arbete fortsätter. Vi som är med i kollegiet får ständigt in nya vapen.

Det är en ära att få vara med och granska de nya vapensköldarna och jag måste erkänna att det ibland är ganska svårt. Vi är inte alltid eniga inom gruppen och ibland är vi inte eniga med de som vill registrera ett vapen. Men så ska det vara, en heraldik som inte kan ifrågasättas är ingen levande heraldik.

Den som läst Vapenkollegiets presentationer vet att purpur är ett tvisteämne, men det är inte det enda. Det finns många andra små detaljer som är under intern debatt.

SVKs hemsida kan du läsa de pågående granskningarna. De vapen som syns där har granskats av SVK men om du har åsikter så kan du ge din åsikt till SVK.

Svenska flaggor och fanor i konsten, del 3

Oldenburgisch Chronicon 1

Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.

Krönikan Oldenburgisch Chronicon (1535-36) av Herman Hamelman visar blockaden av Köpenhamn 1535. Några forskare tror att bilden kan visa en svensk flagga. Det kan vara så, men notera att huvudflaggan på den högsta masten på de två närmsta skeppen visar en randig flagga, medan koret endast finns med på den lilla flaggan i fören.

Skeppet längst bort verkar ha ett kors över ränderna, och det är i så fall identiskt med de skeppsflaggor som användes i Sverige från 1560-talet.

Välkommen Kim

Kim Dohm-Hansen är ny ledamot i Svenska Vapenkollegiet. Hon valdes in på Svenska Heraldiska Föreningens styrelsemöte den 8 november.

Kim är idag både ledamot i SHFs styrelse och tecknare av föreningens medlemmars vapen. Som ung konstnär tror jag att hon kommer att tillföra nya perspektiv, inte minst när det gäller vapenkomposition och hur SVK kan hjälpa vapentagare.

Välkommen till SVK, Kim

Se Fiendens fanor på Armémuseum

17 november – Visning av FIENDENS FANOR

I Armémuseums samling finns tusentals fanor, tagna i strid på slagfälten. De tillhör idag Arméns trofésamling – en av de största i världen. De flesta är ryska, danska och polska. Men varför var fanor ett så eftertraktat byte på slagfältet? Och hur användes de i propagandasyfte i stormaktstidens Sverige?

Se mer på Armémuseums hemsida.

Nya skotska persevanter

Skotska Lord Lyon har utnämnt tre nya persevanter (pursivant of arms).

Det är herrarna Liam Develin, George Way och  John Stirling som utnämnts till persevanter (underhärolder) vid Lord Lyon.  Liam ersätter R John Malden som nu går i pension.

De andra två ersätter ingen utan utses för en period av fem år. Alla tre svärs in vid ett öppet möte i februari 2016.

Deras titlar är:
Liam Devlin, Unicorn Pursuivant of Arms
George Way of Plean, Falkland Pursuivant of Arms Extraordinary John Stirling, Linlithgow Pursuivant of Arms Extraordinary

En två-penny från 1743

En två penny från 1743
En två penny från 1743

En penny som kopierar ett 1200-talssigill.

Se på denna förlaga till en mynt från 1743. Det är en kopia av Magnus ladulås sigill från 1280-talet med folkungavapnet omgärdat av tre kronor. Förutom den kungliga kronan ovanpå. Nu har tiden gått men det vore roligt att få veta om det var meningen eller om det bara var en slump.

 

Så gör du en egen vapensköld

Favorit i repris eftersom jag bara den här veckan har fått flera brev på temat göra sin egen vapensköld. 

Jag har skrivit en längre text om vad man ska tänka på när man komponerar ett eget vapen. Det viktigaste kan kokas ner till några få råd.

  • Håll det enkelt, väldigt enkelt.
  • Tyck om ditt motiv.
  • Tänk bild och inte symbolik. Du vet ändå vad bilden symboliserar för dig så du behöver inte förtydliga det. Tänk på dina efterkommande som också kommer att ha vapnet.

Läs hela artikeln här

Skövdes nya logotyp är ett falskt vapen

Skövde kommuns nya logotyp
Skövde kommuns nya logotyp

Skövde gör ny heraldisk logotyp i heraldisk stil, men det är inte ett heraldiskt vapen.

Det hela skulle kunna vara ett heraldiskt vapen, men en fråga till kommunikatörerna i kommunen ger svaret att detta är en bild som är fast till sin form och inte heller ska ersätta kommunvapnet, bara komplettera detsamma. Det är en logotyp som endast ska användas i den grafiska kommunikationen, som visas av det kloka svaret från Eva Sandsjö Liljedahl.

Twitterinlägg från den 12 november 2015
Twitterinlägg från den 12 november 2015

Skövdes vapen och sankta Elin (Helena)

Skövde kommunvapen med sankta Elin.
Skövde kommunvapen med sankta Elin.

Skövdes vapensköld visar sankta Elin (Helena), en av medeltidens främsta helgon inom det dåvarande svenska riket. Med reformationen kom hon att fasas ut ur svenskt kyrkoliv men i heraldiken fick hon leva kvar i Skövdes stadsvapen.

Som vapensköld är motivet knappast unikt. Snarare tvärtom och det bygger mer på ett sigill än på ett vapensköldstänk. Därför var förnyelsen 1917 en heraldisk befrielse, och hade de då tänkt som vi gör idag så hade det kanske blivit ett vapen som ser ut som dagens logotyp. Man kan även jämföra med Stockholm stads Sankt Erik, som visar ett huvud på precis samma sätt. Som heraldiker kan jag därför inte förfasa mig.

Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917
Skövde kommunvapen med sankta Elin, gällde fram till 1917

 

I det äldre kommunvapnet, som gällde fram till 1917, ser man Elins avhuggna finger, en kyrkobåge och en sköld med ett hjärta (som alltså inte är hennes helgonattribut). Det är härifrån hjärtat kommer som nu återigen finns i stadens logotyp.

Läs mer om Skövde kommunvapen och sankta Elin

Läs Skövde kommuns pressmeddelande här

Svenska flaggor och fanor i konsten, del 2

Det svenska skeppet Morgonstjernan sänks av Holländare vid slaget i Öresund 1658.
Det svenska skeppet Morgonstjernan sänks av Holländare vid slaget i Öresund 1658.

Jag har tidigare skrivit om den svenska flaggans historia och visat hur flaggorna har sett ut. Här kommer jag att presentera lite källor.

På 1600-talet infördes den svenska flaggan med ett gult kors. Den tar över från den randiga flaggan under 1620-talet.

Detalj av svenska skeppet Morgonstjernan, akterflaggan.
Detalj av svenska skeppet Morgonstjernan, akterflaggan.

1658 sattes en vit ruta med lilla riksvapnets tre gyllene kronor i korsmitten. På Willem van der Velde illustration av slaget i Öresund år 1658, där det svenska skeppet Morgonstjernan sänks, syns just denna flagga i båtens akter.

För övrigt är det lite intressant att Morgonstjernans vapensköld visar en stjärna med sex uddar. Vid den här tiden var det vanligare med fem samtidigt som ätten Gyllenstierna redan hade en gulblå vapensköld med sjuuddig stjärna.

Detalj av skeppet Morgonstjernan, toppflaggan.
Detalj av skeppet Morgonstjernan, toppflaggan.

Men notera att i båtens högsta mapp vajar ännu den randiga gulblå flagan från förr. Den flaggan syns inte på Jan Abrahamsz Beerstraten målning av slaget från 1660. Där återfinns den rena tvärskurna korsflaggan som endast tre år senare antas som svensk handelsflagg, men som formellt inte finns år 1660. Kan man då lita på denna målning eller har konstnären låtit sin fantasi flyga fritt? Noteras är att det inte finns några flaggor med tungor på Beerstratens målning så den anser inte jag vara en tillförlitlig källa för något, vilket däremot van der Velde är. Åtminstone tillförlitligare i just detta sammanhang.

Läs mer om slaget i Öresund 1658.

Det svenska imperiet

Alla har ju hört om den svenska stormaktstiden? Men vem känner till det svenska imperiet?

Att gå utanför trygghetsboxen är ibland riktigt givande, även när det är en så enkel sak som att läsa på Wikipedia.

Svensk historieskrivning om 1600-talet i svensk debatt (inte bland riktiga historiker, väl att märka) brukar gå ut på två saker:

  1. Svenskarna var bara barbariska och dödade massa oskyldiga människor, alternativt lät sin egen befolkning dö (underförstått att detta inte hänt i någon annan tid eller något annat land)
  2. Svenskarnas tid som stormakt var så kort att den är betydelselös.

Nr 2 först. En stormaktstid som räknas från 1611 till 1718 kan knappast räknas som kort. Det är längre än USA har varit stormakt. Att storleken skiljer sig åt är naturlig och här kan man lätt vända på resonemanget och säga att Karl den stores Frankerrik var mindre, levde kortare tid och var militärt svagare än det svenska – men lik förbannat var det ett imperium i sin tid.

Nr 1. Ja, det var en massa dödande och med dagens moraliska kompass var det onödigt mycket lidande. Det håller jag med om och jag vill på intet sätt se ett hyllande av denna period bara för att svenska härar lyckades besegra andra härar.

Det som var intressant med att läsa andra länders wikipedie-artiklar om den svenska stormaktstiden är att de inte kallar Sverige för en ”great power” utan Swedish Empire, Império Sueco (portugisiska/spanska), İsveç İmparatorluğu (turkiska) eller Empire suédois (franska).

Jag kan inte låta bli att tänk att beskrivningen av en tidsperiod och dess betydelse för omvärlden blir radikalt annorlunda om man säger ”stormaktstiden”, ”imperietiden” eller ”kungariket”.

Svenska imperiets geografiska omfång

Delar av ex-imperiet som
idag är en del av …

Som territorium

Som koloni